Herr talman! Jag vill tacka Mats Pertoft för att han har fört denna fråga till riksdagen. Det är intressant att få diskutera den. Den är viktig. Jag vill börja med att ställa frågan: Varför införde vi betyg med meritpoäng? Från mitt perspektiv är det förstås viktigt att våra studenter har bra förkunskaper, men huvudmotivet låg faktiskt på statsrådet Björklunds ansvarsområde, och det är mot den bakgrunden mycket förståeligt att interpellanten riktade sin fråga till skolministern. Vi vill skicka tydliga signaler till Sveriges gymnasister att det lönar sig att anstränga sig och att det lönar sig att välja krävande ämnen. Jag tycker att införandet av meritpoäng är en av de bättre saker som jag har gjort under mina hittillsvarande tre år på den här posten som högskoleminister. Mycket tyder på att den här signalverkan redan har haft effekt och att det här påverkar valen på ett önskvärt sätt i gymnasieskolan. När man gör stora förändringar uppstår en del problem i marginalen. Jag ska villigt erkänna att vi nu ser att vi möjligen underskattade problemet för IB-eleverna. Vi tyckte dock då att lösningen med en kvotgrupp för utländska elever var en bra lösning. Jag kan väl ändå för att försvara oss till hälften säga att jag tror att kritikerna möjligen underskattar den lösningen. I många fall skulle den ha fungerat mycket bra också för IB-eleverna. Men i takt med att denna fråga har blivit mer och mer uppmärksammad och vi har diskuterat den internt har väl också vi kommit till slutsatsen att IB-elever möjligen missgynnas i detta nya system. Då är det precis som Mats Pertoft säger att vi är överens om att international baccalaureate är en bra gymnasieutbildning, och det vore väldigt synd om det spred sig i Sverige att man inte ska gå på IB om man ska komma in på en populär högskoleutbildning. Vi känner att vi på något sätt bör rätta till det här. Mats Pertoft ställer frågan vad som menas med detta mer konkret, och jag skulle då kanske lite skämtsamt vilja säga att det skulle jag också vilja veta. Med det vill jag säga att det här inte är lätt. Antagningssystemet är krångligt redan från början. Det vilar dock på vissa principer om rättvisa, likvärdighet och transparens och sådant där. När man börjar göra undantag är det väldigt lätt att hela bygget rasar, för om någon av grundpelarna rycks undan blir det mer instabilt. Vi har dock nu en dialog med Högskoleverket om ett uppdrag till dem. Jag räknar med att det ska klubbas i regeringen nästa vecka, torsdagen den 11 juni. Då kommer de att få tid på sig fram till den 1 oktober, och vi har ändå gott hopp om att kunna hitta en lösning. Skulle det bara handla om att transformera IB-resultat till jämförliga meritpoängsresultat är det relativt lätt. Det är bara det att med det ena följer det andra. Får IB den här rättigheten kommer också andra att kräva att få det, och det är det som är svårigheten i det uppdrag som Högskoleverket nu får. Men vi har gott hopp om att de ska klara det.