<anforande>
<dok_hangar_id>2350591</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09125</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:125 Tisdagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>125</dok_nummer>
<dok_datum>2010-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2009/10:374 om unga funktionshindrade</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>CD07C483-F447-43FC-B513-2EB0BE5AC82D</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Låt mig omedelbart hugga på det senaste, för det håller jag naturligtvis helt med om. Men jag är inte den som har arbetsgivaransvaret, det har vi Arbetsgivarverket till. Jag håller som sagt helt med. När det gäller de olika praktikplatserna försökte vi vara förebild det och konstaterade att staten bör gå före, staten kan inte alltid var sist och sämst, precis om Astudillo säger, och jag håller helt med om det. Men då får man skit för det också - ursäkta språkbruket, fru talman! Det blir inte bra hur man än gör i Luciano Astudillos värld.
Först och främst: Den som är sjuk ska vara sjukskriven. Det gällde i går, det gäller i dag och det gäller i morgon. Den som har arbetsförmåga kvar ska lotsas och hjälpas tillbaka till arbetsmarknaden. Problemet är att ni lämnade efter er ett system där det gick två och halvt år utan att någon över huvud taget brydde sig om att slå en signal till de här personerna och fråga: Vad kan vi göra för att du ska kunna ta dig tillbaka? Det sker nu.
Av de ungefär 2 000 personer som inte gick över till arbetslivsintroduktionen var det 2 procent som fick försörjningsstöd, det gamla socialbidraget. 2 procent i det fallet är 40 personer. Det är naturligtvis hemskt för dessa 40 personer, och vi ska se till att få dem till Arbetsförmedlingen så att vi kan hjälpa dem tillbaka till arbetsmarknaden. Att beskriva det som moras tycker jag inte är rimligt.
En sak har vi dock inte talat om, och den ska jag bara kort nämna. Det skulle ha varit min femte punkt, och det gäller tillgängligheten. När man pratar med handikapporganisationerna lyfts den ofta fram som en av de viktigaste. Den får vi säkerligen möjlighet att diskutera framöver. Jag tror att den som en femte punkt är en viktig dimension för att se till att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att ta sig in och tillbaka på arbetsmarknaden. 
Vi behöver varenda kotte på arbetsmarknaden, även dem som har en nedsatt arbetsförmåga och dem som är funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga.
</anforandetext>
<intressent_id>0263862488414</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10374</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:28:42</systemdatum>
<systemnyckel>266375</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09125/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
