2347413 GW0991 Riksdagens protokoll 2008/09:91 Onsdagen den 25 mars 2008/09 91 2009-03-25 00:00:00 (forts. från 16 §) Folkhälsopolitik (forts. SoU17) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0964713B-ADB5-4CE6-89FA-D173DEF5DDA2 126 ROSITA RUNEGRUND (kd) kd Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på motionerna. En god folkhälsa är en nödvändig förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Som Lennart Levi mycket förtjänstfullt sade tidigare gäller det att se helheten. I dag har vi en regering som vågar se helheten och inte har det här stuprörstänkandet. Det har framkommit tidigare i debatten. Allmänt sett kan man säga att hälsoutvecklingen i Sverige har varit positiv. Det har i sig bidragit till välfärd och tillväxt. Men det finns orosmoln. Det visar Socialstyrelsens nationella folkhälsorapport som presenterades i dag. Barns och ungdomars psykiska ohälsa oroar. "Våld och trakasserier drabbar många och fortfarande finns stora sociala skillnader när det gäller hälsa och dödlighet, bland annat utifrån utbildningsbakgrund." Så står det i rapporten. Likaså står det att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och att den är vanligare bland kvinnor än män. Andelen självmordsförsök bland unga kvinnor ökar, och det har den gjort ända sedan 2001-2002. Allt fler unga vårdas dessutom på sjukhus för depression och ångest. I folkhälsopropositionen som beslutades om här i kammaren för ett år sedan föreslogs en nollvision vad gäller antalet självmord. Självmord kan och ska förebyggas. Vi har i dag också en regering som prioriterar ungas hälsa och barns uppväxtvillkor. Enligt Socialstyrelsen lider ca 100 000 tonårsflickor i Sverige i dag av ätstörningar, och debutåldern sjunker. 9-10-åringar kommer i dag till ätstörningskliniker med fullt utvecklad anorexi. Regeringen kommer att genomföra en nationell undersökning av den psykiska hälsan i ungdomsgruppen. Det är viktigt att den undersökningen bryts ned på kommunal nivå och kan användas lokalt. På så sätt kan man angripa problemet och följa den psykiska hälsan i varje kommun. Det sker mycket nu. Vi har ett förändringsarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Det är ett förslag som regeringen lade fram i februari, och målet med det förändringsarbetet är att ta fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar. Regeringen har också tagit beslut om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det gjordes i februari. Det gäller, fru talman, att våga vara en röst för de allra sköraste i samhället. De som är allra skörast är människor med psykiska funktionsnedsättningar. Regeringen har fattat tre beslut som berör detta, och det gjorde man nu i mars. Ett beslut handlar om att kommuner ska erbjuda sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan ta ett arbete. Det är att vara en röst för de allra sköraste. Det andra beslutet rör utbildningen för personal inom kommuner och landsting och lokalkontor inom Arbetsförmedlingen om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Det är att våga ta ansvar för dem som är de allra sköraste. Det tredje beslutet handlar om kartläggning av i vilken utsträckning denna grupp får del av arbetsmarknadsinsatser i förhållande till andra grupper. Fru talman! I början av 90-talet hade vi den förra arbetslöshetstiden. Jag vet inte hur många av er som lyssnar eller av er som sitter här i dag som då var arbetslösa, men jag var en av dem. Jag vet hur det känns. Jag behöver inte prata om dem, för jag kan fortfarande själv ha känslan av hur det var att vara arbetslös, även om jag arbetade vissa timmar. Därför känner jag nu en oro inför de ekonomiska orostiderna. Jag vet vad det betyder att ha ett arbete. Jag tycker också att det har kommit fram väldigt starkt i debatten här att det är en del i en god folkhälsa att man har arbete. Det fanns ett projekt i Skaraborg i början av 90-talet som hette Det finns bruk för alla. Det är det samhället och med de värdena och värderingarna som vi kristdemokrater är med och bygger, ett samhälle där det finns bruk för alla och där det kan vara ett samhällskitt att man vågar ta in människor med olika funktionsnedsättningar och människor i olika ideella organisationer. (Applåder) 0574724112206 GW01SoU17 N 2010-01-01 00:00:00 53636 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0991/#anf126