2347376 GW0953 Riksdagens protokoll 2008/09:53 Fredagen den 19 december 2008/09 53 2008-12-19 00:00:00 Samhällsekonomi och finansförvaltning val 5B6143A4-EED1-40C9-BDAD-2FD1E76F6E67 3 ULLA ANDERSSON (v) v Herr talman! Jag vill börja med att tacka Sonia Karlsson för en mycket bra beskrivning av vad som har hänt under den här hösten. Jag är lite oroad över den mediala bild av finansministern som nu ges. Han hyllas och har till och med har fått en pepparkaksgubbe bakad efter sig. Jag tycker att det är väldigt märkligt. Vi har faktiskt en finansminister som har blundat och inte velat se alla de tecken på lågkonjunktur och finanskris som funnits. Tyvärr har vi också en majoritet i finansutskottet som verkar vara lika blind. Jag tänkte dock framför allt prata om Konjunkturinstitutet, en myndighet som ligger under det här utgiftsområdet. Regeringen har ju genomdrivit en rad nedläggningar av myndigheter, och andra har fått kraftigt minskade anslag. Detta har man motiverat på olika sätt, främst med att det skulle handla om ekonomisk effektivitet. Vi kan dock konstatera att regeringens val av myndigheter uppvisar en mycket tydlig ideologisk agenda. De myndigheter som lagts ned är nämligen sådana som arbetat med kunskapsutveckling och politikuppföljning i för dem som arbetar viktiga frågor som arbetsmiljö, säkerhet och välbefinnande på arbetsplatsen. Exempelvis har Arbetsmiljöverket drabbats, och Arbetslivsinstitutet har lagts ned. Regeringen har dock inte visat några planer på en översyn av de myndigheter som bedriver verksamhet utifrån helt andra utgångspunkter. Särskilt anmärkningsvärd är de dubbla standarder som gäller regeringens syn på myndigheters opinionsbildande arbete. För två år sedan ansåg Mats Odell att en utredning behövdes därför att myndigheter "i för stor utsträckning tillåtits bedriva opinionsbildning" och att det därför skulle behövas "tydligare gränser för vad som bör vara myndighetsuppgifter och vad som bör vara förbehållet den politiska och allmänna opinionsbildningen eller marknadsekonomin". Samtidigt har regeringen tydligt uttryckt att den gillar ideologiska synpunkter. Till exempel har Anders Borg gjort så när Konjunkturinstitutet har uttalat sig. Konjunkturinstitutet har också blivit en väldigt opinionsbildande myndighet, och detta helt utifrån ett marknadsliberalt och nationalekonomiskt perspektiv. Vänsterpartiet föreslår att Konjunkturinstitutet läggs ned. Det skulle spara pengar. Vi tror också att det skulle bli mer effektivt och ge bättre kvalitet på de makroekonomiska bedömningar i Sverige om man sammanfogade den kompetens som finns på olika myndigheter. I dag har vi Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Finansdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och troligtvis ett antal andra departement och myndigheter som håller på med de här frågorna. Det vore intressant att se vad denna verksamhet kostar och vad vi faktiskt får ut av den. Vänsterpartiet föreslår alltså att Konjunkturinstitutet läggs ned och att en del av de arbetsuppgifter KI utför överförs till SCB, som därmed också får höjda anslag. Vidare föreslår vi att Finanspolitiska rådet läggs ned. Detta råd kom ju till för att legitimera regeringens politik och passar väl in i det förhållningssätt till den ekonomiska politiken som fanns i början av 90-talet och som den nuvarande högerregeringen står särskilt fast förankrad i. En rad institutionella inslag minskar de folkvaldas möjligheter att föra en ekonomisk politik för full sysselsättning och bidrar samtidigt till en allmän ekonomisk utveckling där löntagarnas positioner på arbetsmarknaden försvagas till förmån för arbetsgivarnas. Vi tror att Finanspolitiska rådet blir ytterligare ett organ som ska klä regeringens högerpolitik i ett falskt vetenskapligt skimmer. Den snäva ekonomiska teoribildning som ligger till grund för mycket av dagens etablerade ekonomisk-politiska debatt har mycket uppenbara ideologiska utgångspunkter som borde vara föremål för en problematiserande samhällsdebatt snarare än att befästas i myndighetsform. Vi sparar då in lite mer pengar om vi lägger ned Finanspolitiska rådet. Däremot anser vi att Finansinspektionen bör få ytterligare anslag. Finansinspektionen har under de två år som jag har suttit i finansutskottet fått ett mycket utvidgat uppdrag, bland annat genom olika EU-direktiv som de inte har fått kompensation för att utföra. Vi vet att under en finanskris finns det stor risk för att brottsligheten ökar. Vi menar därför att Finansinspektionen behöver utökade anslag av den anledningen. Vi är också väldigt oroliga för konsumentskyddet. Vi föreslår en utökning av Finansinspektionens ram med 10 miljoner kronor. 0628190530410 GW01FiU2 N 2010-01-01 00:00:00 49818 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0953/#anf3