2347408 GW0986 Riksdagens protokoll 2008/09:86 Onsdagen den 18 mars 2008/09 86 2009-03-18 00:00:00 Allmänna motioner om inkomstskatter föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D0C52D22-F3D1-4169-B9C0-A4C8BEBB5742 140 JÖRGEN JOHANSSON (c) c Herr talman! Den förra regeringens jobbpolitik var misslyckad. Den nuvarande regeringen däremot har prioriterat arbetslinjen och styrt utvecklingen via ekonomiska incitament. Resultatet före den globala finanskrisen var ett mycket bra utfall i antalet sysselsatta. Den globala finanskrisen innebär att situationen ekonomiskt i dag är ansträngd såväl för företag som för kommuner, landsting och statlig verksamhet. Men målet om fler arbetade timmar ligger kvar. Det är ju främst genom fler arbetade timmar som välfärdskedjan kan upprätthållas. I mitt anförande under den tidigare punkten hade jag med en beskrivning av välfärdskedjan. Jag beskriver den återigen, för jag anser att det är oerhört viktigt att det här verkligen tränger igenom. Välfärdskedjan består av företagandet som i sin tur skapar jobb, jobb som ger lön, lön som ger skatt, skatt som ger välfärd. Det är viktigt att hela tiden ha den här kedjan klar för sig och att hela tiden stimulera företagandet så att vi får fram de jobb som i slutändan blir den välfärd som vi alla talar oss varma för. Herr talman! I dagens betänkande behandlas ett antal motioner. Det som jag ser som det mest intressanta är oppositionens syn på utskottets förslag till beslut. Man kan konstatera att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i den första delen av betänkandet, i huvudavsnittet, yrkar bifall till ett antal motioner, medan Miljöpartiet yrkar avslag på samtliga motioner. Det visar på spretigheten i den samlade oppositionen. Herr talman! Samtidigt instämmer jag i mycket av det som sägs i reservationerna. Jag är övertygad om att vi alla bekänner oss till grundsynen - alla människors lika värde och rättigheter. Det är också utifrån det synsättet som regeringens satsningar gjorts, alltså för att öka det ekonomiska utfallet för den anställde, något som i sin tur påverkar pensionssystemet så att pensionärerna får mer pengar i plånboken. Jag tar för givet att det också är därför som Socialdemokraterna i stort ställer upp på jobbskatteavdrag ett och på jobbskatteavdrag två. Vi kan väl förvänta oss att man framåt hösten ställer upp också på jobbskatteavdrag tre. Hela tiden har man ju agerat så att man först ett tag har varit emot för att sedan ställa upp. Vidare delar jag grundsynen att vi ska ha en fördelningspolitik som står för rättvisa mellan generationerna. Jag instämmer i att det är viktigt att ha ett skattesystem som är enkelt, enhetligt och likformigt - ett mål som vi måste eftersträva att nå. Jag konstaterar att det finns mycket att göra här. Målet med skatteuppgörelsen i början av 1990-talet var att förenkla. Tyvärr kan vi i dag konstatera att vi sedan dess har infört närmare 300 särregler, så det förenklade skattesystemet har i stället blivit ett komplicerat system. Här behöver, som sagt, en översyn göras. Jag delar därför Miljöpartiets syn i det avseendet. Samtidigt kan vi väl konstatera att förändringarna av fastighetsskatten till stor del har undanröjt effekterna av ett skattesystem som av befolkningen upplevts som det mest orättvisa och det mest rättsosäkra systemet. Jag betonar att det trots det som gjorts finns mer att göra också på det området. Herr talman! Skatter ska trygga finansieringen av den gemensamma välfärden och främja sysselsättning och tillväxt. Det kan man läsa i Socialdemokraternas reservation. Givetvis är vi överens även om den beskrivningen. Vi är också överens om att personer med höga inkomster ska betala mer i skatt än grupper med låga inkomster. Inriktningen på de förändringar som gjorts inom skatteområdet har