<anforande>
<dok_hangar_id>2349507</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:116 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>2010-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kommissionens arbetsprogram 2010</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1E583D42-0633-4BC9-8945-205F9C44A97B</anforande_id>
<anforande_nummer>46</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Alliansen vill ha ett tydligt och kraftfullt Europa. Vi vill ha ett Europa där vi gemensamt tar ansvar för de avgörande framtidsfrågorna.
Vi vet att Sverige inte ensamt kan forma Europa, men genom regeringens målsättning att tillhöra Europas kärna har vi ett starkare inflytande över Europasamarbetet som når långt utanför Sveriges gränser. Vi vill ta ansvar för de stora frågorna. Vi vill vara med och forma dagens och morgondagens Europa.
I dag ska vi debattera kommissionens arbetsprogram. Det är det första arbetsprogrammet från den nya kommissionen. Det anger inte bara arbetet för det innevarande året utan också de stora dragen för hela den kommande femårsperioden.
Den här debatten ska handla om vad regeringen vill med EU-samarbetet. Jag hoppas också att för första gången få ett tydligt svar på vilka frågor en eventuell vänsterregering skulle driva i EU och vad man avser att arbeta för för att få genomslag för de svenska intressena. 
Från alliansregeringen kan vi ge ett tydligt och klart besked. Vi behöver ett starkt Europa, ett starkt EU för att hantera de gemensamma utmaningar som vi står inför. Vi behöver ett Europa som tar ansvar för ekonomi, miljö, trygghet, fred och mänskliga rättigheter.
Jag tycker därför att kommissionens arbetsprogram i stora drag är en bra avsiktsförklaring. Låt mig nämna fem områden som alliansregeringen särskilt kommer att driva i EU-samarbetet den närmaste tiden. 
För det första behöver vi ett konkurrenskraftigt Europa med mål om full sysselsättning. Vi vet alla att den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Europas välfärd. Det är viktigt att fortsätta med de krisrelaterade åtgärderna samtidigt som vi håller tempot uppe i det ordinarie reformarbetet.
EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020 har varit ett centralt instrument för att stärka välfärden genom tillväxt för att nå full sysselsättning. Från regeringens sida jobbar vi aktivt och målinriktat för en förstärkt strategi med åtgärder som fokuserar på att stärka tillväxt, främja kunskap och innovation, ställa om till grön ekonomi med hög sysselsättning och social sammanhållning.
Vi har också framgångsrikt drivit jämställdhet i EU 2020. Vi var det land som fick igenom att ett ökat arbetskraftsdeltagande ska gälla både kvinnor och män. Det är en självklar del i strategin. Jag brukar säga att Europa inte har råd att ha världens mest välutbildade hemmafruar.
Vi värnar den inre marknaden och arbetar för att den ska fördjupas. Vi välkomnar därför kommissionens översyn och arbetar nära kommissionen med förslag som handlar om att stärka den inre marknaden.
Jag betonar inte minst som liberal i denna talarstol att frihandel är en viktig och nödvändig förutsättning för tillväxt. Därför motverkar vi tillsammans med likasinnade medlemsländer att den ekonomiska krisen tas som intäkt för protektionistiska förslag som gynnar enskilda länders marknader. 
Det är mycket positivt att våra ansträngningar har givit resultat. Kommissionen kommer att lägga fram ett meddelande om en ny handelsstrategi för EU 2020.
För det andra behöver vi ett EU som tar ansvar för klimathoten. Utmaningen är global. Lösningen måste då vara global.
Jag kan med säkerhet säga att utan ett starkt svenskt och europeiskt engagemang och utan våra ambitiösa målsättningar hade vi haft en betydligt sämre situation än den vi har i dag. Tyvärr märker jag samtidigt en viss klimattrötthet hos många av mina europeiska kolleger. Det är då som det är allra viktigast att driva på. Det gör Sverige, inte minst tillsammans med Storbritannien som är ett av de länder som vill gå långt och är ambitiöst och tydligt.
Det handlar om att vi i närtid måste utveckla EU:s egna positioner och anpassa dem till den situation som råder efter Köpenhamnstoppmötet. Ni vet - det har sagts förut - att Sverige fortsätter att verka aktivt för ett bindande avtal och för en analys av möjligheterna att höja EU:s bud till 30-procentiga utsläppsminskningar. Där är Sverige tydligt tillsammans med Storbritannien. 
Vi ser fram emot kommissionens meddelande om skärpta utsläppsminskningar som väntas i slutet av maj, alltså denna månad. Men det är viktigt att alla goda parter som vill gå framåt vad det gäller klimatpolitiken faktiskt samlas.
Europa hade höga ambitioner under Köpenhamnstoppmötet i december. Det var inte Europa det föll på. Det var på grund av att stora utsläppsländer som USA, Kina och Indien valde att inte lägga sig på samma ambitiösa nivå. Här måste Europa ta ledartröjan och gå vidare.
Det är också nödvändigt att fokusera på omställningen till en klimatsmart ekonomi. EU måste bli mycket bättre på grön tillväxt. 
Vi ser att miljöteknik är en växande exportmarknad, inte bara för Sverige utan för hela Europa. I land efter land som jag besöker, inte minst i Östeuropa, finns det många framgångsrika företag, inte minst svenska, som tar marknader och jobbar intensivt på denna front. Här måste det bli en högre ambitionsnivå för att man gemensamt ska kunna möta klimathoten.
