<anforande>
<dok_hangar_id>2350591</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09125</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:125 Tisdagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>125</dok_nummer>
<dok_datum>2010-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2009/10:372 om arbetslivsintroduktionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>46E53747-8342-43EE-9E37-F6A160262327</anforande_id>
<anforande_nummer>105</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jennie Nilsson delar kritiken mot den tidigare rehabkedjan, noterar jag. Det är bra att vi kan vara överens om att den var misslyckad. Men vi har i huvudsak följt Anna Hedborgs utrednings förslag, den utredning som Socialdemokraterna i princip stödde fram till för ett år sedan eller så. Det är intressant att konstatera det.
Vi gör människor fattiga, säger Jennie Nilsson. Nej, en majoritet har fått ±100 kronor eller mer av dem som har gått över från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen, inte minst tack vare den schablon i a-kassan som A-kassornas samorganisation föreslog och som vi arbetar efter.
Nu väntar vi med spänning på torsdagens siffror. Det blir lite andefattigt att diskutera siffror som varken Jennie Nilsson eller jag har tillgång till. 
Jag vill komma tillbaka till det som Jennie Nilsson nyss sade. Om det var tre fyra personer av 30 som kom tillbaka till arbete, om jag förstod det rätt, kan man fråga sig: Varför har ingen brytt sig om dem under den här tiden? För dessa tre fyra personer är det en enorm vinst att komma tillbaka till arbete och få en plan. De övriga som är sjuka har rätt att få sjukpenning igen om de är sjuka och inte har någon arbetsförmåga kvar. Problemet är att ingen har ställt frågan till de här personerna: Har du arbetsförmåga kvar? Vad kan vi göra för att hjälpa till för att du ska återvinna den, för att du ska få en möjlighet att komma tillbaka? Problemet är att ingen har brytt sig, att det har varit totalt passiva system. 
Vi har haft flera debatter under eftermiddagen och kvällen som har handlat om passivitet i system. Det här är det mest passiva system som någonsin har funnits - två och ett halvt år utan att någon ens lyft på luren och frågat: Vad kan vi göra för dig? Vad kan vi göra för att du ska få en möjlighet att ta dig tillbaka, att du ska få den hjälp och det stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering som behövs för att du ska kunna försörja dig igen? 
Den enda statistik jag har sett hittills är att av de ungefär 2 000 som lämnade sjukförsäkringen utan att gå till arbetslivsintroduktionen var det ungefär 2 procent som fick kommunalt försörjningsstöd, alltså socialbidrag. Det är 40 personer. Det är naturligtvis hemskt för dessa 40. Jag vill att de ska ha ett jobb att gå till och en lön att leva på. Men det skräckscenario som Socialdemokraterna under det senaste året har pekat ut är inte förenligt med sanningen. På torsdag får vi reda på mer fakta, och det ska bli intressant. Jag tror att det kommer att vara en klargörande information både för Jennie Nilsson och för mig.
</anforandetext>
<intressent_id>0263862488414</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10372</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:28:42</systemdatum>
<systemnyckel>266457</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09125/#anf105</protokoll_url_www>
</anforande>
