2350590 GX09124 Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:124 Måndagen den 24 maj 2009/10 124 2010-05-24 00:00:00 Förändringar i studiestödssystemet föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0CB2DECE-2D7E-4F8A-AE6B-395E17A79069 65 AMINEH KAKABAVEH (v) v Fru talman! Jag måste tyvärr, på grund av ett möte, gå när jag har hållit mitt anförande. Att jag inte stannar beror alltså inte på att ämnet inte är intressant. Det är mycket intressant. Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 2 och 3. Fru talman! I dag debatterar vi förändringar i studiestödssystemet. Regeringen föreslår i propositionen Rättvist och effektivt - förändringar i studiestödssystemet ett antal godtyckliga förändringar av studiestödet. En av dessa regler gäller Centrala studiestödsnämnden, CSN, som ska kunna säga upp studielån för dem som inte återbetalar. Det föreslås också att CSN ska kunna hålla inne utbetalningar eller minska beloppen till dess att beslut fattas. Vi i Vänsterpartiet menar att en av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängliga för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande, från vuxenutbildning till universitet och högskola. Studiemedlen är en viktig aspekt som gjort att den sociala snedrekryteringen till högskolan har minskat med åren. För att studiemedlen ska fortsätta att ha denna effekt måste de svara mot de studerandes levnadsomkostnader. Vänsterpartiet anser därför att studiemedlen måste höjas med 690 kronor i månaden. Den höjning som högerregeringen genomförde den 1 januari har tyvärr en mycket negativ effekt för de flesta studerande i ett längre perspektiv. Andelen bidrag blir mindre, och lånedelen ökar för första gången sedan det moderna studiestödssystemet infördes 1965. Samtidigt ökar avgifterna för dem som betalar tillbaka på studielånet. Vänsterpartiet vill också återställa bidragsdelens andel av det totala beloppet. Fru talman! I den studiesociala kommitténs slutbetänkande Stärkt stöd för studier finns en rad förslag till förbättringar för studerande. Bland annat menar en enig kommitté att studiemedlen behöver höjas med 700 kronor per månad. I förhållande till behovet av en studiemedelshöjning är ingen av regeringens förslag till förändringar särskilt akut. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är märkligt att regeringen nästan helt bortser från kommitténs förslag, trots ett brett parlamentariskt stöd. För regeringen verkar det vara viktigare att höja fribeloppet så att studerande kan arbeta i stället för att plugga. Men ett höjt fribelopp kan aldrig ersätta höjda studiemedel. För den som studerar på heltid ska arbete vid sidan av studierna vara en möjlighet och inte en nödvändighet. Fru talman! Studerande har olika förutsättningar att arbeta vid sidan av sina studier, och ett höjt fribelopp kommer därmed inte alla studerande till del. Studieort, tidigare utbildning och erfarenheter och brist på kontakter inverkar på möjligheten att över huvud taget få ett arbete. Vissa utbildningar är mer undervisningsintensiva än andra och innehåller fler obligatoriska inslag, vilket innebär att det är väldigt olika hur studerande kan disponera sin tid. Fru talman! Regeringen föreslår vidare att CSN ska få möjlighet att stoppa utbetalningar av studiemedel till dem som det finns misstankar om inte längre har rätt till studiestöd. Vänsterpartiet anser, i likhet med den studiesociala kommittén, att oskyldiga studerande riskerar att drabbas av innehållna utbetalningar och att detta inte är tillräckligt rättssäkert. Vi anser också att de kontroller som görs i samband med ansökan om studiemedel samt möjligheter till återkrav är fullt tillräckligt. Den studiesociala kommittén föreslog dessutom att studiemedel ska betalas ut i efterskott och månadsvis, vilket skulle innebära färre felaktiga utbetalningar. Därför föreslår vi att riksdagen avslår propositionens förslag att CSN ska få möjlighet att tillfälligt hålla inne studiestöd eller ge ett mindre belopp. Fru talman! Att studerande som vårdar barn eller anhöriga får möjlighet att få studielånen avskrivna på samma sätt som vid sjukdom har vi inga invändningar mot. Däremot anser vi att karenstiden bör sänkas till 14 dagar i stället för 30 dagar både vid sjukdom och vid vård av barn eller anhörig. När det gäller prövning av studieresultat är en viktig aspekt i studiemedelssystemet att de studerande ska kunna planera sina studier. Därför behövs det förutsägbarhet och rättssäkerhet för de studerande. Regeringens förslag till nya regler för bedömning av studietakten kommer att minska den flexibilitet som hittills har funnits. Det finns en viktig poäng med regeln om att det räcker att ta hälften av sina poäng för att fortsatt få studiemedel under förutsättning att den studerande har nått upp till ett studieresultat på 75 procent under hela utbildningstiden. Det nuvarande systemet är inte bara mer flexibelt utan också tydligare och lättare att tillämpa än vad en bedömning av varje enskild students särskilda skäl kommer att vara. Det underlag som presenteras i propositionen är dessutom otillräckligt för att man ska kunna bedöma följderna av den föreslagna förändringen. Det saknas bland annat en analys av vad som händer eller kommer att hända med dem som inte beviljas mer studiemedel. Vi tror att det finns en risk att fler kommer att hoppa av sina studier. För att studiestödssystemet ska bli rättvist och därigenom kunna motverka social snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det förändras i grunden. Vänsterpartiets vision är därför att införa studielön och jämställa studier med arbete. En investering i studielön åt dem som studerar måste på sikt anses vara ekonomiskt och socialt gynnsamt, både för den studerande och för samhället. Det skulle betyda större möjligheter för studerande att få en bra utbildning och öka deras förmåga till ett aktivt deltagande i samhällslivet. 0545353563812 GX01UbU18 N 2010-06-09 18:28:39 266346 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09124/#anf65