2347408 GW0986 Riksdagens protokoll 2008/09:86 Onsdagen den 18 mars 2008/09 86 2009-03-18 00:00:00 Unga lagöverträdare föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 103D6399-6921-41E0-A1C4-C70899F1633D 201 KERSTIN HAGLÖ (s) s Fru talman! I dagens debatt behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om unga lagöverträdare. Vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande och åtta reservationer. Yttrandet och många av reservationerna har vi tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet. Givetvis står vi bakom alla våra reservationer, men jag vill här och nu yrka bifall till reservation 1. I Sverige finns i dag nästan 2 miljoner barn under 18 år. Dessa barn och ungdomar har rättigheter enligt FN:s barnkonvention, och vi vuxna bär ansvar för att barns rättigheter tillgodoses. Därför måste vi också ha goda kunskaper och utgå från ungdomars villkor och behov. Vi måste också ha god kännedom om deras egna synpunkter. Det är inte minst viktigt för oss som politiker när vi ska fatta beslut som rör våra barn och ungdomar. Under ungdomsåren är livet som mest sårbart. Vägen som ligger framför är komplex och ska utforskas med karta och kompass. Den kartan ser inte ut som på min tid och inte som på er tid. Då var föräldrar, mor- och farföräldrar och fröken i skolan de viktigaste påverkanskrafterna som stod mycket för normer och värderingar. I dag är det helt andra krafter som styr ungdomskulturen. Datorn är en sådan som har blivit en mötesplats som vilken korvkiosk som helst. Den ligger bekvämt och nära och ofta i barnets eget rum. Här sker det möten kors och tvärs. Här kan man få kontakt med tjejen som har mobbat en i skolan. Här kan man tjatta med killen som man är kär i. Här kan man ha kontakt med kompisar i Polen. Här kan man också få kunskap och fakta. Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land. Så skaldade en gång sångaren Olle Adolphson, och det var i en visa för vuxna. Och visst är det så. Just här och nu befinner sig barn och ungdomar i egna unika upplevelser av att få tänka, tycka, ställa krav, att få vara och få vara i fred. Det är många motsägelsefulla känslor som barn och ungdomar har som kan innebära förvirring, irritation och frustration i ett helt eget land. Och det är viktigt att det får vara så, att barnet och ungdomen har sin egen kompass. Men vi vuxna är också kompasser. Det är vi som är vägledarna. Barn och ungdomar måste lita på att vi vuxna knackar på dörren och undrar hur det är, även om vi ena dagen riskerar att bli utestängda för att nästa dag möta en dörr som öppnas. Det krävs tydlighet, det krävs tålamod, det krävs intresse, det krävs nyfikenhet, och det är inte lätt för vare sig barnet eller den vuxne. Det är absolut inte lätt att vara tonårsförälder. Men det handlar om respekt och ansvar, respekt från oss vuxna att å ena sidan lämna i fred och å andra sidan ett ansvar att lägga sig i, att vara den där kompassen som våra barn och ungdomar behöver. Vuxna ska finnas som förebilder och skapa relationer och bygga broar över generationer. Det finns inga läktarplatser för vuxna. Det är alla vuxnas ansvar att bry sig om våra barn och ungdomar på ett sätt som berör och påverkar dem. Under ungdomsåren finns också faror och lockelser. Ibland driver jakten på spänning fram handlingar som man önskar ogjorda. Man tappar sin kompass och kommer på villovägar. Man prövar alkohol och narkotika. Vill det sig riktigt illa hamnar den unge på den kriminella vägen som innebär exempelvis skadegörelse, stöld, bråk och misshandel. Ett ögonblicks verk och någon är brottsoffer, en annan gärningsman. Vi ska ändå vara medvetna om och att ha med oss att de flesta ungdomar som begår brott gör det någon enstaka gång. Man klottrar; man snattar. Det är en liten grupp ungdomar som i tidig ålder börjar begå lindriga brott och fortsätter med det under ungdomsåren. Fru talman! "Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad, man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen fryser i tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst." Citatet ur Hjalmar Söderbergs Doktor Glas speglar hur unga människor kan känna det i dagens samhälle. Blir man inte älskad eller beundrad kan man i alla fall bli fruktad i ett ungdomsgäng och bli avskydd och föraktad när man misshandlar någon svårt, för innerst inne vill man kontakt till varje pris. Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt, till kärlek och att bli sedda. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det brottsförebyggande arbetet är. Det gäller att förhindra att våra barn och ungdomar hamnar i ett destruktivt beteende som kan leda till en kriminell livsstil. I den reservation vi socialdemokrater har tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet lyfter vi just upp vikten av ett brottsförebyggande arbete. Det arbetet måste ske på samtliga nivåer i samhället för att det ska vara framgångsrikt. Det handlar om individens ansvar, om medmänniskor och om socialtjänst, skola, polis i samverkan. Det handlar om det lokala samhället, om organisations- och näringsliv och om den nationella politiken. Vi vet att bristande integration, arbetslöshet, fattigdom och segregation är en grogrund för kriminalitet. I ett Sverige där klyftorna ökar alltmer är det säkert många som känner som den 17-årige kille på glid som jag mötte. Han sade: Jag är inte med. Han kände att han inte var med i dagens Sverige. En satsning på att förebygga brott är framför allt en satsning på ett starkt välfärdssamhälle. Ökade ekonomiska och sociala