<anforande>
<dok_hangar_id>2350596</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09130</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:130 Onsdagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>130</dok_nummer>
<dok_datum>2010-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Upphandling från statliga och kommunala företag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D76BCC18-7A7D-4880-A44D-5BFE07825F7B</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>ANN-CHARLOTTE HAMMAR JOHNSSON (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill själv påstå att jag inte sade att det inte behövs någon miljöhänsyn. Jag sade att det bör finnas, att man kan tillämpa det och att det kanske inte alltid är det optimala sättet att använda det. Det finns andra sätt utanför offentlig upphandling. Man kan använda morötter eller subventioner och på olika sätt nå målen.
Man får också tänka på effektivitet när man gör offentlig upphandling. Som ett exempel kan jag ta att man ska köpa in miljöbilar, som Mats Pertoft själv var inne på. Om man från en kommun säger att det är viktigt att man har miljövänliga däck och att de inte innehåller oljor som är giftiga kan det visa sig i slutändan att de som har gjort upphandlingen får ett företag som kan konkurrera på den marknaden. 
Det visar sig att däcken är dyrare, att miljöeffekten är marginell och att man får byta däck ofta. Då blir det en större kostnad för kommunen. Därför gäller det att titta på olika aspekter från olika håll. 
</anforandetext>
<intressent_id>0810201628512</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01FiU22</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:28:58</systemdatum>
<systemnyckel>266851</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09130/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
