2349502 GX09111 Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:111 Onsdagen den 28 april 2009/10 111 2010-04-28 00:00:00 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F8A097E4-1BFC-4BF9-A638-B27048A3ED54 116 AMEER SACHET (s) s Herr talman! Vi debatterar utrikesutskottets betänkande Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik . Jag ställer mig bakom våra socialdemokratiska reservationer och yrkar bifall till reservationerna 3 och 14. Jag tänker begränsa mitt anförande till att handla om Kina och då främst avsaknaden av mänskliga rättigheter där. Är Kina så viktigt för den ekonomiska utvecklingen att Sverige, EU och västvärlden inte vågar ställa krav på demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter? Det är en fråga vi alla måste ställa oss. I ingen annan stat förvägras så många människor rösträtt, mänskliga rättigheter och andra former av rätt att bestämma över sina egna liv. Förkämpar för demokrati och mänskliga rättigheter i Kina förtrycks, fängslas och torteras. Kina är en totalitär stat som inte vill veta av andra politiska idéer än det regerande kommunistpartiets. Hankinesernas dominans fortsätter. I både Tibet och Xinjiang pågår en inflyttning av hankineser i syfte att försätta tibetaner och uigurer i minoritet. Likheten med den sovjetiska politiken med inflyttning av etniska ryssar till de baltiska länderna är slående. Precis som det i det forna Sovjetunionen odlades en storrysk nationalism söker regimen i Kina stöd och legitimitet bland folket genom att vädja till kinesisk nationalism i dag. Den psykiskt labila nordkoreanska regimen skulle inte överleva särskilt länge utan kinesiskt stöd. Nordkorea är för Kina en utomordentlig regim som håller Japan, Sydkorea och USA sysselsatta. Skulle Nordkorea falla skulle sannolikt ett för Kina obehagligt demokratiskt och enat Korea dyka upp med landgräns till Kina. Även Ryssland har maktpolitiska intressen av att den nuvarande situationen på den koreanska halvön består. Det är märkligt att Kinas roll som skyddspatron för en rad despotiska och väldigt farliga regimer uppmärksammats så lite. Nordkorea, Burma och olika afrikanska diktatorer har i Kina en varm vän. Kina vill ha afrikanska råvaror och jord samt vill visa att ekonomisk utveckling kan förenas med diktatur. I Sverige, EU och västvärlden har de växande handelsförbindelserna och ömsesidiga företagsetableringarna försvarats med argumentet att de ekonomiska kontakterna skulle främja en demokratisk utveckling i Kina. I dag kan vi lätt se att diktaturens grepp över Kina inte har minskat genom ökade handelsförbindelser och annat ekonomiskt utbyte. I vissa fall har snarare förtrycket och kontrollen ökat. Herr talman! Den kinesiska regimen har ett enda mål: att uppnå fortsatt ekonomisk tillväxt med alla medel. Mänskliga rättigheter definieras i Kina som frihet från fattigdom. Verkliga mänskliga rättigheter i form av yttrandefrihet och föreningsfrihet saknas nästan helt. I stället för yttrandefrihet talar den kinesiska regimen om rätten att bli hörd. En medborgare har rätt att klaga i juridiska instanser, men det är det kommunistiska partiet som skriver lagarna och styr över rättskipningen. Yttrandefriheten sitter trångt. Kontrollen är hård av de ca 350 miljoner Internetanvändarna i Kina. Censuren är utbredd i landet. Den ekonomiska tillväxten har i verkligheten skett på ett sådant sätt att de sociala klyftorna växer i Kina. Det finns ett stort gap mellan regimens retorik och vad som verkligen händer ute bland människor. I Kina växer klyftan mellan stad och land. När städerna expanderar och dammar byggs för utvinning av vattenkraft konfiskeras böndernas jord och de tvångsförflyttas. En stor armé av migrerande arbetare har också växt fram. Det talas om 200 miljoner fattiga migrantarbetare som flyttas in till städerna från landet och som utgör den billiga arbetskraft som gett Kina en fördel på världsmarknaden. Detta system med gästarbetare, hukou, har skapat enorma sociala problem i Kina. Herr talman! Amnesty har gjort ett antal allvarliga påpekanden rörande arbetstagarnas rättigheter. I de kinesiska företagen och inom arbetslivet existerar både barnarbete och slavarbete på kontraktsbasis. Arbetsmiljön är usel och olyckorna många. Gruvolyckorna i Kina är bara delar av ett större problem. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren håller inne löner över en lång period. De låga lönerna gör också att arbetarna inte har möjlighet att välja boende; de bor i fabrikernas sovsalar. Herr talman! Arbetsförhållandena i Kina är desamma som de en gång var i Sverige och västvärlden före fackföreningarnas och kollektivavtalens uppkomst. Fria fackföreningar existerar inte i Kina, utan staten har monopol även på detta område. Det är regeringen som utser representanter för arbetarna på ett företag. Vill du vara fackligt ansluten i Kina ska du söka till den statliga fackliga organisation som jobbar för staten och inte för sina egna medlemmar. Lägg till detta att varken tortyr eller dödsstraff är förbjudna i Kina. Jag betvivlar också starkt att det kinesiska rättssystemet har det som krävs av en verklig rättsstat; det saknas såväl opartiska domare som opartiska rättegångsprocesser. Vi socialdemokrater är anhängare av en utrikespolitik som försvarar mänskliga rättigheter. Social och ekonomisk rättvisa måste bygga på existensen av demokrati och mänskliga rättigheter. Dagens totalitära styre i Kina som förenar kommunism och otyglad marknadsekonomi utgör en ny utmaning för oss som är anhängare av demokrati. Diktaturers sämre förmåga att skapa ekonomisk utveckling och tillväxt har ju varit ett klassiskt argument för demokrati och inte minst mot kommunistiska regimer. Nu gapar västvärldens ledare som ungar i fågelholkar över den kinesiska tillväxtmaskinen. Moderna städer i glas och betong har växt fram. USA har lånat enorma mängder kapital från Kina. Kinesiska företag konkurrerar ut och köper upp västvärldens. Herr talman! Vi får inte låta oss bländas av det skenbart moderna Kina. I Kina råder brist på respekt för de mänskliga rättigheterna. Det är tvångsförflyttningar, fängslande av oliktänkande, ingen yttrandefrihet, ingen föreningsfrihet, ingen religionsfrihet, dödsstraff för en mängd olika brott och negativ särbehandling av minoriteter som uigurer och tibetaner etcetera. Listan kan göras hur lång som helst och bör upprepas så fort någon talar om Kinas fantastiska bnp-tillväxt eller om landets så kallade harmoni. Kina är ett fängelse för 1,3 miljarder av världens befolkning och en av vår tids blodigaste och mest förtryckande diktaturer. Vi bör också komma ihåg att det kinesiska undret delvis byggs på samma lösan sand som den sovjetiska industriexpansionen. Det pågår en hänsynslös exploatering av natur och människor som förr eller senare kommer att slå tillbaka. Utsläppen, giftanvändningen och föroreningarna är enorma. Befolkningskoncentrationen till städerna och upprivandet av familje- och släktskapsband kommer att kräva någon form av sociala reformer som också måste finansieras. Samtidigt ska en överdimensionerad militär- och polisapparat underhållas. Jag tror inte heller att en diktatur på sikt kan hantera ett komplext och modernt samhälle eller fortsätta att totalitärt styra över en alltmer högutbildad befolkning. Kina kommer förr eller senare att hamna i ett läge som kommer att påminna om den i de gamla öststaterna 1989 eller Sovjetunionen 1991. Herr talman! På många sätt känner jag att vi egentligen vet väldigt lite om vad som verkligen rör sig i de kinesiska folkdjupen eller om effekterna av den gigantiska miljöförstöring som pågår. En fredlig och komplett övergång till demokrati är alltid att föredra. Vi måste i alla våra kontakter med Kina föra fram vår ståndpunkt om mänskliga rättigheter och demokrati och fortsätta arbetet för att företag i Kina, kinesiska och utländska, tar ett större socialt ansvar och att fackliga rättigheter utvecklas som kan leda till politiska förändringar. Vi vill att svenska företag som är verksamma i Kina medverkar till att främja de mänskliga rättigheterna. Sveriges regering bör agera för att dessa företag i sina kontakter med kinesiska myndigheter och företag uppträder konsekvent och i överensstämmelse med Sveriges MR-politik. Sveriges regering måste samtidigt verka för att Kinas minoriteters kulturella, språkliga och religiösa rättigheter respekteras. Uppgifter om dödsdomar och avrättningar i Kina måste offentliggöras. Herr talman! Världsutställningen i Shanghai, Expo 2010, förväntas bli den största genom tiderna. Sverige bygger en egen paviljong på Expo 2010. Världsutställningen Expo 2010 är ett prestigeprojekt för Kina, i minst samma nivå som de olympiska spelen 2006 i Peking. Eftersom OS i Peking lämnade få spår av demokratiutveckling i Kina är det viktigt att deltagande i världsutställningen 2010 inte blir ett lika stort demokratimisslyckande. Den svenska regeringen och Svenskt Näringsliv har ett ansvar för att se till att Expo 2010 öppnar upp diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter. Slutligen, herr talman: Västvärlden i samverkan med demokratier i utvecklingsländerna måste nu ställa krav och pressa på om en färdplan mot demokrati i Kina. 0577400273410 GX01UU15 N 2010-01-01 00:00:00 265524 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09111/#anf116