2350592 GX09126 Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:126 Onsdagen den 26 maj 2009/10 126 2010-05-26 00:00:00 Tillgängliga elektroniska kommunikationer föredragning av utskottsärende med eventuell debatt AF0E5190-C912-4BE9-A6EE-3495AC785953 63 Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) c Herr talman! En god tillgång till elektroniska kommunikationer är i dag en förutsättning för att man ska kunna verka som företagare i hela vårt avlånga land. Och som medborgare har du långt fler möjligheter att kommunicera och göra din röst hörd, att påverka och vara samhällsengagerad om du har god tillgång till Internet. Den revolution som vi är mitt uppe i är smått fantastisk. Enligt de flesta mätningar ligger svenskarna väldigt långt framme och har gjort det under en längre tid. Jag kan bara nämna några. Svenskarna anses vara bäst i världen på att kommunicera elektroniskt, enligt The Connectivity Scorecard. Enligt Ciscos Global Broadband Quality Study ligger vi bäst till i Europa. Och den senaste mätningen visar att vi snabbt håller på att komma ifatt Japan och Sydkorea. Och i betänkandet finns nu ett antal olika mätningar som alla visar att Sverige ligger i det absoluta toppskiktet. I PTS bredbandskartläggning kan man läsa att 98 procent av Sveriges hushåll har faktisk tillgång till bredband via telefonjacket. Vidare kan man läsa att fiberutbyggnaden går fortsatt starkt. I dag har vart femte hushåll tillgång till fiberuppkoppling. Och när det gäller trådlöst bredband, som det här betänkandet i stor utsträckning handlar om, har mer än 99,9 procent av hushållen möjlighet till denna uppkoppling. På många sätt och vis är Sverige ett föregångsland, vilket vi ska vara stolta över. När den här regeringen i december 2007 fattade beslut om att avsätta väsentliga delar av det analoga tv-nätets frekvensutrymme till mobila tjänster var det ett ganska djärvt beslut. Vi var först i världen med att låta detta radioband bli tillgängligt för telekombranschen. Vi har arbetat hårt för att få med fler länder, och nu har nästan hela övriga Europa följt efter. Dessutom har kommissionen tagit intryck av vårt arbete och följer upp det, och det ekonomiska värdet av det här frekvensbandet är nu beräknat till uppemot 44 miljarder euro. När regeringen beslutade att det här så kallade 800-bandet skulle avsättas för mobila tjänster var ett av syftena att öka möjligheten till täckning även i glest bebyggda områden. I det förslag som PTS har presenterat ingår nu täckningskrav, vilket ytterligare kommer att förbättra tillgången till mobilt bredband i mycket stora delar av vår geografiska yta. Med regeringens bredbandsstrategi tog regeringen ett nytt grepp om bredbandspolitiken och tydliggjorde inriktningen. Vi har valt att peka med, om jag nu ska säga så, hela handen när det gäller vart vi ska. Vi garanterar att det ska finnas bra förutsättningar för konkurrens, och här har vi levererat. Vi har infört möjligheten till funktionell separation. Vi har effektiviserat lagen om elektronisk kommunikation så att Post- och telestyrelsens beslut snabbare får effekt, vilket gör att våra telekomoperatörer snabbare får reda på vilka regler som gäller, och kunderna kan dra nytta av att besluten som underlättar konkurrens snabbare får verkan. Vi har infört en begränsning för vad offentliga aktörer får lov att bedriva för kommersiella verksamheter, vilket bland annat är en tydlig signal om att kommunala stadsnät inte ska gå för högt upp i värdekedjan, allt i syfte att stimulera en mångfald av privata aktörer, vilket i sin tur pressar priser och ger bättre tjänster åt konsumenterna. Under det svenska ordförandeskapet hade jag också möjlighet att ro telekompaketet i land, vilket stärker konsumenternas och Internetanvändarnas rättigheter och förbättrar för konkurrensen i hela EU. I och med bredbandsstrategin, som regeringen beslutade om i november, fick bredbandspolitiken en ny inriktning. Vi poängterade här att utvecklingen inom området i första hand är marknadsdriven. Utgångspunkten är att marknaden tillhandahåller och utvecklar infrastruktur och tjänster. Statens huvudsakliga roll är att bidra till att skapa goda förutsättningar för väl fungerande marknader. Det handlar bland annat om att se till att konkurrensen fungerar, att lagstiftningen är klar och tydlig och att det finns stabila spelregler så att företag som ska investera vet vad som gäller. För att skapa en ökad tydlighet ersätter vi det förra målet, att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i alla delar av landet, med ett nytt mål som säger: Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. För de delar av landet där