klyftor mellan människor leder till att våra barn och ungdomar drabbas allra hårdast. Det är därför som vi socialdemokrater slåss för vår välfärdsmodell. Vi vet att den är grundläggande för att motverka att allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt, hamnar på villovägar och på den kriminella vägen. Ju fler som är engagerade i det brottsförebyggande arbetet, desto bättre. Regeringen och de borgerliga ledamöterna som sitter här har dock ett stort ansvar. Det krävs insatser mot missbruk av alkohol och narkotika, åtgärder inom skola och socialtjänst och insatser inom bostads- och arbetsmarknadspolitikens område. Ungdomar behöver stöd och sysselsättning på sina egna villkor. Med andra ord är en satsning på att förebygga att barn och ungdomar mår dåligt i dagens Sverige framför allt en satsning på ett starkt välfärdssamhälle - ett välfärdssamhälle som också inser betydelsen av att ta vara på och stödja de krafter som finns i de ideella organisationerna där man jobbar tillsammans med barn och ungdomar. Fryshuset är ett fantastiskt exempel på hur barn och ungdomar får utöva kultur och idrott i alla dess former samtidigt som där finns en värdegrund av samverkan, ansvar, kvalitet, engagemang och respekt mellan vuxen och ung. Fryshuset engagerar också många medmänniskor i sitt arbete. Man har en otrolig förmåga att få med sig flera hundra i arbetet. Ett tydligt exempel på det är Lugna Gatan som kom till för att minska våld, skadegörelse och annan brottslighet bland unga. Man fångar upp de ungdomar som är på glid och som har erfarenhet av missbruk och kriminalitet. De är med och vandrar i Lugna Gatan. För många blir det ett avstamp till en anställning eller sysselsättning. Fru talman! Samhället har också ett särskilt ansvar att skydda de glömda barnen. De är i dag ca 250 000. Deras föräldrar klarar på grund av missbruk eller psykisk sjukdom inte att ta sitt föräldraansvar fullt ut. Den lilla familjen måste känna trygghet i den stora familjen, samhället. Hur ser det ut med tryggheten i dagens Sverige? Hur drabbas våra barn och ungdomar? Vi socialdemokrater konstaterar att den moderatledda regeringen inte ser till brottens orsaker. Man blundar för verkligheten och ser inte att det brottsförebyggande arbetet håller på att raseras. Därmed raseras också våra barns och ungdomars möjligheter och villkor för trygghet. Just nu handlar det om familjernas ekonomiska otrygghet när mamma eller pappa blir arbetslös eller sjuk. I dag lever 350 000 barn i fattigdom i Sverige och det ökar. Mer än en tredjedel av dessa är familjer med ensamstående föräldrar, de allra flesta mammor. Kommuners och landstings kärva ekonomi bidrar till att resurser tas från förskola och skola. Vi ser växande klyftor och segregation. Allt kommer ytterst att drabba våra barn och ungdomar. Barngrupperna ökar i förskola och barnomsorg enligt Skolverkets rapport från 2008. Vi ser en grundskola och en gymnasieskola med färre pedagoger. Antalet behöriga till gymnasieskolan minskar givetvis när man inte har stödet i skolan. Enligt Skolverkets senaste rapport ökar mobbningen på våra skolor. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt, till kärlek och att bli sedda. Fru talman! Jag ska säga något kort om de reservationer som rör belastningsregistret för unga lagöverträdare. Den ena reservationen tar upp frågan om gallring av åtalsunderlåtelse för personer mellan 18 och 21 år. Där vill vi att man sänker antalet år. Det har vi haft uppe till diskussion tidigare här i riksdagen, och vi står fast vid det. Den andra gäller belastningsregistret när man döms till ungdomstjänst eller böter. Man kanske väljer att säga nej till ungdomstjänst och tar böter som mamma och pappa betalar. Men gör man ungdomstjänst är man kvar längre i belastningsregistret än om man tar böter. Det är inte riktigt, tycker vi. Vi vill komma ifrån böter så långt som möjligt. Det vore därför bra om vi kunde sänka antalet år i belastningsregistret för ungdomstjänst till samma antal år som för böter, alltså fem år. Över huvud taget är Socialdemokraternas ståndpunkt när det gäller dessa båda reservationer att det måste ligga i samhällets intresse att unga snabbt ska kunna lämna begångna brott bakom sig. Fru talman! Att unga lagöverträdare ges möjlighet att lämna begångna brott bakom sig för att kunna gå vidare kräver ett samhälle som ger möjlighet till det i form av socialt stöd, utbildning, arbete och bostad. Det ingår också i ett starkt brottsförebyggande arbete. Risken att åka dit igen kan vara stor om inte möjligheterna att gå vidare finns. Jag har i mitt anförande använt det mesta av min talartid till att tala om vikten av brottsförebyggande arbete. Mot detta har jag ställt de konsekvenser av bristen på brottsförebyggande arbete som vi nu ser. Den politik som nu förs, och som har förts under några år, raserar det brottsförebyggande arbetet. Sverige kan bättre för våra barns och ungdomars framtid. Vi socialdemokrater vet att varje krona som satsas på förebyggande arbete minskar kostnaderna för framtida akutinsatser mångdubbelt. Framför allt minskas mänskligt lidande då färre blir brottsoffer och färre blir gärningsmän. Därför har vi en annan politik - en politik som investerar i barn och ungdomar så att våra barns och ungdomars utsatthet minskar och deras trygghet ökar. I detta anförande instämde Karl Gustav Abramsson, Elisebeht Markström och Margareta Persson (alla s) samt Mehmet Kaplan (mp). 0583257327619 GW01JuU19 N 2010-01-01 00:00:00 53080 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0986/#anf201