<anforande>
<dok_hangar_id>2350591</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09125</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:125 Tisdagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>125</dok_nummer>
<dok_datum>2010-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 2009/10:353 och 373 om regeringens arbetsmarknadspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6602EEA7-5459-44E7-A723-2D425A9F20F2</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>RAIMO PÄRSSINEN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Littorin pratar om siffror, 12 procent hit och dit, men det blir så svårt att ta på det så låt oss prata värderingar i stället.
Om jag ska uttala mig utifrån var våra värderingar ligger kan jag börja med att säga att vi vill hålla ihop samhället. Vi vill faktiskt se att Sverige återigen kan bli mycket mer av ett möjligheternas land, inte ett Sverige som begränsar och stänger ute.
För de unga i det här landet har den här regeringsperioden faktiskt inneburit att arbetslösheten har skjutit i höjden. Ungdomarna har fått en usel ekonomi. Jag känner många ungdomar som efter allt plotter med a-kassan, som Littorin ansvarar för, har fått vänta oerhört länge på att få ut sin a-kassa. De har blivit hänvisade till socialbidrag. Deras möjligheter att komma in på ett vikariat på kommunen har beskurits därför att ekonomin har hållits tillbaka.
Ungdomarna har fått högre arbetslöshet och sämre ekonomi. Man har stängt dörrarna. Man har minskat antalet utbildningsplatser. Nu säger ministern att han lägger tillbaka några, men det räcker ju inte.
Livet har blivit begränsat för många ungdomar, Littorin. Och nu kommer nästa steg i det hela. Det finns alltså en diskussion om att ungdomar borde ha lägre löner. Är det nästa åtgärd? Inte nog med det. Med lägre löner skulle följa en sämre anställningstrygghet. Det här har skett samtidigt som man har beviljat de som redan har det bra i livet stora skattesänkningar. Sedan kan Littorin säga att den lågavlönade får stora skattesänkningar, men varför var det så att riksdagens talman fick en skattesänkning på över 100 000 kronor i månaden? Det är ett jämförelsetal som man kan använda. Gav det fler jobb? Ledde det in fler ungdomar i fler utbildningar? Nej, så var det inte.
Littorin pratar om alla effektiva åtgärder på skattesidan. Men vi kan se att arbetslösheten har stigit. Åtgärderna har inte varit effektiva. Patrik Björck pekade på ungdomarna på McDonalds som får jobba under slavliknande förhållanden och villkor trots den stora gåva som man har fått från regeringen. Den har inte gett fler jobb. För till bevis, Littorin.
Jag påstår att alla utom regeringen dömer ut åtgärden att sänka arbetsgivaravgifterna åt redan anställda ungdomar. Alla säger att den är ineffektiv. Då borde Littorin kunna ödmjuka sig och se att det ligger något i den massiva kritiken.
Blir Sverige möjligheternas land om vi låter ungdomarna få sämre chanser att ta sig in på arbetsmarknaden, om vi låter ungdomarna få lägre löner och sämre anställningstrygghet samtidigt som den rikaste procenten i landet har fått precis lika mycket skattesänkningar som en fjärdedel av hela befolkningen? Är det så man bygger möjligheternas land, Littorin? Är det så vi håller ihop Sverige? Nej, den här regeringen lämnar ungdomarna efter sig och beskär möjligheterna. Investera i ungdomen i stället. Investera inte i dem som redan har det bra. Vi vill hålla ihop Sverige. Vi vill göra Sverige till möjligheternas land.
</anforandetext>
<intressent_id>0113077554312</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10353</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:28:42</systemdatum>
<systemnyckel>266396</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09125/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
