<anforande>
<dok_hangar_id>2347335</dok_hangar_id>
<dok_id>GW0912</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2008/09:12 Tisdagen den 14 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2008/09</dok_rm>
<dok_nummer>12</dok_nummer>
<dok_datum>2008-10-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2008/09:7 om den iranska regimens övergrepp på de mänskliga rättigheterna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>99B9E7B3-0CAC-4C5B-97B5-D834370DF016</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>LARS-IVAR ERICSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Denna debatt visar än en gång hur viktigt det är att på många håll i världen rikta uppmärksamhet på hur förhållandena när det gäller mänskliga rättigheter verkligen är i Iran. Men vi vet att det inom Iran finns föreningar, organisationer och enskilda personer som trots svårigheterna vågar stå upp i kampen mot det orättfärdiga som händer i landet. Dessa insatser är visserligen noga övervakade av de styrande, men de har säkert ändå stor betydelse. De som protesterar är verkligen värda all uppmärksamhet från oss i Sverige.
Min fråga till utrikesministern blir därför: Hur stöder regeringen detta viktiga arbete? Är det genom ekonomiskt stöd eller på annat sätt?
</anforandetext>
<intressent_id>0745594497101</intressent_id>
<rel_dok_id>GW107</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>44436</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW0912/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
