<anforande>
<dok_hangar_id>2347400</dok_hangar_id>
<dok_id>GW0978</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2008/09:78 Torsdagen den 26 februari</dok_titel>
<dok_rm>2008/09</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>2009-02-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kemikaliekontroll</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D6BD6387-2A98-4E11-B6BC-9A08CACF3146</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>CARINA OHLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Förbjudna gifter i frukt och grönt, frukt och grönsaker från Sydeuropa besprutas med olagliga bekämpningsmedel som smugglas från Kina av ukrainsk maffia. Ja, det har vi denna vecka kunnat läsa i en stor dagstidning. Det beskrivs att man i vissa spanska jordbruksdistrikt kan se ändlösa rader av växthus där tomater och salladshuvuden odlas, avsedda bland annat för svenska matbutiker. Här kämpar miljöpolisen sedan flera år mot en snabbt växande användning av otillåtna bekämpningsmedel. Den spanska polisen misstänker att det är fel på 8-10 procent av allt som sprutas på grödorna.
Industrin varnar för att EU:s skärpta regleringar, som motiveras av omsorg om miljö och hälsa, urholkas av att tillräckliga resurser inte anslagits för att förhindra regelbrott. Det är alltså inte reglerna som det är fel på, utan man måste se till att dessa efterföljs. Följden kan bli att hundratals förbjudna medel finns kvar i stor skala på den svarta marknaden.
Branschorganisationen Svenskt Växtskydd yttrar sig i samma artikel och menar att det svenska jordbruket hittills klarat sig bra från illegal import. Ändå efterlyser man en hårdare myndighetskontroll i Sverige.
I veckan har vi också kunnat läsa en artikel om att 10 000 kemikalier hamnar i avloppet. Vi kan också läsa om att det i avloppsvatten finns många ämnen som orsakar hormonella störningar hos fiskar. Sådana ämnen är exempelvis rester av läkemedel, p-piller, bekämpningsmedel och industriprodukter. De här ämnena orsakar både feminiserande och maskuliniserande effekter bland annat hos fiskar.
På senare tid har det också kommit larmrapporter om skadliga livsmedelstillsatser och om gifter i tyger, vin, vindruvor, solskyddsmedel, barnoveraller, barnstövlar med mera. De senare kommer naturligtvis att användas av barn eftersom de är avsedda för barn. Det är extra allvarligt eftersom barn dels är känsligare än vuxna, dels har en lång levnadstid. Om vi inte gör något åt det här problemet kommer barnen under sin levnadstid att samla på sig mycket gifter i sina kroppar.
Naturligtvis tänker jag extra mycket på detta eftersom jag nyligen blivit farmor. Kan jag som konsument och farmor när jag ska köpa till exempel leksaker eller barnkläder vara säker på att det inte finns förbjudna ämnen och inte heller gifter i de här varorna? En bättre märkning behövs verkligen.
Fru talman! Nu debatterar vi betänkandet 
Kemikaliekontroll
 där några av de frågor och frågeställningar tas upp som jag redan har belyst - kemikalier i varor och också livsmedelstillsatser, exempelvis sötningsmedel som sprider sig i miljön.
Jag yrkar bifall till reservation 1 som handlar om ett av de problem som jag tagit upp, nämligen problemet med livsmedelstillsatser, i det här fallet sukralos som är ett syntetiskt sötningsmedel.
En kartläggning som IVL gjort på uppdrag av Naturvårdsverket visar att i princip all sukralos som kommer till reningsverken når miljön. Uppskattningsvis kan så mycket som 6-7 ton från våra reningsverk varje år hamna i avloppen - alltså utan rening i reningsverket. I miljön i våra sjöar och vattendrag går nedbrytningen av sötningsmedel mycket långsamt.
Osäkerheten är stor när det gäller bedömningen av den här typen av ämnen och vad som händer med vattenmiljön när halterna ökar. Ett svårnedbrytbart ämne som sukralos ska inte spridas i naturen. Vi tycker att regeringen bör ta initiativ till att försiktighetsprincipen tillämpas när det gäller användning av den här typen av svårnedbrytbara ämnen.
