2347409 GW0987 Riksdagens protokoll 2008/09:87 Torsdagen den 19 mars 2008/09 87 2009-03-19 00:00:00 Hälso- och sjukvårdsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 424A6A4C-498A-43DF-962A-B9D4C61D5061 18 KENNETH JOHANSSON (c) c Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande i sin helhet och avslag på motionerna. Herr talman! Alla människor kommer någon gång under sitt liv i kontakt med vården. Vi vet vad det betyder när det fungerar, och vi vet vad det betyder när det inte fungerar. Vården måste utgå från de behov som människan har och inte från systemets, organisationens eller personalens behov, som tyvärr ofta varit fallet. Centerpartiets vision är att alla får den vård man behöver, oavsett varifrån man kommer, var man bor, vilken ekonomi man har, hur gammal man är eller vilken identitet man har. Vården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. Vården ska vara av hög kvalitet och effektiv så att ingen behöver vänta på vård i onödan. För att nå dit behöver vi öka utvärderingen, fokusera på kvalitet och säkerhet inom vården och samtidigt öka människors inflytande över vården. Det behövs också ett ökat entreprenörskap inom vården för att få genomslag för nya arbetssätt som på ett genuint sätt utgår från enskilda människor. Det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet ska genomsyra inte bara vården utan hela samhället. Vi vill att människor ska ha möjlighet att bestämma själva. Därför ser vi det som naturligt att valfriheten genomsyrar hela sjukvårdssystemet, från primärvård till specialistvård. Människor ska inte bara bli hänvisade hit eller dit, utan måste själva kunna få ta ställning till om höften ska opereras på det ena sjukhuset eller på det andra, och självklart ska man få vården inom rimlig tid. Allianspartierna drev år efter år kravet på en nationell vårdgaranti. Efter 14-15 nej från den tidigare regeringen lyckades vi till sist få fram ett ja. Regeringen lyssnade till sist. Särskilda medel har tillförts och tillförs även nu, och äntligen, kan vi säga, verkar alliansregeringens senaste kömiljard ha givit resultat. Sveriges Kommuner och Landtings ansvarige tjänsteman säger: "Vi ser att det ute i landstingen pågår ett intensivt arbete med att korta köerna och några har kommit väldigt långt." Centerpartiet vill ytterligare skärpa vårdgarantin. Vi vill slå fast den i lag. Först när friheten att välja kombineras med en trygg visshet om att man kan få vård inom rimlig tid uppnås verklig valfrihet. Herr talman! Centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier har verkligen visat ambitioner och en hög takt i förnyelsen av svensk hälso- och sjukvård. Vi har avskaffat stopplagen. Vi har vidtagit en rad åtgärder för att stimulera ökad mångfald. Vi anser att det är bra med mer företagsamhet i vården. Vi har infört vårdval i primärvården. Det är bra, för vi behöver mer valfrihet för den enskilda människan att välja vårdgivare. Vi satsar rejält på den medicinska forskningen, en mycket tydlig uppryckning jämfört med vad tidigare regering åstadkom på det området. Vi har jobbat för att därmed kunna bota fler sjuka och att få behålla forskarna i vårt eget land. Utvecklar kvaliteten gör vi genom bland annat öppna jämförelser, kvalitetsregister, IT-strategi - ja, listan kan göras lång, och mycket av pågående arbeten redovisas i betänkandet. Vi rustar upp psykiatrin, vi utbildar fler läkare och sjuksköterskor och så vidare. Omställningen av apoteksmarknaden, som socialutskottet för närvarande bereder, är en annan fråga som vi snart har framme till beslut. Ett tillgängligare apotek och därmed utbyggd service kommer - det är jag övertygad om - att bli mycket bra och uppskattat. Och tänk så många utredningar som har presenterats och är på gång att ge resultat! Det handlar om patienträttigheter, patientsäkerhet, lagfäst vårdgaranti, vårdlotsar, cancerstrategi och så vidare. Självfallet finns det mycket mer att göra, och reformarbetet måste fortsätta och drivas på. Det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet måste intensifieras, precis som Thomas Nihlén beskrev i sitt anförande. Här har vi mycket kvar att göra, både när det gäller hälsans bestämningsfaktorer, hälsoklyftor