<anforande>
<dok_hangar_id>2350595</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09129</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:129 Tisdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>129</dok_nummer>
<dok_datum>2010-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2009/10:491 om antagningsregler för högskolestudier</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>39AD03D9-2581-4444-A89D-2CC270D565CB</anforande_id>
<anforande_nummer>55</anforande_nummer>
<talare>MIKAEL DAMBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det var ett intressant besked från högskole- och forskningsministern att högskolan ska använda forskningspengarna för studie- och yrkesvägledning. Det är ett intressant besked till rektorerna att de ska använda de forskningspengar som de har fått från regeringen till studie- och yrkesvägledning. Jag hade inte uppfattat att det var regeringens besked. 
Är det så att vi menar allvar med grundutbildningens kvalitet och forskningens kvalitet måste dessa pengar i huvudsak användas för det som de ska gå till. Det är också därför som vi är oroade för grundutbildningens kvalitet. Det är därför som vi tillför 400 miljoner kronor för att höja kvaliteten i grundutbildningen på Sveriges universitet och högskolor. Vi riktar också ett anslag på 200 miljoner kronor till yrkes- och studievägledning därför att Högskoleverket, regeringens egen expertmyndighet, har sagt att studenterna i dag inte vet hur de ska välja och tricksa sig igenom systemet. Det innebär, säger universitetskanslern, att detta riskerar att slå mot begåvningar. 
Om vi är överens om att alla begåvningar ska komma till sin rätt - vi säger i alla fall det på papperet och i talarstolen här - och expertmyndigheterna säger att dagens system som ni har skapat är så krångligt att eleverna inte riktigt vet hur de ska göra, kan vi då inte vara överens om att i alla fall satsa på studie- och yrkesvägledning? 
Jag vill hellre ändra politiken så att vi inte skapar så många återvändsgränder och så att vi faktiskt har ett komvux som kan hjälpa människor att komma igen och inte bara begränsa i skollagen som regeringen föreslår. 
Jag vill ha en koppling till arbetsmarknaden där vi har en regel som gör att man faktiskt tar vara på den kunskap som skapas också i arbetslivet. Jag tror att det skapar kunskap. De stora universiteten och högskolorna tyckte det också. 
Sedan handlar det om gymnasieskolan. Jag har i dag varit på ett studiebesök på Viktor Rydbergs Gymnasium. De har aldrig varit med om att staten har centralstyrt deras gymnasieutbildningar så mycket som den här regeringen planerar att göra. De får inte ens kombinera naturvetenskap och estetiska ämnen därför att det inte är möjligt i den nya gymnasieskolan som växer fram. Tala därför lite mindre om att centralstyra och likrikta. Den gymnasieskola som vi ser växa fram kommer nämligen att vara mer likriktad än någonsin tidigare. 
</anforandetext>
<intressent_id>014744660015</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10491</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:28:55</systemdatum>
<systemnyckel>266843</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09129/#anf55</protokoll_url_www>
</anforande>