För snart ett år sedan kom Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål, 
Miljömålen - nu är det bråttom!
 Miljömålsrådet föreslår tillägg som rör frågor som vi har tagit upp i reservationerna, till exempel när det gäller exponering via föda.
Vi kan läsa om att det är mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, även om ytterligare åtgärder sätts in. Tyvärr kan vi inte se några förslag eller ytterligare åtgärder från regeringen. I stället ser det ut att vara tvärtom. Regeringen väljer att utreda form och struktur beträffande miljömålen - detta i stället för att föreslå konkreta åtgärder. Det är till och med så illa att regeringen förra året beslutade att tillåta ett tidigare förbjudet flamskyddsmedel, nämligen det bromerade flamskyddsmedlet dekabromdifenyleter - ett miljögift som har varit förbjudet i Sverige och som bland annat hittats i pilgrimsfalkars ägg.
Bromerade flamskyddsmedel började i början av 1980-talet dyka upp i miljöprover. Sedan har halterna ökat. De här ämnena har också hittats i bröstmjölk och i människors blod. På tal om barn vill jag säga att dessa naturligtvis är extra utsatta.
Sedan tidigare är de så kallade lågbromerade flamskyddsmedlen penta- och oktabromdifenyleter förbjudna i både EU och Sverige. Det högbromerade flamskyddsmedlet dekabromdifenyleter är dock inom vissa områden tillåtet i EU. Det har varit förbjudet i Sverige men är det alltså inte längre.
Fru talman! Vi socialdemokrater i miljö- och jordbruksutskottet har ett särskilt yttrande i betänkandet. Där markerar vi den betydelse som vi anser att kemikaliefrågan har inom svensk miljöpolitik.
Som ni säkert redan hört mig säga anser vi socialdemokrater att den nuvarande regeringen inte lägger de resurser på och inte ägnar det intresse åt detta som spridningen av kemikalier i våra kläder, möbler, bostäder och livsmedel motiverar.
EU:s samordnade kemikalielagstiftning betyder att Sverige har små möjligheter att gå före med egna förbud mot enskilda kemikalier. Men samtidigt ger den också möjligheter till en gemensam lagstiftning, så regeringen har en ypperlig chans att ihärdigt driva på för skarpare lagar inom hela EU.
De ca 30 000 olika kemikalier som i dag finns spridda på den europeiska marknaden innebär naturligtvis en gigantisk uppgift. I ca 95 procent av fallen saknas ordentliga kunskaper om miljö- och hälsoeffekter.
Den tillsyn av den svenska kemikaliemarknaden som Kemikalieinspektionen utövar är därför oerhört viktig, och vi tycker att den behöver stärkas. Det är därför märkligt att de i stället får minskade resurser till detta arbete. Hur ska det kunna anses garantera en fullgod tillsyn samtidigt som de nationella arbetsuppgifterna och kraven på internationellt samarbete ökar i samband med genomförandet av den nya kemikalielagstiftningen Reach? För övrigt tycker vi att själva genomförandet går alldeles för långsamt. 
Vi kan läsa i betänkandet att miljöminister Andreas Carlgren ser mycket allvarligt på den diffusa spridningen av giftiga ämnen från varor. Ja, om det är vi som ni förstår överens, och det har vi tagit upp också. Men det räcker inte med utredningar, man till och med backar med vissa förslag. Tyvärr är vår slutsats att regeringen tycks ointresserad av kemikaliefrågan. Men kommer det konkreta förslag ska vi naturligtvis omvärdera vår bedömning. Än så länge tycker vi att dessa har lyst med sin frånvaro, men vi kanske får reda på saker och ting under debatten. Det är ingenting vi mer önskar, och vi ser fram emot att få höra om konkreta förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0859968278117</intressent_id>
<rel_dok_id>GW01MJU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>52108</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0978/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
