2347413 GW0991 Riksdagens protokoll 2008/09:91 Onsdagen den 25 mars 2008/09 91 2009-03-25 00:00:00 Folkhälsopolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B459EB08-3C2C-4CCC-8B54-AB3E41AD6261 109 ELINA LINNA (v) v Herr talman! Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ett antal reservationer i betänkandet. Självklart står jag bakom alla dessa, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation nr 1. I mitt anförande kommer jag mest att fokusera på två särskilda yttranden som Vänsterpartiet har i betänkandet. Det handlar egentligen om konsekvenser av regeringens beslut och i detta fall om konsekvenserna för folks hälsa. Våren 2003 fattade vi här i riksdagen beslutet om propositionen Mål för folkhälsan med det övergripande målet - jag citerar ur betänkandet - "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För cirka ett halvt år sedan kom Världshälsoorganisationens, WHO:s, rapport som på svenska heter Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation med underrubriken Jämlikhet i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna . Tanken svindlar. Men är det verkligen möjligt att åstadkomma en jämlik global hälsa inom en generation? Hur ska vi kunna skapa samhälleliga förutsättningar globalt för en god hälsa på lika villkor för jordens hela befolkning? Kommissionen är konkret och lämnar rekommendationer som jag tolkar som direkt riktade till oss politiker. För det första skriver kommissionen: "Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv." För det andra skriver man: "Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser - globalt, nationellt och lokalt." För det tredje skriver man: "Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa." Herr talman! Jag tycker att det är otroligt bra att vi har både det övergripande nationella målet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, och nu också en världshälsoorganisationsrapport där man skriver: " De hälsoproblem som rika och fattiga länder måste lösa blir alltmer likartade. Oavsett om ett samhälle är rikt eller fattigt kan dess utvecklingsnivå bedömas efter kvaliteten på befolkningens hälsa, hur jämlik hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och det tillgängliga skyddet mot följderna av dålig hälsa." Tyvärr, herr talman, är min bestämda uppfattning att regeringen inte använder sig av dessa kunskaper i syfte att utröna om de förslag som regeringen lägger fram skapar till exempel samhälleliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen eller, ännu mindre, angriper den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser - globalt, regionalt och lokalt. Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ett särskilt yttrande i betänkandet där vi hänvisar till vår reservation i det betänkande som vi debatterade för några veckor sedan, nämligen Vårdval i primärvården . Det beslutet kommer att leda till att hela primärvården öppnas för marknaden med full frihet för vårdgivarna att etablera sig var de vill. Kom ihåg att primärvården har en mycket viktig del i det förebyggande folkhälsoarbetet! Det finns internationella studier som visar på att system som vårdval i primärvården kommer att innebära en omfördelning av resurser från låginkomst- till höginkomstområden. Inte får vi jämlikare hälsa hos befolkningen med lagar som obligatoriskt vårdval i primärvården. Herr talman! Det andra särskilda yttrandet jag vill beröra handlar om de nationella minoritetsgrupperna. Regeringen har initierat en kartläggning av hälsosituationen och av mäns våld mot kvinnor bland Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Det är en lovvärd ambition att ta reda på om dessa grupper är extra utsatta - jag tillhör ju själv en av grupperna. På så sätt möjliggörs riktade insatser och arbete mot orättvisor. Uppdragen innebär en svår balansgång. Den historiska erfarenheten visar att registrering av etnisk tillhörighet är något mycket riskabelt. Även när det som här gäller kartläggningar med goda avsikter finns det skäl att iaktta stor försiktighet. Att kartlägga hälsa respektive mäns våld mot kvinnor kopplat till etnisk tillhörighet riskerar vidare att leda till ett utpekande av grupper. Majoritetssamhällets ofta negativa bild av vissa grupper kan komma att stärkas. Det är på så sätt två mycket känsliga uppdrag som regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut. De kan leda till önskvärda effekter men innebär samtidigt vissa risker som måste hanteras - konsekvenserna igen. Jag tror att regeringen inte heller i denna fråga har tänkt igenom konsekvenserna av sin kartläggning. Det kan bli bra - det hoppas jag - men det finns också stora risker för att det kan leda till försämringar för vissa grupper. Och det är det väl ingen av oss här i kammaren som vill, eller hur? I detta anförande instämde Lennart Axelsson, Christer Engelhardt, Lars U Granberg och Per Svedberg (alla s) samt Thomas Nihlén (mp). 0972254695405 GW01SoU17 N 2010-01-01 00:00:00 53619 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0991/#anf109