2347413 GW0991 Riksdagens protokoll 2008/09:91 Onsdagen den 25 mars 2008/09 91 2009-03-25 00:00:00 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 79C47139-38CD-4413-90A6-F81911179A22 157 HELENE PETERSSON i Stockaryd (s) s Fru talman! Sveriges grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheter är fundamentala för att bevara de mänskliga fri- och rättigheterna. Tryckfriheten har många år på nacken. Den första lagstiftningen kom redan 1766 och slogs fast på nytt i 1809 års regeringsform. Under årens lopp har grundlagen på olika sätt angripits. De största angreppen skedde under de båda världskrigen, framför allt det sista då tryckfriheten söktes begränsas på ett otal olika sätt - allt för att inte stöta sig med främmande makt. En ny tryckfrihetsförordning beslutades 1949. Den har under årens lopp förändrats på vissa punkter, framför allt för att försöka täcka in ny teknik. Men grunderna är desamma. Just nu är den återigen föremål för utredning, bland annat för att se om det går att göra en teknikneutral yttrande- och tryckfrihetsgrundlag. Detta har redovisats i början av detta betänkande. Betänkandet innehåller i övrigt behandling av motioner från allmänna motionstiden 2008. Jag tänker framför allt beröra tre områden. Det första är hets mot folkgrupp, det andra reklamfrågor och det tredje kabel-tv. Phia Andersson kommer senare under debatten att ta upp frågan om stärkt meddelarskydd. Fru talman! Lagen om hets mot folkgrupp trädde i kraft den 1 januari 2003. Det var en omdiskuterad lag, och argumentet framfördes att det skulle bli en tandlös lag som gjorde ingrepp i grundlagarna till ingen nytta. Det har också under årens lopp förekommit domar som har blivit mycket omdiskuterade och analyserade. Var går gränsen för att det är hets mot folkgrupp och inte angrepp på en enskild person? Lagen omfattar bara de grupper som är omnämnda i lagtexten. Detta har väckt frågan varför inte vissa grupper omfattas, och framför allt har det gällt personer med könsöverskridande identitet, så kallade transpersoner. I lagen står det sexuell läggning som innefattar homosexuella och bisexuella, men alltså inte transpersoner, eftersom det inte betecknas som en sexuell läggning utan är fråga om en könsidentitet. Hur vanligt är det att denna grupp utsätts för hets? Ja, det vet vi inte riktigt. Det är just därför som vi från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ge regeringen ett uppdrag att utreda frågan. Vad vi däremot vet, utifrån bland annat en rapport från Folkhälsoinstitutet, är att det är vanligare att transpersoner har avstått från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade, att det är vanligare att transpersoner är rädda för att utsättas för våld och trakasserier på grund av sin transvestism och att det är vanligare att transpersoner har upplevt kränkande behandling och bemötande än homosexuella och bisexuella. Då kommer frågan igen: Är detta hets mot individ eller mot transpersoner som grupp? Givetvis är hotet riktat mot en individ, men ibland är det också riktat mot gruppen som sådan. Eftersom det aldrig har gjorts någon utredning tycker vi att det är på tiden att man gör denna översyn. Problemet blir inte mindre, utan tvärtom ökar våldsbrott och trakasserier mot de grupper som omnämns i lagen. I diskrimineringslagen har begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck förts in, men utskottets majoritet är inte beredd att ge regeringen det uppdrag som vi tre partier vill, att utreda frågan i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Majoriteten skriver i stället i sitt ställningstagande att frågan kan komma att belysas i Yttrandefrihetskommitténs fortsatta arbete. Jag sitter själv i den kommittén liksom en del andra av utskottets ledamöter. Det är bra om frågan kommer att landa i den utredningen, men det finns inga garantier. För att vi ska vara säkra på att något händer är det bättre att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utfärda tilläggsdirektiv till den utredningen. Den andra frågan jag vill beröra är frågan om reklam i radio och tv. För cirka ett och ett halvt år sedan hade vi en kammardebatt och fattade beslut om utökad annonstid i radio och tv. Den socialdemokratiska gruppen motsatte sig bland annat en utökning från åtta till tolv minuter. Det AV-direktiv som finns inom Europeiska gemenskapen utgår från sändarlandet. Det är alltså det land som tv-bolaget sänder ifrån som sätter regelverket. AV-direktivets regler är bara ett tak. Det är fritt fram för Sverige att ha ytterligare krav på de bolag som sänder från vårt land. När det gäller antal minuter per timme som ett bolag får sända reklam ansåg vi då - och vi vidhåller nu vårt ställningstagande - att det är fullt tillräckligt med åtta minuters reklamtid i stället för tolv, som nu är tillåtet per klocktimme. Men vi väljer att inte ha någon ny reservation utan avger i stället ett särskilt yttrande. Vi har också i Sverige kunnat behålla frågan om förbud mot reklam riktad mot barn och alkoholreklam. Sverige har också drivit dessa frågor på Europanivå, både den förra regeringen och nuvarande regering, och utskottet utgår från att regeringen även i fortsättningen kommer att ha styrkan att hålla fast vid dessa förbud även om kommersiella krafter nu gör nya påtryckningar för att få sända alkoholreklam i tv. Den tredje frågan jag vill ta upp, fru talman, är frågan om abonnentinflytande i kabelnäten. Det är ett växande problem. Det är kabelföretagen som tecknar avtal med fastighetsägaren om vilket utbud som ska finnas, och många gånger paketeras utbudet på ett sådant sätt att små nischkanaler riskerar att bli utestängda. Konsumenten har ingen möjlighet att styra vilka kanaler man vill ha, och programbolagen kan inte erbjuda konsumenten sina tjänster om inte kabelbolagen väljer att ta med programbolaget och kanalen i sitt utbud. I dag är det en mycket stor del av våra hushåll som får sin tv-distribution genom kabel och som följaktligen inte har något eller åtminstone ett väldigt minimalt inflytande över sitt tv-utbud. Frågan har behandlats i AV-utredningen, och en proposition kommer enligt uppgift till riksdagen i höst. Utredningen har inte föreslagit några förändringar i lagstiftningen, men vi får i konstitutionsutskottet anledning att återkomma till frågan i samband med höstens behandling. Utskottet har också haft uppe frågan om att ytterligare belysa situationen genom en hearing i samband med behandlingen av förslaget till ny radio- och tv-lag. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 4. 0617957067613 GW01KU18 N 2010-01-01 00:00:00 53667 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0991/#anf157