2347409 GW0987 Riksdagens protokoll 2008/09:87 Torsdagen den 19 mars 2008/09 87 2009-03-19 00:00:00 Livsmedelskontroll föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 847D05A9-652A-4F9D-9203-8C1C5030D928 4 TINA EHN (mp) mp Herr talman! Betänkandet heter Livsmedelskontroll . Vad är livsmedel? Vad kan kallas livsmedel? Jag hittar ingen riktig definition. Det får bli mat. Men mat är då allt som processats som vi äter från våra tallrikar och som vi dricker. Det är också tillsatser, smakämnen och dylikt. Herr talman! Miljöpartiets ena motion handlar om alkoholhaltiga drycker och kaloriinnehåll. Det här är intressant ur många aspekter, självklart för att alkoholhaltiga drycker innehåller alkohol men även för att de ofta har ett högt energiinnehåll. Sammantaget bidrar detta negativt till folkhälsan. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och vi får betala ett allt högre pris för ohälsa. För en bättre folkhälsa behövs det många olika insatser. En sådan insats kan vara att märka förpackningar med kaloriinnehåll. Hur många vet att en stor starköl ger lika många kalorier som ett wienerbröd? Nu kan jag i betänkandet läsa att förordningen som antogs i januari 2008 tar upp märkning som täcker detta, alltså märkning av näringsvärden, energideklaration, fett, mättade fettsyror, socker och så vidare. Detta gäller dock inte alkoholhaltiga drycker ännu. Det ska först läggas fram i en rapport sådär fem år efter att förordningen har trätt i kraft. Detta styrs av den gemensamma harmoniseringen inom EU, så vi hinner nog återkomma i den här sakfrågan innan dess. I betänkandet kan vi även läsa om miljömärkningen och hur den processas inom EU. Den del av märkningen som omfattar det ekologiska är intressant. Det finns omtalat här med beskrivning att det är ett övergripande system för jordbruksverksamhet och livsmedelsproduktion där man kombinerar bästa miljöpraxis, biologisk mångfald, bevarande av naturresurser med tillämpning av stränga djurskyddskrav. Låt oss stanna upp och titta i den senaste tidens backspegel på slakten av grisar där man inte lyckats säkra bedövningen, utan där grisarna har skållats levande. Anledningen var att det var många grisar på kort tid, att det var stressigt och att ansvaret brast på slakterierna. Då finns ytterligare poäng med den certifierade ekologiska produktionen som har krav på extra god djuretik. Djuren får inte utsättas för stress och tempot får inte vara för högt. Man kan som Jacob även diskutera köttkonsumtionen, och i stora delar håller jag med honom. Livsmedelskontroll måste kroka i med god etik, moral och djurskydd vid uppfödning och slakt av de djur som vi människor tar i anspråk till vår nytta. Det handlar ofta om kunskap och förståelse men också om att det finns värden som snabbt kan undermineras om man bara ska ha effektiva ekonomiska system där tid är pengar. Livsmedelstillsatser är ytterligare en motion i betänkandet. Det är en viktig motion. Den är skriven av en moderat politiker. Moderaterna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott väljer dock att göra så som regeln är i denna struktur och lämnar den utan åtgärd. I motionen finns en bakgrundstext som lyder: "En uppmärksammad brittisk studie som visar att azofärgmedel tillsammans med konserveringsmedlet bensoesyra kan göra att barn blir hyperaktiva har diskuterats i EU och dess livsmedelsmyndighet Efsa. Resultatet blev att parlamentet fattade beslut om varningstexter på livsmedel som innehåller azofärger. Det innebär att läsk och godis, det som är mest attraktivt för barn, som innehåller azofärg måste märkas tydligt, ett krav som träder i kraft om cirka två år. Dessutom ska Efsa och EU-kommissionen granska färgämnena ytterligare." I Nationalencyklopedin står det: "Vissa azofärgämnen används som livsmedelstillsats. Azofärgämnen anses kunna ge upphov till överkänslighetsreaktioner, och i Sverige var tidigare endast några få azofärgämnen godkända och