<anforande>
<dok_hangar_id>2347354</dok_hangar_id>
<dok_id>GW0931</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2008/09:31 Onsdagen den 19 november</dok_titel>
<dok_rm>2008/09</dok_rm>
<dok_nummer>31</dok_nummer>
<dok_datum>2008-11-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>30E0B6EF-39A3-4A37-85AA-723CD1708B94</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>MIKAELA VALTERSSON (mp) replik</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Bertil Kjellberg talade i sitt anförande en hel del om företagen och företagens vikt. Jag tänkte därför fråga hur det kan komma sig att man har gjort en sådan konstig prioritering att många småföretag i Sverige har fått en höjning av arbetsgivaravgifterna. Hur kunde man avskaffa den arbetsgivaravgiftssänkningen som var särskilt riktad till småföretag? Detta var ett väldigt hårt slag mot många småföretag som jag inte tror att de hade räknat med med en borgerlig regering.
Ni gjorde så att småföretagen fick sämre förutsättningar - detta i en tid då de som allra mest behöver en regering som uppskattar och som ser betydelsen av småföretag. Detta skapar en ilska.
Det är just hos de små företagen som jobben i stor utsträckning skapas. De små företagen är sårbara. De har små marginaler, och de får det tufft i tider när ekonomin vänder neråt. Hur kan det då, Bertil Kjellberg, vara viktigare med en subvention till McDonalds och andra företag som redan har ungdomar anställda än att ge småföretagen en arbetsgivaravgiftssänkning?
</anforandetext>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<rel_dok_id>GW01FiU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>46891</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0931/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
