2350588 GX09122 Riksdagens protokoll 2009/10:122 Torsdagen den 20 maj 2009/10 122 2010-05-20 00:00:00 Nationell sfi-bonus föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B7A68BAA-2015-4F4C-9E76-BC84CD1EBED5 16 REZA KHELILI DYLAMI (m) m Herr talman! Vänsterpartiet talar om folk som kommer från Kurdistan. Problemet är att det inte finns något land som heter Kurdistan. Det finns fyra delar och folkgrupper. Det är bra att ha exakt information när man debatterar. Det talas också mycket om sfi-bonus. Det är både fina och kloka ord som våra vänner säger, men mycket är bara sådant de har hört. Man har ingen erfarenhet själv egentligen. Nu ska jag gå in på det anförande jag hade tänkt hålla och återkommer till oppositionens frågor senare, då jag gärna svarar på dem. De senaste åren har tydligt visat att tidigare invandrings- och flyktingmottagande i Sverige inte har varit någon framgångshistoria. Detta ska vi ändra på. Vi har förslag om det här. Vi måste och håller på att bryta kollektiviseringen av grupper som kommer till Sverige. Varje individ måste få de förutsättningar han eller hon behöver för att komma in i det svenska samhället. Det är väldigt viktigt. Jag har själv genom åren träffat många invandrare. Det är personer från samma land som jag själv och personer med andra nationaliteter - folk som pratar pashto, urdu eller andra språk. För dem är det normalt att söka sig till någon invandrare som sitter i riksdagen för att diskutera sin situation. De visar klart och tydligt att något är fel, och vi är tvungna att förändra något. Därför införde vi den försöksverksamhet som vi nu diskuterar. En försöksverksamhet med sfi-bonus har pågått sedan den 1 oktober i 13 kommuner. Vi föreslår nu en prestationsbaserad sfi-bonus som ska gälla för samtliga kommuner i landet. Vad är då skälet till att vi föreslår det? Jo, en sfi-bonus kommer att stimulera fler nyanlända invandrare att börja studera svenska. En bonus leder dessutom till att man anstränger sig mer för att snabbare lära sig språket. Därmed förbättrar man sina möjligheter att få ett arbete. Som alltid är nämligen arbete svaret på hur man bäst kan integreras och finna sin plats i samhället. Är det verkligen så viktigt att kunna göra sig förstådd på svenska? Svaret är: Javisst, det är det. Undervisning i svenska är helt centralt för ett bra flyktingmottagande och en smidig integration av nyanlända flyktingar och invandrare. Att behärska det svenska språket är som sagt kanske den allra viktigaste framgångsfaktorn för att få ett arbete, men det är även helt avgörande för att kunna leva ett självständigt liv, ha kontakt med det svenska samhället och dess myndigheter. Vi vet av erfarenhet att det svenska språket är livsavgörande för många. De som behärskar det svenska språket sitter på en nyckel till framtiden. Herr talman! Givetvis räcker det inte med att bara dela ut en bonus för att komma till rätta med problemen i sfi-undervisningen. Vi har också satsat på att höja lärarnas kompetens och att sätta tydligare mål i kursplanen. Till exempel genomförs obligatoriska nationella slutprov i sfi för alla studerande. Dessa ska vara ett stöd vid betygssättningen och utgöra en del av betygsunderlaget. Men vi måste också ställa krav på att nyanlända själva tar stort ansvar och lägger ned ett hårt arbete på att faktiskt lära sig svenska. I normalfallet tar det nämligen betydligt längre tid mellan start- och slutdatum för sfi-studenterna än vad som är motiverat. En stor del av sfi-studenterna gör avbrott i studierna, och stor tidsvinst skulle göras om antalet avbrott blir mindre och kortare. Herr talman! Alliansens syn på integrationspolitik skiljer sig från oppositionens. Vi ser och välkomnar individers olikheter, precis som våra vänner faktiskt pratade om nu. Jag undrar varför förslagen om en förändring av sfi inte har kommit tidigare till kammarsalen, under alla de år när ni hade möjligheter att påverka och rätta till det här. Vi välkomnar, som sagt, att alla ska kunna stå på egna ben och inte vara bidragsberoende. Det kan vara ett direkt svar till Luciano som har frågat om alla ska vara fattiga, svaga