då med begränsade användningsområden. Sedan maj 1999 gäller dock EU:s regler." Detta är harmonisering. Harmonisering är ett märkligt trevligt ord på något som faktiskt är mer av ett obligatorium. Det kan visserligen ifrågasättas, även om det är en svår sak att göra. Enligt NE har harmoniseringen också inneburit att "ytterligare fyra azofärgämnen nu är tillåtna i livsmedel och att de dessutom får användas i större utsträckning än tidigare. Färgen E 123 får bara användas till fiskrom och till spritdrycker, färgen E 180 bara till ätbar ostskorpa. Övriga azofärgämnen får användas till nästan alla livsmedel som färgas. Azofärgämnena deklareras i ingrediensförteckningen som färgämne t.ex. amarant eller färgämne E 123 på förpackade livsmedel. Oförpackade livsmedel, t.ex. godis som säljs i lösvikt, har ingen ingrediensförteckning, vilket kan göra det svårt att skydda barn från att få i sig azofärgämnen." På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa: "Finns det några hälsoaspekter på azofärgämnena? Azofärgämnen kan ge upphov till överkänslighet. De som drabbas är personer som redan har någon form av allergi. Symtomen är hudutslag som oftast bedöms som lindriga. Andra symtom som astma, nässelfeber och eksem har också beskrivits. Eftersom överkänslighetsreaktioner och allergier är vanligare hos barn än hos vuxna är det troligt att det främst är barn som drabbas. Det kan också vara extra svårt att skydda barn från att få i sig av azofärgerna från oförpackade livsmedel, t.ex. lösgodis eller mat i skolbespisningar eller restauranger." Den nya förordningen säger att de ska märkas med färgens namn eller E-nummer och med att de kan ha negativa effekter på barns beteende och koncentration. Detta gäller nya produkter från 2010. Man blir fundersam. Ska jag alltså vara tvungen att välja förpackad mat för att kunna veta? Ska vi verkligen ha detta i produkter som hamnar under något som kallas livsmedel? Är detta livsmedel? Vad har hänt med det som brukar kallas bondförnuft? Den kommande märkningen ska leda till att marknaden styr sig själv. Det blir alltså konsumenten som ska styra, välja bort eller välja till. I betänkandet står att Sverige tagit upp frågan om azofärgämnen vid flertalet tillfällen och behovet av att ompröva azofärgämnena med tanke på aspekter om nyttan och vilseledning av konsumenterna. Jag vet inte riktigt vad som menas med det, men det kanske regeringspartierna kan svara på. Ytterligare en tillsats som är omdiskuterad är glutamat. Det finns en hel del negativa effekter med den smaksättning som sker med glutamat. Börjar man granska innehållsförteckningar förstår man hur svårt det är att välja bort det man anser sig inte vilja ha. Livsmedelstillsyn är en annan fråga som finns med i betänkandet. Det handlar om att bygga upp kunskap om hur livsmedel bör hanteras för att vara okej. Att som livsmedelsarbetare i butik eller varhelst man arbetar ha kunskap så att man känner sig trygg och vet konsekvenserna av sitt handlande är allt viktigare i dessa dagar. Det har vi sett exempel på i hanteringen av bland annat köttfärs i dagligvaruhandeln. Ett frivilligt livsmedelskörkort verkar vara på väg att lanseras. Det är ett steg i rätt riktning. Det är ganska självklart att handeln bör ta ett stort ansvar i denna fråga. En obligatorisk kunskap om hur man hanterar livsmedel är knappast en kvalitetsminskning. Det kan också ge ett minskat behov av kontroll i nästa led. Vidare har Miljöpartiet tagit upp frågan om dricksvatten i ett förändrat klimat. Livsmedelsverket bör, vilket också Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår, ha ett nationellt samordningsansvar. Efter vad jag kan utläsa är ett sådant förslag nu på gång och en arbetsgrupp tillsatt. Herr talman! Jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall till reservation nr 3. 0154189076919 GW01MJU21 N 2010-01-01 00:00:00 53106 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0987/#anf4