Riksdagens protokoll 2008/09:127 Måndagen den 8 juni

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2008/09:528 om entreprenörskap i skolan
Anf. 52 Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp)
Fru talman! Börje Vestlund började med att slå fast att om det här är alla överens. Jag tror på Börje Vestlund när han säger att han är överens om detta, och jag ska också erkänna att den förra regeringen, som jag ofta har anledning att kritisera, gjorde en del bra insatser när det gällde att stödja organisationer som jobbar med entreprenörskap i skolan. Men sanningen att säga finns det väl här i kammaren åtminstone något parti, som dessutom numera har ingått ett tätt samarbete med Börje Vestlunds parti, som knappast har den positiva syn på entreprenörskap och företagande som präglar den strategi som regeringen nu har offentliggjort. Jag måste säga att när man stöter på de här verksamheterna, både Ung Företagsamhet och Snilleblixtarna runt om i landet, blir man väldigt glad. Det känns verkligen att det finns hopp för det här landet, för det sjuder av idérikedom, kreativitet och företagsamhet. Man visar i praktisk handling att man förstår vad företagsamhet handlar om - att man måste ha en affärsidé. Särskilt bland unga företagare har man också en verksamhet som innebär att unga människor i praktiken får omsätta den här känslan och engagemanget i företagsamhet. Jag tror att det här behövs. Den svenska skolan har nämligen av tradition varit alltför löntagarinriktad. Om man går igenom läromedel, vilket andra har gjort, och tittar på formuleringar finner man att det är rätt mycket som jag vill kalla för löntagarvärderingar som präglar läromedlen. Tanken att man kan bli sin egen, att man kan starta företag och jobba som privat företagare har rätt mycket lyst med sin frånvaro. Jag tror att de som jobbar med de här sakerna ska vara optimistiska om sina arbetsmöjligheter framöver. Vi har valt en ordning där det i huvudsak inte är regeringen själv som anslår de direkta bidragen till respektive organisation. Däremot har vi sett till att två av våra ämbetsverk - jag syftar på Skolverket och Tillväxtverket - har sådana ekonomiska ramar att de kan gå in och stödja dessa organisationer. Jag har nu namngivit två, Snilleblixtarna och Ung Företagsamhet. De är kanske de största, men det finns ytterligare några, och vi ska inte när vi talar om fri företagsamhet övergå till monopol utan det kan hända att det också finns andra duktiga aktörer som behöver få stöd. Det är också några till som har fått stöd tidigare. Såvitt jag har blivit informerad har Snilleblixtarna nu en ansökan liggande hos Skolverket. Jag vill inte föregripa den bedömningen. Men det ärendet kommer att avgöras. Det är inte alls omöjligt att Snilleblixtarna får stöd på nytt. Utan att på något sätt utöva ministerstyre vill jag upprepa det jag sade i början. När jag har stött på Snilleblixtarna är det väldigt roligt att se vad ganska små barn kan åstadkomma i form av nya idéer. Jag hoppas verkligen att den verksamhet som Snilleblixtarna och andra representerar lever vidare med full kraft.