2347375 GW0952 Riksdagens protokoll 2008/09:52 Torsdagen den 18 december 2008/09 52 2008-12-18 00:00:00 Grönbok om jordbruksprodukters kvalitet val B0B8826D-C412-42E6-BD18-EE158584BD63 146 JACOB JOHNSON (v) v Herr talman! Det är en relativt ny företeelse att vi här i kammaren debatterar så kallade grönböcker från EU-kommissionen. En grönbok är ett diskussionsdokument från kommissionen inför ny lagstiftning. Olika instanser, till exempel Sveriges riksdag, men även enskilda personer ges tillfälle att yttra sig över grönboken. Baserat på inkommen information och yttranden lägger kommissionen så småningom fram konkreta lagförslag. Det här tillvägagångssättet illustrerar väl hur initiativen tas i EU-maskineriet. Initiativen kommer från kommissionen, från tjänstemännen. Det är kommissionen som föreslår nya lagar, inte medlemsstaterna eller de folkvalda EU-parlamentarikerna. Man skulle kunna säga att det är tjänstemännen som agerar och de folkvalda som reagerar. Det är ett tydligt exempel på EU:s demokratiunderskott. Nåväl, herr talman, låt mig reagera lite på denna grönbok om jordbruksprodukters kvalitet. Kommissionen framhåller att den ökade globaliseringen medför ökad konkurrens för EU:s jordbrukare från länder med lägre produktionskostnader och att en god kvalitet på råvaror och förädlade produkter är en tillgång för EU:s jordbruk. Kommissionen menar vidare att kvalitet handlar om att leva upp till konsumenternas förväntningar. Det är väl påpekanden man kan hålla med om. Men som vanligt handlar det om detaljerna - hur dessa förväntningar ska beskrivas, bedömas och avvägas. Jag tycker till exempel att beskrivningen i betänkandet av kommissionens syn på jordbrukets betydelse för en hållbar utveckling bland annat saknar övergödningsproblematiken avseende Östersjön. Det var inte länge sedan som till exempel Jordbruksverket hävdade att om Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan måste en stor del av det svenska jordbruket läggas ned. Grönboken är som sagt ett diskussionsunderlag och innehåller inga konkreta förslag till regeländringar. Vi är ännu inte i ett skarpt beslutsläge så att säga. Det blir gärna så att utlåtanden från riksdagen också blir i form av ett diskussionssvar, som en del i en pågående process. Så kan man se utskottets ställningstagande i betänkandet i huvudsak: Vi välkomnar att samråd inleds, vi betonar vikten av kunskap om vad konsumenterna vill ha. Det bör vara självklart att lagstadgade krav uppfylls, det behövs inte en särskild symbol för detta på produkterna, frågan om privata certifieringar med mera bör följas upp. Naturligtvis säger utskottet i sitt utlåtande att man återkommer med ställningstagande när konkreta förslag läggs fram. I ett avseende vill jag dock, liksom mina oppositionskamrater i det rödgröna laget, redan nu sätta ned foten. Det handlar om den obligatoriska ursprungsmärkningen. Skälen för detta tycker jag väl har beskrivits av Bo Bernhardsson i föregående inlägg, så jag tänker inte upprepa hans argument. Men jag kan konstatera att jag nog själv är en typisk konsument. Som tur är, eller kanske ibland tyvärr, har jag genom åren märkt att jag ofta är som Svensson, kanske till och med mer än vad jag vill erkänna. Jag tror att den vanlige konsumenten, precis som jag, helt enkelt vill veta varifrån produkterna kommer. Jag yrkar bifall till reservationen. 039984931601 GW01MJU8 N 2010-01-01 00:00:00 49770 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0952/#anf146