2347400 GW0978 Riksdagens protokoll 2008/09:78 Torsdagen den 26 februari 2008/09 78 2009-02-26 00:00:00 (forts. från 11 §) Arbetsrätt (forts. AU7) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 39999BAF-BB4D-4D3C-AABA-FD90A77CD6D5 127 DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Det betänkande som vi i dag debatterar tar sin utgångspunkt i ett stort antal motioner som berör arbetsrättens område. Det är alltså ingen proposition från regeringen som föranleder den här debatten. Med det skulle jag vilja betona att den här regeringen inte har gjort några stora förändringar i arbetsrätten. Alliansregeringen står bakom den svenska modellen, vilket innebär att vi anser att arbetsmarknadens parter vanligtvis löser de här frågorna på ett mycket bra sätt genom att kollektivavtal verkar tillsammans med lagstiftningen. Det fungerar bra, och grunden för arbetsrätten bör därför bestå också framöver. Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att sträva efter en god anställningstrygghet för alla anställda. Att ha ett jobb innebär mycket för den enskilda individen, och det ger människor en känsla av att känna sig behövda och efterfrågade. Det ger en inkomst men också livskvalitet på många olika sätt. Viktigast är nu att vi har en hög efterfrågan på arbetskraft, så att alla behövs, även de som i dag står längst ifrån arbetsmarknaden. Det handlar om att de ska få en möjlighet att få ett jobb. Fru talman! En fråga som har debatterats mycket under den senaste tiden och som även finns med i de här motionsförslagen och reservationerna berör Lavaldomen, som satte frågan om utstationerad arbetskrafts rättigheter i Sverige på sin spets. EG-domstolen slog fast att svenska bygg- och elfackens stridsåtgärder var för långtgående och stred mot EG-rättens principer om fri rörlighet av arbetskraft. Bland annat slogs fast att utländska företag måste kunna se vilka lägstalöner som finns i gällande kollektivavtal. Och Byggnads ansågs, till skillnad från andra fack, inte ha haft så transparenta avtal att de enkelt kunnat gå att förstå för utländska företag. Därför uppstod den här tvisten. Frågan blev därför en del av det som den svenska utredaren Claes Stråth fick i uppdrag att titta på. Utredningen kom med sina förslag i december förra året. Där betonade man att kollektivavtalen måste vara transparenta. Därför är det glädjande att Byggnads i förra veckan skickade ut ett pressmeddelande om att de nu går den Stråthska utredningen till mötes och att de nu ska börja rapportera in sina löneuppgifter till Arbetsmiljöverket. Därför känns de motioner som väckts av oppositionen gällande Lavalfallet delvis överspelade. Det har också varit mycket diskussion om rätten att vidta stridsåtgärder. I Sverige har vi en långtgående möjlighet att ta till stridsåtgärder eftersom vi till skillnad från vissa andra länder inte har ett medlingsinstitut med makt att fastställa kollektivavtal. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens kan stridsåtgärder användas, men det är en frihet under ansvar som facket måste förvalta på ett klokt sätt. Sympatiåtgärder är också ett mycket starkt påtryckningsmedel. Ibland kan man ifrågasätta proportionaliteten i de åtgärder som vidtas när de utsträcks för långt. Vi anser att omfattningen och verkningarna av en arbetskonflikt ibland kan stå i proportion till frågan som konflikten gäller och hur det drabbar tredje part. Att företag går omkull på grund av en stridsåtgärd tjänar ju egentligen ingen på. Därför krävs det ett stort ansvarstagande av alla parter när det gäller de här frågorna. Den svenska modellen vilar på ett ansvarsfullt agerande från båda parter för att det ska fungera, så låt oss arbeta för mer konsensus och mindre konflikt på den svenska arbetsmarknaden. I den alltmer globaliserade värld vi lever i där företag och arbetstillfällen rör sig över gränserna måste vi tillvarata arbetstagarnas behov av goda arbetsvillkor och, naturligtvis, skydd mot social dumpning samtidigt som vi värnar en flexibel arbetsmarknad. Vi tjänar på att ha en öppen arbetsmarknad och ett EU där varor och tjänster kan röra sig fritt. EG-domstolen framhåller att den fria rörligheten är jätteviktig men också att fackliga stridsåtgärder utgör en grundläggande rättighet för EU:s medborgare. Sveriges och även EU:s mening är att fri rörlighet kan och ska kombineras med trygga arbetsvillkor. Vad jag kan se är de motioner som väckts från oppositionen därför inte mer än ett slag i luften. Vi i alliansen har nämligen inga andra mål än att se till att arbetstagare har sjysta arbetsvillkor samtidigt som vi arbetar för fler och lönsamma företag. I den jobbkris som vi nu är mitt inne i är det viktigt att uppsagda får ett bra stöd. Regeringen har med sitt stödpaket för jobb och omställning på ca 40 miljarder satt in ett rejält batteri av åtgärder för att motverka krisen. I flera motioner tas frågan om omställningsåtgärder upp. Socialdemokraterna lyfter upp frågan om problemet att offentliganställda inom den primär- och landstingskommunala sektorn inte omfattas av omställningsavtal. Vi är med på att detta vore mycket välkommet, men vi anser inte att man ska lagstifta om det, utan det är kollektivavtal som bör genomföras mellan fack och offentliga arbetsgivare. Hur som helst har regeringen också gett Arbetsförmedlingen resurser för dem som är uppsagda, så att man nu kan göra rejäla insatser för dem som har förlorat sitt jobb. Ytterligare 3 miljarder satsas 2009 på Arbetsförmedlingen i ett tilläggspaket till budgetpropositionen i syfte att erbjuda extra stöd och coachning till dem som har sagts upp. Vi ser därför inte något behov av att