2350596 GX09130 Riksdagens protokoll 2009/10:130 Onsdagen den 2 juni 2009/10 130 2010-06-02 00:00:00 Upphandling från statliga och kommunala företag föredragning av utskottsärende med eventuell debatt AAC4FC48-B806-40A7-8BAD-6BFE8C3B415F 2 JÖRGEN HELLMAN (s) s Fru talman! Jag vet inte om det är vanligt att man citerar sig själv i riksdagens talarstol, men då vi onsdagen den 1 april 2009 hade det här ärendet uppe sade jag så här: "Staten måste förtydliga lagstiftningen i relationen mellan kommuner och kommunala bolag. De så kallade Teckalkriterierna, som fastslagits av EU-domstolen, medger undantag från upphandlingsreglerna för företag som på ett visst sätt är knutna till den upphandlande myndigheten. Sverige saknar lagregler om sådana undantag, och Regeringsrätten har i ett avgörande funnit att Teckalkriterierna därför inte kan tillämpas. Eftersom Sverige inte har några sådana undantag tvingas kommuner och landsting upphandla egen verksamhet som de har valt att driva i bolagsform. Följden kan vara att kommunerna tvingas omvandla kommunala bolag till förvaltningar eller driva bolagen i kommunalförbunden i stället. Samtidigt finns det exempel från andra EU-länder, bland annat Finland, på att man har infört regler om Teckalkriterierna i lagstiftningen. Vi anser att regeringen bör se till att samma typ av regler införs även i Sverige. Dessa kriterier bör tas in i lag, så att kommuner och landsting inte tvingas upphandla egen verksamhet som man har valt att driva i bolagsform." Hade riksdagen röstat på vår reservation hade vi inte haft detta ärende i dag. Då hade översynen redan varit i gång. Regeringen borde ha lyssnat mycket tidigare på oss, SKL och andra som påtalat att lagstiftningen inte fungerar optimalt. Det är två ärenden som vi behandlar när det gäller upphandlingslagstiftningen i kammaren i dag. Det är viktiga frågor. Stat, kommuner och landsting köper varor och tjänster för runt 400 miljarder kronor. Denna stora omfattning av upphandling gör att den har stor potential att styra den offentliga konsumtionen i till exempel mer miljövänlig riktning. Principiellt anser vi socialdemokrater att offentlig upphandling bör användas som ett verktyg för att genomföra sociala förbättringar i samhället och förbättra miljön i väsentligt högre grad än vad som görs i dag. De stora utmaningar vi har på miljöområdet, inte minst klimatproblemen, pekar på ett stort behov av fortsatt energieffektivisering och utveckling av miljövänliga produkter. Utan effektiva styrmedel är det inte sannolikt att marknadskrafterna på egen hand förmår uppnå dessa effekter. Vi anser att den offentliga sektorn ska vara mer aktiv, ta ansvar och driva på i dessa frågor. I propositionen föreslås att bestämmelser ska införas i LOU och LUF som anger att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar om upphandlingens art motiverar detta. Vi anser att upphandlande myndigheter och enheter inte bara bör utan ska ta sådana hänsyn. Först då kommer den offentliga upphandlingen att bli ett så effektivt verktyg för samhällsförbättringar, särskilt på miljöområdet, som vi anser att den bör vara. Vi socialdemokrater anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att kollektivavtal kan och ska krävas vid offentlig upphandling. Offentliga upphandlare ställer i dag ytterst sällan några krav på sina leverantörer när det gäller kollektivavtal, efterlevnad av deklarationen om mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner. Sedan LOU infördes och efter en dom av Kammarrätten i Stockholm har frågan om rätten att ställa just sociala, etiska och miljömässiga krav, bland annat på kollektivavtal, i samband med offentliga upphandlingar varit föremål för debatt. Motståndarna till rätten att ställa sådana krav har ofta hänvisat till EU-rätten, trots att LOU aldrig har prövats av Europeiska unionens domstol. För att utreda frågan tillsattes Upphandlingsutredningen, som kom med sitt slutbetänkande 2006. Där dras slutsatsen att det inte finns några rättsliga hinder att ha detta i svensk lagstiftning. Men frågan är egentligen inte juridisk utan politisk. Det står riksdagen fritt att ändra lagen om offentlig upphandling så att krav på kollektivavtal kan ställas. Det borde vara en självklarhet att stat, kommuner och landsting aktivt deltar i kampen mot social dumpning och utnyttjande av svart arbetskraft genom att kräva kollektivavtal för att köpa tjänster av privata entreprenörer. Därför bör regeringen genomföra de förändringar av lagstiftningen som krävs för att kollektivavtal kan och ska krävas vid all offentlig upphandling. Även möjligheten för sociala företag att konkurrera vid offentlig upphandling bör utredas liksom möjligheten att använda så kallade sociala kriterier. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2 och 4 i FiU22. (Applåder) 0781520322912 GX01FiU22 N 2010-06-09 18:28:58 266847 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09130/#anf2