också haft den profilen. Jag skulle vilja få exempel från representanterna för den tidigare regeringen och höra hur de hade löst detta med skattesänkningar och fått samma låglöneprofil som vi med de nu genomförda förändringarna har uppnått. Sanningen är att en kommunalanställd aldrig tidigare har fått så mycket mer pengar i plånboken som under de senaste två åren - skattenedsättningen och löneökningen då hopräknade. Det förhållandet borde ge Socialdemokraterna en tankeställare. Herr talman! Mot den bakgrunden blir jag något fundersam även över Vänsterpartiets kommentar till nettoutvecklingen av kvinnolönerna. Med jobbskatteavdragets profil är vinnarna just kvinnorna. I och med att kvinnorna ofta är verksamma inom offentlig sektor och ofta har lägre inkomster är det de som är vinnare beträffande jobbskatteavdraget. Men givetvis går det att se det här från olika infallsvinklar. Faktum kvarstår dock: Efter vedertagna mätningsprinciper är det de som har låga inkomster som är vinnare när det gäller jobbskatteavdraget. En person i Karlstad som har en inkomst på 20 000 kronor i månaden får exempelvis, förutom lönehöjningen, 1 238 kronor mer netto i månaden efter gjorda jobbskatteavdrag. Det innebär 14 856 kronor mer i plånboken per år och 21 procent lägre skatt än år 2006. Jag hävdar att aldrig förr har kvinnogruppen fått en så stor nettolöneökning som den har fått under den här perioden. Herr talman! Vad gäller ersättningar från kommuner är det en viktig fråga då de berör så väl kontaktpersoner som de som har behov av kontaktpersoner, förvaltare, god man eller liknande. Utskottet betonar vikten av att de här grupperna får stöd från samhället. Som jag ser det gäller det såväl kostnadsersättning som avgiftsfrihet för mindre belopp. Det finns ett förslag från Skatteverket som bereds på departementet. Jag ser fram emot en lösning på det här ärendet. Det kan aldrig vara så att vi bygger system som bidrar till att hindra människor från att vara medmänskliga. Låt oss avvakta vad departementet kommer med innan vi tar debatten och rör upp känslorna i den här frågan. Jag är övertygad om att det kommer att lösa sig på ett bra sätt. Herr talman! Skattereduktion på hushållsarbete är en följetong vid vår behandling av inkomstbeskattning. Jag konstaterar att reservanterna uppenbarligen inte vill att vi ska få fler jobb, att kvinnojobb ska skapas, att vi tvättar en svart sektor vit och att de här människorna också ska få ta del av Välfärdssverige. Det är förvånande då vi ständigt får höra att åtgärderna mot svartjobb är för dåliga från regeringens sida. Det handlar om svartjobb som har fått frodas fritt under den socialdemokratiska regeringen. Nu utvidgas kampen mot svartjobben genom att vi tillför arbeten på huset, tidigare ROT-avdrag. Men även det är uppenbarligen oppositionen emot. Det förvånar. ROT-avdragen var en fråga under den gamla s-regeringen där man hade ett bra exempel på hur man tvättade svarta pengar vita. Dessutom bidrar just ROT-avdragen till jobb under den finanskris och lågkonjunktur vi har för tillfället. Det är också en behövlig injektion för att komma till rätta med det eftersatta underhåll som vi har i våra bostäder i Sverige om vi jämför med våra grannländer. Herr talman! Utskottet har på ett konstruktivt sätt hanterat de motioner som finns i betänkandet. Ett tydligt exempel är hanteringen av att avföra alkolås från förmånslistan för bilar. Vi ser fram emot en snabb hantering av den frågan från regeringen så att vi kan bidra till att alkolås finns i fler bilar och därmed förhoppningsvis också minska antalet berusade personer i trafiken. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget till beslut från utskottet. 0284604377408 GW01SkU25 N 2010-01-01 00:00:00 53019 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0986/#anf140