i dagsläget förändra lagstiftningen på något sätt när det gäller omställningsåtgärder. Andra motioner och reservationer i betänkandet handlar om tidsbegränsade anställningar. Denna form av anställning är inte alltid bra, men den är heller inte alltid dålig. Erfarenheten visar att tillfälliga anställningar ofta blir en bro över till en tillsvidareanställning för grupper som inte har en stark förankring på arbetsmarknaden. Vi vet att unga personer utan erfarenhet i ett yrke ofta kommer in och får en erfarenhet och går vidare till fasta jobb via de tillfälliga anställningarna. I tider som nu är det många som trots allt kan få en kortare anställning i ett företag som kanske får en tillfällig beställning eller som får möjlighet att rekrytera om än inte för en lång tid så för en kortare tid. Den enskilde får på så sätt en erfarenhet. Det är också så att parterna har möjlighet att i kollektivavtal komma överens om frågor som på olika sätt berör tidsbegränsade anställningar. Vi har också med alliansregeringen sänkt tidsgränsen för när ett vikariat eller en allmän visstidsanställning går över i en tillsvidareanställning. Det gjorde vi nyligen, från tre år till två år. Regeringen har trots det sagt att man ska följa frågan, och ifall man upptäcker att företag utnyttjar möjligheten till tidsbegränsade anställningar på ett felaktigt sätt ska man återkomma med förslag. Men i nuläget ser vi inte det. Vi vet att av de 120 000 nya jobben som kom var 90 000 fasta anställningar. Så vi tror att väldigt många av de jobb som kommer trots allt kommer att vara fasta och bra anställningar. En annan fråga som behandlas i betänkandet och som inte har varit uppe så mycket här i dag är frågan om sjukskrivna och arbetsrätten. Regeringen har sedan den tillträdde lagt upp ett ambitiöst program för att se till att människor inte ska gå långa tider i passiv sjukskrivning. Oppositionen har försökt driva tesen att regeringen vill se till att alla sjukskrivna nu ska kunna sägas upp. Men det är ju helt absurt med tanke på att vi och vår regering vill se till att utanförskapet omfattar så få människor som möjligt. I stället vill vi se till att samhället verkligen ger sjukskrivna snabb och effektiv hjälp att komma tillbaka i arbete. Därför ska vi erbjuda snabb rehabilitering men också stöd att komma vidare till Arbetsförmedlingen, något som tidigare har varit ett stort problem. Arbetsförmedlingen har tidigare inte velat ta emot personer förrän de var arbetslösa, men nu ska vi slussa över personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen innan de blir arbetslösa. Jag vill också betona att sjukdom även fortsättningsvis inte ger saklig grund för uppsägning och att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kvarstår. Socialdemokraterna har väckt flera motioner om rätten till heltid, och även de andra oppositionspartierna. Vissa motioner är mer allmänt hållna. Andra avser en lagstadgad rätt till heltidsanställning. Men vad är egentligen Socialdemokraternas politik? Hur kommer ni att driva frågan vidare? Vill ni verkligen ha en lagstadgad rätt till heltid? Vi är helt överens om att deltidsarbetslöshet inte är något bra. När det gäller dem som vill ha heltid ska vi göra allt för att se till att de får en heltidsanställning. Men att tvinga arbetsgivare att bara tillhandahålla heltidsanställningar för dem som vill, är det verkligen möjligt? Flera fackliga organisationer är emot lagstiftning på det här området. Jag tror att Socialdemokraterna egentligen inser problematiken. Vi måste hitta andra vägar än via lagstiftning. Risken är att detta skulle slå hårt mot många företag och att de skulle dra sig för att anställa. Effekten skulle därmed bli ökad arbetslöshet i stället för att man hjälper deltidsanställda att få en heltid. Vi tror alltså inte på en lagstiftning på detta område. Vi hoppas förstås att vi i kollektivavtal kommer framåt i den här frågan. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om kompetensutveckling och kompetenskonto som också diskuteras i betänkandet. För att öka tryggheten och stärka löntagares ställning på svensk arbetsmarknad är fortbildning viktigt. Att personal vidareutbildas och ökar sin kunskapsbank ger företag mer kompetent personal och gör löntagare bättre rustade för framtiden. Det ger också förutsättningar för ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Flera undersökningar visar att uppemot en tredjedel av löntagarna vill byta jobb. För att fler ska kunna byta jobb är naturligtvis utbildning en god förutsättning. Det ger arbetstagare ett bredare sökfält, ger fler verktyg och gör dem attraktivare för flera arbetsgivare. Vi kristdemokrater är positiva till den form av kompetenskonto för arbetstagare som tidigare har diskuterats. Det fanns en färdig utredning som visar på hur ett sådant konto skulle kunna fungera, men den lades i byrålådan av Socialdemokraterna. Den frågan finns det särskild anledning att återkomma till i den här kammaren. Arbetsrätten som vi i dag debatterar är en fråga som ofta egentligen inte innebär några större problem i arbetslivet. Fack och arbetsgivare hittar ofta lösningar på olika frågor. Det viktiga är nu att vi har tillgång till så många arbetstillfällen som möjligt så att alla människor som vill ha ett jobb ska kunna komma med. Vi skapar den bästa tryggheten om det finns arbetstillfällen för den enskilde. Vi kristdemokrater vill bidra till att vi skapar fler men också trygga anställningar. Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. (Applåder) 0860429409414 GW01AU7 N 2010-01-01 00:00:00 52234 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0978/#anf127