<anforande>
<dok_hangar_id>2350596</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09130</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:130 Onsdagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>130</dok_nummer>
<dok_datum>2010-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>191555E0-1B96-4DB1-B2FC-61C142011E75</anforande_id>
<anforande_nummer>106</anforande_nummer>
<talare>AMINEH KAKABAVEH (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen 
Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen
 att ett nytt system för utvärdering av kvalitet inom den högre utbildningen ska införas. 
Det föreslås att Högskoleverket ska ansvara för att utbildningar som leder till examina på grundnivå och avancerad nivå utvärderas vart fjärde år. Kvalitetsbedömningen ska bygga på granskning av studenternas självständiga arbeten, självvärderingar av lärosätena, platsbesök och alumnienkäter. Granskningen ska resultera i ett samlat omdöme om utbildningen på en tregradig skala. Denna omdömesförmåga ska styra även en del av resursfördelningen.
Fru talman! Det var våra tre partier som under den förra mandatperioden initierade utredningen beträffande ett nytt resurstilldelningssystem. Detta hade vi åstadkommit i en överenskommelse mellan både riksdagen och högskolevärlden om att kvalitet på den högre utbildningen ska understödjas och prioriteras.
Högerregeringen har bortsett från dessa goda förutsättningar och i stället skapat en konflikt om hur kvalitet ska definieras och mätas. Det var representanter för studenter, lärarkåren, rektorer och ansvariga myndigheter som faktiskt arbetade under lång tid för att komma fram till ett långsiktigt välgrundat förslag med bred förankring. Man var då överens om att kvalitet ska mätas efter hur studenternas kunskaper och analysförmåga utvecklas. Förslaget, som har lagts fram av Högskoleverket, bygger på tre kvalitetsindikatorer som stöder varandra, det vill säga lärandemål och examination, läranderesultat samt studenternas erfarenheter. Enligt Högskoleverkets bedömning är, eller var, förslagen rättssäkra, transparenta och kvalitetsdrivande i sättet att granska utbildningens kvalitet.
Med högerregeringens proposition kommer dessa förslag att kastas i papperskorgen. I och med framtagningen av propositionen har samarbetet med högskolesektorn avbrutits. Vi i Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna tycker att regeringens förslag är illa underbyggt och saknar stöd. Ett av de förslag som högerregeringen föreslår är att studenternas självständiga arbeten ska ha stor betydelse för kvalitetsbedömningen. Förvisso ger detta ett tydligt resultat av vad studenten presterar men säger litet om kvaliteten på utbildningen. 
Med vetskap om vilka studenter som i allmänhet presterar bäst resultat blir det tydligt att de högskolor som har satsat på breddad rekrytering och mångfald riskerar att få sämre kvalitetsomdömen. De kunskaper studenterna får beror snarare på den utbildning de får, utbildningens kvalitet och självfallet på vilka premisser och mål som råder. Därför måste hela kunskapsprocessen såsom utbildningens innehåll, mål, form och resultat granskas. Det måste finnas möjlighet att tydligt peka på vilka bristerna är och hur de ska kunna åtgärdas. Ännu en viktig kvalitetsaspekt som saknas i förslaget är att mäta hur effektivt utbildningarna bedrivs. Därtill tas Högskoleverkets roll bort som granskare av det interna utvärderingsarbetet på högskolorna.
Vi anser att detta bara urholkar värdet av det interna arbete som sker på högskolorna. Trots de europeiska riktlinjerna för kvalitetsvärdering framhävs att det interna kvalitetsarbetet ska granskas av oberoende bedömare.
Fru talman! Beträffande studenternas inflytande över kvaliteten avfärdar regeringen därtill på väsentliga punkter i Högskoleverkets förslag att studenternas kunskap och inflytande ska användas som en kvalitetsindikator. Genom att studenterna berörs direkt av utbildningens kvalitet bör deras erfarenheter och ståndpunkter vara väl värda att ta till vara för att utveckla utbildningen. Studenter satsar mycket tid och pengar på sin utbildning och kan förmodas ha stark anledning att vilja förbättra den. Detta är en metod som används internationellt också.
Av Högskoleverkets förslag återstår endast alumnienkäterna som ska göras några år efter avslutad utbildning. De undersöker hur användbar en utbildning är på arbetsmarknaden. Enligt Högskoleverkets bedömning ska denna metod kompletteras med ytterligare enkäter från verksamma studenter för att få svar på de olika frågor angående bland annat hur lärandemål och examensmål uppfylls, bedömningen av de egna arbetsinsatserna, kontakttid med lärarna. 
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har ytterligare lösningar när det gäller kvaliteten. Vi tycker att studenternas inflytande är en viktig aspekt gällande kvaliteten på den högre utbildningen. Därför föreslår vi höjda studiemedel som möjliggör för studenter att studera på heltid. Vi har också föreslagit pengar till studieinflytande, vilket togs bort av högerregeringen.
Fru talman! Resurstilldelningen är också ett redskap som ska användas för att främja kvaliteten. Vi, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har genom vårt tidigare budgetarbete förstärkt grundutbildningarna med 270 miljoner kronor per år. I anknytning till statsbudgeten för 2010 har vi föreslagit ytterligare kvalitetssatsningar på 400 miljoner kronor årligen.
De resurser som den borgerliga regeringen har föreslagit ska fördelas enligt kvalitetsutvärderingen är opålitliga eftersom de är återgivna till de avgifter för utländska studenter som ska införas. Varken vi eller regeringen vet hur många studenter som kommer att betala för sin utbildning och hur mycket medel som därmed avges. Spelreglerna för resurstilldelningen måste vara kända och förutsägbara innan riksdagen kan fatta beslut om en sådan viktig reform.
Enligt vår bedömning behövs ett nytt resurstilldelningssystemen för högskoleutbildningar som gynnar kvaliteten. Vi konstaterar att detta inte frambringas med regeringens förslag. Därför yrkar vi avslag på propositionen och dess dåligt förankrade och illa utformade system.
Vi är i stort överens om det förslag till det kvalitetsgranskningssystem som Högskoleverket har tagit fram i samråd med majoriteten av lärosätena samt de organisationer som representerar lärare och studenter. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag till system för utvärdering av kvaliteten vid högskolan, och Högskoleverkets förslag ska utgöra underlag.
Att mäta och granska kvaliteten inom den högre utbildningen är nödvändigt. Staten som finansierar utbildningen måste veta om skattemedel används på bästa sätt och får den avsedda effekten att bland annat höja kunskapsnivån och bidra till utvecklingen av samhället. För studenter ska utbildningen vara likvärdig och ge goda kunskaper oavsett vilken högskola de studerar vid.
Därför yrkar jag bifall till vår gemensamma motion, och för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservationerna 1 och 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0545353563812</intressent_id>
<rel_dok_id>GX03139</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:28:58</systemdatum>
<systemnyckel>266951</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09130/#anf106</protokoll_url_www>
</anforande>