och så vidare. Vi vill verkligen tvärtom. Vi vill att folk ska kunna påverka sitt eget liv. Jag träffade i går en person från ett företag i Västerås. Han kom till Sverige 1975. Han påstod att han lärde sig svenska inom sex månader. Då fanns det ingen ordbok eller något annat hjälpmedel för att lära sig svenska. Jag har träffat en taxichaufför som har jobbat i ett taxibolag. Han har bott i Sverige i över 13 år. De försöker skicka tillbaka honom för att han ska kunna läsa svenska. Han säger: Tyvärr, jag har inte bättre möjligheter i dag. Jag vill gärna kunna jobba. Jag har lärt mig svenska under dessa år. Behöver jag verkligen gå tillbaka till att sitta i skolan tillsammans med folk som har börjat lära sig svenska för sex, åtta eller tio månader sedan? Det blir väldigt jobbigt för mig att presentera mig och säga att jag har bott i Sverige i 20 år och att jag kommer att börja läsa sfi igen. Man ska se var felet finns och vad felet var. En del nyanlända invandrare som saknar svenskkunskaper deltar dock inte i någon formell utbildning i svenska. För en snabb integration är det önskvärt att så många som möjligt lär sig tillräckligt bra svenska för att kunna delta i arbetslivet och fungera i samhället. Det är också angeläget att tiden i sfi inte blir längre än nödvändigt. Att ha ett arbete kan i sig fungera som ett bra sätt att tillägna sig svenska, och kunskaper i svenska är inte alltid nödvändiga för att få ett arbete. Men för de flesta är språkkunskaper av stor betydelse för att man över huvud taget ska kunna bli en del av arbetsgemenskapen. Vidare är det ett samhällsintresse att alla som bor i Sverige har tillräckliga kunskaper i svenska för att inte hamna i utanförskap. Det är särskilt viktigt att nå de kvinnor som varken arbetar eller studerar och förhindra att de isoleras från omgivningen eller far illa på grund av att de inte kan ta till vara sina rättigheter. För dessa kvinnor är deltagande i sfi av särskild betydelse. I dag är drygt 50 procent av de sfi-studerande kvinnor. Trots detta finns det kvinnor som inte deltar i sfi av familjeskäl. Vår införda bonus kan bidra till att öka familjens intresse av att kvinnan studerar. Genom sfi får de studerande förutom språkkunskaper även möjligheter till sociala kontakter, bättre kunskap om samhället och större möjligheter att bli självförsörjande. Bonusen kan även motivera fler män att studera sfi och att fullfölja studierna i sfi och därmed förbättra sin ställning på arbetsmarknaden på längre sikt. Sfi-bonusen, som i dag omfattar 13 kommuner, bör alltså utvidgas till att omfatta samtliga landets kommuner. En nationell reform om sfi-bonus innebär att nyanlända invandrare i hela landet får samma stimulans att lära sig svenska snabbare. En sfi-bonus bör även kunna motivera nyanlända invandrare att påbörja sfi så snart som möjligt och förbättra deras närvaro i utbildningen och leda till extra ansträngningar för att de snabbt ska nå godkänd nivå i studierna. Herr talman! Vilka ska då kunna få sfi-bonus? Jo, nyanlända i åldern 18-64 år ska kunna komma i fråga för bonusen. Den berörda kommunen ska informera de nyanlända som omfattas av lagen om förutsättningar och villkor för att få sfi-bonus. Kommunerna ska vidare besluta om och betala ut sfi-bonus efter skriftlig ansökan från den nyanlände hos den kommun där han eller hon är folkbokförd. Ansökan ska ha kommit in till kommunen inom tre månader från den dag då minst betyget Godkänd i sfi har uppnåtts, och staten bör ersätta kommunerna för kostnader för utbetald sfi-bonus och för deras administrativa kostnader. Införandet av en sfi-bonus förväntas medföra en massa positiva effekter för såväl nyanlända invandrare, det vill säga på individnivå, som samhället som helhet. Syftet med sfi-bonus är, som sagt, primärt att stimulera till ökat deltagande i sfi, till snabbare studiestart, till snabbare fullföljd utbildning och i förlängningen till snabbare inträde på arbetsmarknaden. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen. (Applåder) 0296832736219 GX01AU12 N 2010-06-09 18:28:33 266081 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09122/#anf16