2347413 GW0991 Riksdagens protokoll 2008/09:91 Onsdagen den 25 mars 2008/09 91 2009-03-25 00:00:00 (forts. från 16 §) Folkhälsopolitik (forts. SoU17) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B6378809-3A7C-4A8E-BE60-7023C9C71681 111 MARIANNE KIERKEMANN (m) m Herr talman! Först vill jag säga att jag delar Per Svedbergs oro över utvecklingen på arbetsmarknaden. Det är oerhört bekymmersamt med den arbetslöshet som ökar och som fortfarande inte verkar ha stagnerat. Samtidigt kan vi inte skylla regeringen för en internationell finanskris med hög arbetslöshet och därmed dra slutsatsen att regeringen har ansvaret för alla konsekvenser, till exempel alkoholmissbruk eller skilsmässor. Det är ändå så att den nya regeringens politik faktiskt ledde till 200 000 nya arbeten fram till oktober förra året. Jag tror inte att Per Svedberg påstår att de satsningar som regeringen gjorde för att få till dessa 200 000 arbeten är skulden till den arbetslöshet som nu ser ut att växa. För att man ska förbättra möjligheterna till ett bättre liv handlar det om att få ett arbete. Men vi ska inte ha en arbetsmarknadspolitisk debatt i dag, utan debatten ska handla om folkhälsopolitiken. Dagens debatt handlar alltså om folkhälsa. Det är ett motionsbetänkande med 94 yrkanden, 6 reservationer och 6 särskilda yttranden. Jag yrkar avslag på samtliga motioner och reservationer och bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag kan konstatera att engagemanget för folkhälsofrågorna är stort hos alla partier, vilket visar sig i mängden av yrkanden från oppositionen. Sverige har en mycket god folkhälsa, kanske den bästa i världen. Folkhälsoinstitutet tillsammans med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt ett stort antal olika myndigheter och organisationer är grundpelaren i arbetet med att förbättra folkhälsan. Folkhälsoinstitutet är den samlande punkten med ansvar för nationell uppföljning och utvärdering och som nationellt kunskapscentrum. Det övergripande målet med folkhälsopolitiken är, som vi har hört tidigare, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ansvaret för den egna hälsan är dock alltid individens. Herr talman! De elva delmål som riksdagen har antagit för att nå detta mål har diskuterats, och olika partier har velat lägga till ytterligare mål eller ändra. Men utskottet har för knappt ett år sedan tagit ställning i frågan om nya eller andra delmål och finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning. De elva delmålen sträcker sig över ett väldigt brett område men kan aldrig vara mer än ett stöd och en hjälp för individen att kunna fatta egna kloka beslut som gagnar den egna hälsan. Herr talman! Skydd mot smittspridning är ett av delmålen. Avseende barns hälsa är vaccinationerna i tidig ålder en viktig trygghet för föräldrarna. Innehållet i barnvaccinationsprogrammet står under kontinuerlig prövning. Inför varje förändring måste en mängd överväganden göras. Socialstyrelsen har fattat beslut om att vaccin mot livmoderhalscancer ska föras in i det allmänna vaccinationsprogrammet den 1 januari 2001 samt att även vaccination mot pneumokocker ska ingå. Jag måste väl erkänna att jag kan känna en viss oro när det gäller HPV-vaccinet. Oron handlar om att unga flickor inte får förledas att tro att de är skyddade mot mer än de två typer av 13 som kan orsaka cancer. De skyddas inte mot gonorré, och det duger inte att strunta i det screeningtest som man senare i livet blir erbjuden. Detta är nämligen väldigt viktigt, vilket kan konstateras om man tittar på Finland som har den absolut lägsta frekvensen av livmoderhalscancer - utan vaccinationsprogram men med ett nationellt screeningprogram som de var först i världen med att starta. Detta med ojämlikhet i hälsa, onödig ohälsa, är något som alliansregeringen har sett. Man har gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen och företrädare för de nationella minoriteterna utreda och lämna förslag om hur det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet rörande de nationella minoriteterna ska kunna bedrivas samt att sprida resultaten från rapporten Onödig ohälsa om de påverkbara hinder som finns för att uppnå en god hälsa bland personer med funktionsnedsättning. En viktig fråga för funktionshindrade är den om miljöer som är tillgängliga för alla och som främjar en god hälsa. Det handlar om miljökvalitetsmålen. Alliansregeringen har tillsatt en utredning som ska analysera hur samordningen med övrigt miljöarbete och kopplingen mellan miljöövervakning och miljöuppföljning kan förbättras. En annan viktig del när det gäller hälsofrämjande och sjukvård är det arbete som hälso- och sjukvården bedriver. Nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer fick år 2008 en utökad finansiering för att under tre år utveckla sin verksamhet. Dessa pengar kommer att satsas på resultatmätning, på arbete med indikatorer inom hälso- och sjukvård samt på arbete med patienter angående levnadsvanor. Dessutom fortsätter Socialstyrelsen sitt uppdrag med att ta fram riktlinjer för metoder när det gäller att påverka levnadsvanor. Det gäller då till exempel tobaksbruk, alkoholvanor, matvanor och fysisk aktivitet - alla viktiga delar för en god hälsa. Vårdcentraler och sjukhus arbetar redan i dag mycket aktivt med att få ned både alkohol- och nikotinkonsumtionen och med att förmå människor att äta rätt och att röra på sig mer. Herr talman! Att arbeta med att öka den fysiska aktiviteten är i högsta grad lönande för sjukvården. Av en dansk folkhälsorapport framgår att fysisk inaktivitet årligen orsakar 2,6 miljoner läkarbesök och 1 200 nya förtidspensioner samt att en fysiskt aktiv kan räkna med att leva fem till sex år längre än en jämnårig som är fysiskt inaktiv. Vad vi däremot inte lika mycket pratar om är de underviktiga med sjukdomar som anorexi och bulimi. Också dessa är en viktig grupp som inte får förbises. Jag delar oppositionens åsikt att det är viktigt att aktivt arbeta med dessa frågor. Jag har här berört en del av de motioner som behandlas i betänkandet. Tyvärr räcker tiden inte till att bemöta alla. Men jag kan konstatera att alliansregeringen har finansierat sina åtgärder, och dessa är många. Vi lägger över 500 miljoner kronor på olika folkhälsopolitiska projekt, vilket känns väldigt bra. I detta anförande instämde Lennart Levi (c). 0731265898310 GW01SoU17 N 2010-01-01 00:00:00 53621 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0991/#anf111