<anforande>
<dok_hangar_id>2349502</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:111 Onsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>2010-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BC1B9308-AFB8-43C0-B54D-8F7CA84ECEBC</anforande_id>
<anforande_nummer>92</anforande_nummer>
<talare>CARIN RUNESON (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det där låter bra, Mats Sander, men jag har haft kontakt med en del organisationer, bland annat Svalorna, som är mycket oroade över hur de ska kunna fortsätta sitt jobb med att hjälpa kvinnorna, barnen och befolkningen över huvud taget. De får nämligen inte medel i den omfattning de behöver. Det blir också svårare att planera på lite längre sikt. Ska man uppnå ett bra resultat och kunna genomföra ett målmedvetet arbete måste man kunna planera.
Fru talman! Mats Sander sade tidigare att man agerar genom Europeiska unionen. Hur detaljerade är ni i diskussionerna och samarbetet? Hur diskuterar ni när det gäller Nicaragua? Vad kommer biståndsministern med för budskap till EU när det gäller enskilda länder?
</anforandetext>
<intressent_id>0502174718806</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01UU15</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>265500</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09111/#anf92</protokoll_url_www>
</anforande>
