2350592 GX09126 Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:126 Onsdagen den 26 maj 2009/10 126 2010-05-26 00:00:00 Tillgängliga elektroniska kommunikationer föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 28761896-F019-43E9-AEDC-4417A671A525 55 ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m) m Herr talman! Jag älskar IT! Informationsteknik och elektroniska kommunikationer finns i så många aspekter av våra liv och de kan användas på så många olika sätt för att uppnå så mycket. Informations- och kommunikationsteknik är viktig för ekonomisk tillväxt, för utveckling, för hållbarhet, för konkurrenskraft och för innovation. Den är viktig för människor i deras arbete, i skolan, på deras fritid och spelar även en stor roll i våra sociala kontakter. IT har till och med förändrat politiken och demokratin och har mycket stor betydelse när det gäller statlig förvaltning. E-förvaltningen effektiviserar administrationen och förbättrar servicen för medborgarna, till exempel genom olika e-tjänster. IT kan bidra till produktivitetstillväxt och är en viktig motor som driver hela ekonomins tillväxt. Statens och politikens roll är att skapa bra förutsättningar för utveckling. Eftersom vi tror på en marknadsstyrd IT-sektor har den största utmaningen varit - och är fortfarande - att säkerställa att vi har en väl fungerande konkurrens på telekommarknaden. Vi har till exempel uppdaterat LEK, lagen om elektronisk kommunikation. Vi har reformerat överklagandeprocesser och infört möjlighet till funktionell separation av en dominerande aktör på marknaden. Sverige har bra förutsättningar för fortsatt utveckling och ekonomisk tillväxt. Med Alliansens regering har vi ordning och reda i offentliga finanser. Vi har också bra bredbandstäckning. Enligt Post- och telestyrelsens rapport Bredbandskartläggning 2009 har 99,97 procent av de svenska hushållen tillgång till bredband med en överföringshastighet på 1 megabit per sekund eller mer. Fibernätets täckningsgrad ökar, från 35 procent år 2008 till 40 procent år 2009. Mobilt bredband baserat på tekniken HSPA har också fått en ökad täckningsgrad, från 94 till över 99 procent. Det är en mycket positiv utveckling, men vi nöjer oss inte med det. Våra ambitioner är att Sverige ska ha bredband i världsklass och att minst 90 procent av hushållen och företagen i hela landet år 2020 bör ha tillgång till bredband med en hastighet på 100 megabit per sekund. De här ambitionerna formulerades i Bredbandsstrategin som presenterades av regeringen i slutet av förra året. Nu vill vi att de här ambitionerna även återspeglas i våra IT-politiska mål. Därför vill vi från Alliansens sida ha ett nytt delmål, att Sverige ska ha bredband i världsklass och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska kommunikationer och service via bredband. Hur ska vi uppnå detta? Framför allt genom välfungerande marknader där det finns konkurrens utan snedvridningar, där tydliga, långsiktiga och teknikneutrala regler främjar investeringsviljan och leder till tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. För fortsatt utbyggnad av bredband behövs det en aktiv dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Ett verktyg som ska hjälpa till med detta är Bredbandsforum, som initierades av regeringen i slutet av mars. Dessutom kan jag nämna att PTS på uppdrag av regeringen leder ett koordineringsarbete som syftar till att förenkla rutiner, koordinera hur medel används och öka informationsutbytet mellan olika aktörer, både privata och offentliga. För att snabba på bredbandsutbyggnaden, beslutade regeringen för ett par dagar sedan att ta bort kravet att man enbart får stöd för kanalisation vid utbyggnad av annan infrastruktur, till exempel när man gräver för elledningar. Samtidigt kom beslutet att PTS får disponera 95 miljoner kronor till projekt för framtidssäkra bredbandslösningar. Dessa medel ska användas till etablering av ny passiv IT-infrastruktur i områden där det saknas vilja för marknadsmässig utbyggnad. Herr talman! Nya spännande möjligheter öppnas i samband med trådlösa tekniker. Människor är mer mobila än någonsin förut och man vill kunna vara uppkopplad när som helst och var som helst. Vi i Alliansen tycker att effektiv spektrumförvaltning är nödvändig och därför moderniserar och effektiviserar vi nu reglerna för tillstånd att använda radiosändare i LEK, alltså lagen om elektronisk kommunikation. I dag beslutar vi här i riksdagen bland annat att den som har tillstånd att använda radiosändare inte ska behöva något särskilt tillstånd för varje enskild radiosändare. Med de nya reglerna minskar vi den administrativa bördan både för operatörerna och för tillståndsmyndigheten, vilket kan leda till mycket minskade statliga kostnader och förhoppningsvis lägre