För det tredje behöver vi ett tryggt och öppet Europa som värnar mänskliga rättigheter. Vi har ett ambitiöst program för ett tryggare och öppnare Europa som kom på plats efter det svenska ordförandeskapet. 
För ett par veckor sedan presenterade kommissionen en åtgärdsplan för Stockholmsprogrammet. Jag är stolt över att vi har fått ett stort genomslag för arbetet med att bättre värna enskildas rättigheter i samarbetet. Inte minst tillsammans med Cecilia Malmström och kommissionen gör vi vårt yttersta för att målsättningarna i Stockholmsprogrammet ska uppnås.
Respekt för mänskliga rättigheter ska vara en självklar del i EU. Det var därför Europeiska unionen kom till. Vi arbetar för att EU så snabbt som möjligt ska bli en part till konventionen om mänskliga rättigheter. Trots vår höga ambitionsnivå på det fältet finns det anledning att diskutera de här frågorna med länder inom Europeiska unionen. 
Vi vet att romernas situation är oerhört utsatt i alltför många länder inom EU. Vi vet att rätten att välja sin homo-, bi- eller transsexualitet som är en självklarhet i Sverige är hotad och utsatt på alltför många håll i Europa. 
Vi vet att man måste bekämpa antisemitism och islamofobi mycket starkare än vad som görs i dag och all form av extremism. Målsättningen är att alliansregeringen ska stå upp för dessa rättigheter tydligt, oavsett om brotten mot dem sker inom eller utom Europa.
På fredag ska jag inviga Baltic Pride i Vilnius, Litauens huvudstad. Men för 20 minuter sedan fick jag reda på att riksåklagaren i Litauen har sett till att stoppa paraden på lördag. Jag vill bara säga från denna talarstol att det är fullkomligt oacceptabelt att ett land inom Europeiska unionen trampar på mötesfrihet, yttrandefrihet och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Jag vill också påminna om att Litauen har skrivit under Europakonventionen om mänskliga rättigheter och EU:s stadgar för mänskliga rättigheter. De har sagt tydligt i skrift att de ska leva upp till dessa rättigheter men trampar nu på dem på ett oerhört cyniskt sätt, vilket jag tycker är upprörande.
För det fjärde är det viktigt att värna ett starkt närområde. Östersjöstrategin, som vi har debatterat tidigare i dag på förmiddagen, är en fortsatt viktig prioritet för alliansregeringen. Regeringen kommer också under 2010 att medverka till att vidareutveckla det östliga partnerskapet för att främja reformer och EU-integration för unionens närmaste grannar i öst.
För det femte behöver vi ett starkt Europa på den globala arenan. Det är genom EU som vår röst får tyngd i världen och våra insatser får politisk kraft på allvar. 
Jag är glad över att den europeiska utrikestjänsten börjar komma på plats. Med den har EU fått nya möjligheter att utforma internationell utveckling utifrån europeiska intressen och värderingar. Alliansregeringen kommer fortsatt att stödja utvecklingen av en effektiv och stark utrikestjänst.
Jag tycker också att det är väl värt att nämna att i ett Europa med alltför få kvinnor i maktpositioner vi har Catherine Ashton som med stor politisk erfarenhet och tydliga värderingar ska leda denna verksamhet. Det tycker jag är positivt och bra.
Inte minst för Sverige som är ett något mindre land inom den europeiska unionen är det viktigt med en gemensam utrikespolitik på många fält. Det gör att våra åsikter kan få större genomslag. Europeisk utrikespolitik kan annars lätt bli en megafon för de allra största ländernas intressen. Därför har vi allt intresse från svensk sida att stödja detta.
Fortsatt utvidgning, som många har berört, är en hjärtefråga. Vi är fortsatt pådrivande för utvidgningen och fortsätter att ta ansvar för utvecklingen i våra grannländer i öst såväl som i syd.
Europeiska unionen är en värdegemenskap, och vi fortsätter att prioritera en politik för främjande av fred och säkerhet, för frihandel och minskad fattigdom, för demokrati och mänskliga rättigheter.
Sist men inte minst: De närmaste åren kommer frågan om EU:s budget för åren 2014-2020 att vara viktig och debatteras. Detta arbete är en väsentlig del i debatten om Europeiska unionens framtid. Det behövs nya prioriteringar för att möta nya utmaningar. Vi ser hur den ekonomiska krisen pressar många medlemsstaters nationella budgetar oerhört hårt. Kravet på att skattebetalarnas pengar ska användas väl är nu större än någonsin.
Reformer och omprioriterade utgifter kommer att vara nödvändiga för att uppnå en modern EU-budget med tydligt europeiskt mervärde. Därför behövs det flera åtgärder exempelvis för att bekämpa klimatförändringar, stärka konkurrenskraften hos EU:s ekonomi och samarbeta mer i rättsliga och inrikes frågor samt i fråga om yttre förbindelser. 
Låt mig avsluta med att understryka att EU-samarbetet inte finns till för att enskilda länder ska kunna plocka russinen ur kakan. EU är av strategisk betydelse för Sveriges välstånd och säkerhet. Vårt medlemskap är ett uttryck för internationell solidaritet med andra länder. För att svensk EU-politik ska kunna göra skillnad i Bryssel krävs en tydlig regeringspolitik. Där ser jag fram emot en klargörande debatt om prioriteringarna inom EU-arbetet de närmaste åren.
</anforandetext>
<intressent_id>0404025497421</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01UU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>265691</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09116/#anf46</protokoll_url_www>
</anforande>