inte marknaden själv kan se till att invånarna får möjlighet till uppkoppling har regeringen avsatt 625 miljoner kronor under 2010-2012. Det handlar bland annat om medel till landsbygdsprogrammet, stöd till kanalisation och husavdrag för bredband. Utöver detta kommer också andra offentliga investeringar i bredband som planeras av kommuner och regioner. Den absoluta lägstanivån, som den förra regeringen införde, på 20 kilobit per sekund kommer regeringen att höja kraftigt till en nivå någonstans mellan en halv och två megabit per sekund. Att logga in på Försäkringskassans webbsida tar cirka fem sekunder med en megabit. Med den nivå som nu finns, som den förra regeringen tyckte var funktionell, tar det nästan fyra minuter. Herr talman! Valmöjlighet för mig som konsument är en möjlighet att fritt välja mellan olika operatörer och tjänster. Det handlar om att det på marknaden finns ett bra utbud av tjänster vad gäller innehåll, kvalitet och pris. En av Sveriges styrkor är att vi har en god tillgång till infrastruktur för bredband, och det ska vi ha även fortsättningsvis. Men också att svenska företag med hjälp av kraftfullt bredband kan vara konkurrenskraftiga i en alltmer globaliserad värld är oerhört avgörande. Villkoren för kommunikation är avgörande för hur vi ska lyckas i den globala konkurrensen. Med den här propositionen reformerar vi lagstiftningen kring reglerna för tillstånd att använda radiosändare. Den här regeringen arbetar intensivt för att förenkla företagens regelverk. Även den här propositionen kommer att leda till mindre regelkrångel. Vi föreslår också ändrade bestämmelser för att skapa ett så konkurrensfrämjande och förutsebart system som möjligt. Det gör också att nya aktörer enklare kommer att kunna få tillgång till den knappa naturresurs som trots allt radiospektrum är. Vi förenklar således för nya entreprenörer som vill komma in på marknaden för att testa sina affärsidéer. Herr talman! När det gäller det här betänkandet finns det en gemensam motion från de rödgröna partierna som gör mig lite förvånad. I denna vill man införa en så kallad strukturell separation när det gäller Telia Sonera, det vill säga att kopparnätet skiljs ut och placeras i ett eget bolag. Jag måste börja med att fråga varför ni inte genomförde detta innan Socialdemokraterna börsnoterade Telia, när det bara fanns en ägare? I dag finns det över 600 000 aktieägare i bolaget med en omsättning över 200 miljarder kronor. Jag skulle vilja höra om ni har funderat på hur aktieägarna ska kompenseras för det här ingreppet. Har ni funderat på vilken oerhörd kostnad och vilket massivt krångel som ett sådant här förslag skulle leda till? Dessutom föreslår ni att Teracom ska ta över Telias kopparnät, eftersom de "erbjuder öppna bredbands- och fastighetsnät". Det kanske är lite övermaga, men jag måste ändå påpeka att ni uppenbarligen helt har missat att Teracom sålde hela sin bredbandsverksamhet för en krona i september förra året. Jag kan från min sida hänvisa till Computer Sweden. Man säger att det är 1,4 miljarder kronor i skattepengar som har investerats i den här verksamheten, som sedan såldes för en krona. Och nu vill den rödgröna oppositionen flytta över hela Telias kopparnät till Teracom. Med den här politiken skapar de rödgröna partierna stor osäkerhet. Socialdemokraternas IT-politiska talesperson har också förklarat att "all infrastruktur ska vara statlig". Det man gör här är att skapa osäkerhet på marknaden. Telekomoperatörer som står i begrepp att investera mångmiljardbelopp på svenska marknaden måste känna till vilka spelregler som ska gälla. Det ni nu gör är att ni skapar osäkerhet, och det gör att det svenska IT-undret faktiskt står på spel. Med er motion signalerar ni att IT-politik inte är viktigt. Den bilden förstärks också av att Miljöpartiets språkrör har sagt att en kommande infrastrukturminister i en rödgrön regering inte ska ha fokus på IT-frågor. IT-politiken är, herr talman, oerhört viktig för Sverige som nation och för att vi ska vara konkurrenskraftiga och ta nästa steg för att på ett mycket tydligare, horisontellt sätt involvera IT-politiken i alla politikområden. Det är oerhört avgörande att de förslag som vi nu har lagt fram till riksdagen ses i sitt sammanhang för att utveckla IT-sektorn och IT-användandet i Sverige. (Applåder) I detta anförande instämde Christer Winbäck (fp), Eliza Roszkowska Öberg, Malin Löfsjögård, Lisbeth Grönfeldt Bergman och Sten Bergheden (alla m), Lars-Axel Nordell och Ingemar Vänerlöv (båda kd) och Sven Bergström (c). 0183788551910 GX01TU18 N 2010-06-09 18:28:45 266522 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09126/#anf63