slutkundspriser. När efterfrågan på frekvenser överstiger utbudet ska ett allmänt inbjudningsförfarande gälla. Tillstånd för vissa frekvenser ska inte kunna förlängas, däremot kan tillstånd att använda en viss radiosändare förlängas med maximalt fem år. Det kommer även att finnas möjlighet att hyra ut tillstånd att använda radiosändare, allt detta i syfte att öka användningen av frekvenserna och öka dynamiken på marknaden. Trafikutskottet föreslår vissa ändringar jämfört med propositionen. Vi föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2010 och att övergångsbestämmelserna kompletteras. Vi förtydligar också att när det gäller regler om särskilda tvistlösningar i LEK gäller det tvister som grundar sig på just denna lag. En effektiv spektrumförvaltning kommer att förbättra tillgängligheten och förhoppningsvis främja även nya trådlösa lösningar för mobilt bredband. Herr talman! Ju mer vi använder oss av elektroniska kommunikationer, desto mer sårbara blir de, och toleransen för störningar i näten minskar. Därför lägger vi stort fokus på säkerheten och robustheten i IT-infrastrukturen. I budgeten för 2010 hade vi inom anslaget för Politiken för informationssamhället ett nytt anslag till driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation på 195 miljoner kronor. Det är dock viktigt att komma ihåg att IT-säkerhet innebär ett ständigt pågående arbete. Sverige är aktivt när det gäller IT-frågor även på EU-nivå, och vi får synliga resultat. För en vecka sedan, den 19 maj, antog EU-kommissionen en Digital Agenda för Europa, vilken är en ny färdplan för EU:s gemensamma IT-politik. Den baserades på Visbydeklarationen från vår ordförandeskapskonferens i Visby i november förra året. Sverige leder också i olika internationella rankningar. Till exempel ligger vi etta i EU-kommissionens Broadband Performance Index, etta i Internationella teleunionens rankning av IT-utveckling, etta enligt London Business School och etta enligt World Economic Forum. Vi har också många toppositioner i många andra internationella jämförelser, där vi ligger på andra eller tredje plats. Men, vi vill ha tillgängliga, välfungerande elektroniska kommunikationer inte bara för att få de högsta placeringarna i olika internationella jämförelser. I slutändan handlar det om att elektroniska kommunikationer ska finnas till för människor och ska underlätta vardagen för människor och företag. Elektroniska kommunikationer ska möjliggöra att vardagen går ihop i våra krävande tider med höga prestationsförväntningar och högt tempo. Informations- och kommunikationsteknik har också förändrat och revolutionerat företag och företagande. Bredband kan bidra till stärkt konkurrenskraft när kostnadstrycket ökar från låglöneländer. Vi i Alliansen vill att fler små företag använder sig av IT och de möjligheter som kommer med IT. Ett steg i denna strävan är att regeringen gav i uppdrag till KTH, Kungliga Tekniska högskolan, att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att stimulera småföretagens IT-användning. Herr talman! Elektroniska kommunikationer hjälper oss också att möta olika stora utmaningar, till exempel globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning. Globaliseringen ställer krav på ökad konkurrens och innovationsförmåga. Standardisering och kompatibilitet har blivit allt viktigare. Ett ständigt ökande antal Internetanvändare och antal enheter kopplade till Internet innebär problem med så kallade IP-adresser. Lediga adresser i det nuvarande systemet, IPv4, börjar ta slut och andra lösningar, till exempel ett nytt Internetprotokoll, IPv6, måste implementeras för att säkerställa Internets utveckling. Infrastrukturen måste också anpassas till framtida kapacitetskrav. Vi ser tydliga trender på utveckling av målbaserade tjänster, det vill säga mer och mer av information sparas på servrar på nätet, allt fler tjänster tillgängliggörs och applikationer körs direkt via Internet. Allt fler personer använder Internet alltmer och allt oftare. Vi måste alltså titta på kapacitetsproblemen redan nu och framtidssäkra våra nät. Vi har mycket att vinna på detta långsiktigt, speciellt på områdena miljö, vård och omsorg. IT kan göra våra hus energisnålare och våra transporter smartare eller till och med minska behovet av resande. Med moderna IT-lösningar inom sjukvården och vård på distans kan vi möta framtidens utmaningar i samband med en åldrande befolkning. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på alla reservationer. Framtiden börjar redan nu. (Applåder) I detta anförande instämde Christer Winbäck (fp), Lars-Axel Nordell (kd) samt Sten Bergheden och Lisbeth Grönfeldt Bergman (båda m). 0844246115721 GX01TU18 N 2010-06-09 18:28:45 266514 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09126/#anf55