och att ha en politik för att hela de klyftorna. Det handlar om att få en ny start för primärvården, navet i svensk hälso- och sjukvård, att få möjlighet för primärvården att göra det de är till för: att vara den första vardagskontakten, att kunna jobba förebyggande, att vårda och behandla och också bedriva vardagsforskning. Vi behöver en samlad strategi mot krånglet i vården. Från Centerpartiets sida lade vi fram en rapport i december månad där vi beskriver ett antal konkreta förslag för att vi ska få mer patienttid för vårdpersonalen. Det finns många andra områden, som redan nämnts, som också är föremål för överväganden och annat. Det kanske är svaret till Elina Linna, som är ledsen för att det blir avslag på Vänsterpartiets motioner. Vi har vanan och vet hur det känns. Ibland får man så att säga kämpa för att bli glad över att det blir en positiv skrivning i utskottstexten. Man får kämpa för att känna sig glad över att det kommer fram förslag i utredningsarbetet. Jag har förståelse för att det ibland känns hopplöst - detta sagt efter åtta år i opposition. Men så är livet ibland. Herr talman! Vi behandlar ett motionsbetänkande. Alla motioner avstyrks men det finns, som sagt, många goda idéer. De flesta har tagits upp och är på gång och utreds. Om man tittar på reservationerna ser man att det finns en del som jag absolut tycker är väl värda att både ta på allvar och diskutera. Jag måste dock konstatera att någon samlad sjukvårdspolitik har oppositionspartierna inte. Det är uppenbart. Det finns konkreta reservationer, till exempel i fråga om sällsynta diagnoser. Jag tycker att det är en mycket viktig fråga. I det arbetet är vi bara i början. EU:s engagemang är bra och viktigt och ställer krav på oss som nationer, men där finns mer att göra. När det gäller frågan om bemötande av våldsutsatta kvinnor är också det en mycket angelägen fråga, och åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor finns i regeringens handlingsplan. Nationellt centrum för kvinnofrid har fått uppdrag helt i linje med den reservationens förslag. Beträffande ensamstående kvinnors rätt till insemination är även det en väldigt viktig fråga. Elina Linna säger att frågan har dragits i långbänk. Ja, verkligen. Den har dragits i långbänk. Och av vem? Jo, av den tidigare regeringen, som år ut och år in fick önskemål framförda om detta. Trots det hände inte ett dugg i frågan. Sedan bytte man inställning, och jag kan ha respekt för att man ändrar uppfattning när man kommer i opposition. Elina Linna ska nog fråga sig själv vem som dragit frågan i långbänk. Centerpartiet har fört den diskussionen, och det är ingen tvekan om att vi från Centerpartiets sida vill komma framåt i det arbetet. Vi gör nu det som den tidigare regeringen inte ens kom i närheten av, nämligen tar ett steg framåt, vilket vi också redovisar i utskottsbetänkandet. Låt mig citera ur betänkandet: "När det gäller frågan om ensamstående kvinnors rätt till assisterad befruktning har utskottet erfarit att regeringen för närvarande analyserar frågan utifrån ett barnperspektiv. I detta arbete läggs särskilt fokus på barnets rätt att få kännedom om sitt biologiska ursprung. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen i frågan om så erfordras." Vi har inlett ett analysarbete. Det syftar naturligtvis till att det hela ska leda till någon form av åtgärder. Den tidigare regeringen orkade aldrig med det. Beträffande livstestamenten, ett annat exempel på en verkligt viktig fråga, åberopas i betänkandet att beredning av frågan pågår i Regeringskansliet, kanske inte i första hand vid Socialdepartementet utan vid ett annat departement. Där pågår alltså ett arbete. Jag ska avsluta med att sammanfattningsvis säga att det verkligen är roligt att kunna beskriva att så mycket händer, att vi börjar se resultat vad gäller tillgänglighet samt effekter av kömiljarden. Men det finns områden som definitivt behöver jobbas vidare med för att vi ska nå en hälso- och sjukvård som är bra för oss alla och som är solidariskt finansierad, allt efter behov. (Applåder) 0327857385513 GW01SoU13 N 2010-01-01 00:00:00 53120 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0987/#anf18