2347435 GW09113 Riksdagens protokoll 2008/09:113 Torsdagen den 7 maj 2008/09 113 2009-05-07 00:00:00 Läkemedelsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt FE590AFB-5E65-4917-A2C3-B322E90A16DE 2 THOMAS NIHLÉN (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation, som innebär att vi yrkar bifall till sju motioner i detta betänkande. I betänkandet tas motioner från allmänna motionstiden upp, och jag tänkte i mitt anförande ta upp några av Miljöpartiets läkemedelsmotioner som vi tycker är extra angelägna. Den första motionen handlar om förhandsgranskning av reklamkampanjer för receptbelagda läkemedel. Sedan drygt ett år har det för första gången i Sverige förekommit reklamkampanjer direkt till konsument av receptbelagda läkemedel. Det gäller marknadsföringen av de två vaccinerna Gardasil och Cervarix mot några HPV-virusstammar som i vissa fall kan orsaka livmoderhalscancer. Dessa receptbelagda läkemedel marknadsförs direkt till konsumenter av läkemedelsföretagen genom helsidesannonser i dagspressen, både rikstäckande och lokal, tv-reklam, radioreklam, Internetreklam och reklam i tidskrifter med mera. Svenska Läkemedelsverket är den enda läkemedelsmyndighet inom EU som utan ett förhandsgodkännande tillåter reklam direkt till konsument av receptbelagda läkemedel liknande Gardasil och Cervarix. Anledningen till detta förklaras av regeringen med att ett förhandsgodkännande av behörig myndighet av vaccinationskampanjer skulle strida mot tryckfrihetsförordningen och förbudet mot censur. Miljöpartiet delar inte den uppfattningen. Vi anser att det här rör sig om kommersiell reklam varför hänvisningen till tryckfrihetsförordningen och förbudet mot censur är en tveksam tolkning av svensk lagstiftning. Vi anser därför att regeringen snarast bör göra ett tillägg till den svenska läkemedelslagstiftningen som innebär att samma regler för reklam och marknadsföring av vacciner ska gälla i Sverige som i övriga EU. Detta skulle öka möjligheterna att nå ut med producentobunden information av dessa vacciner till allmänheten, vilket måste anses som mycket väsentligt ur ett konsument- och patientsäkerhetsperspektiv. Ett annat alternativ för regeringen är att i samband med de nu pågående samtalen inom EU om det nya läkemedelspaketet kräva en skärpning av det nu gällande EU-direktivet så att det blir ett totalt reklamstopp för receptbelagda läkemedel, även för vacciner. Fru talman! Jag ska säga något om läkemedel och hållbarhet. Årligen kasseras i Sverige läkemedel för miljardbelopp. Mellan 5 och 10 procent av alla läkemedel kasseras, vilket motsvarar ett par miljarder kronor. Från apoteken skickas ca 1 000 ton till destruktion. En stor del av detta kommer från patienter eller anhöriga som har lämnat in överblivna läkemedel till apoteket. En annan orsak till kassationen är läkemedel som har sorterats ut från läkemedelsförråd på våra sjukhus på grund av att hållbarhetstiden har gått ut. Läkemedel som är äldre än fem år får enligt nuvarande regelverk inte användas, utan måste kasseras. Det stora flertalet läkemedel är konstruerade för att vara extremt hållbara, med stabila substanser med mycket lång hållbarhet. Med stor sannolikhet skulle de flesta läkemedel vara lika effektiva efter 10 eller 20 år eller längre, under förutsättning att de lagras på ett korrekt sätt. Dagens regelverk innebär alltså att vi kanske kastar och kasserar läkemedel för miljarder alldeles i onödan. Vi i Miljöpartiet anser att regeringen bör utreda möjligheten att förändra regelverket så att den angivna hållbarhetstiden för våra läkemedel kan förlängas så att den motsvarar den verkliga hållbarhetstiden. Fru talman! Jag ska nu säga några ord om läkemedelsbehandling och våldsagerande. Finns det något eventuellt samband mellan viss läkemedelsbehandling och olika former av våldsagerande? Den frågan ställer vi i Miljöpartiet i en av våra motioner. Frågan är, som alla förstår, ytterst känslig och det är antagligen därför som ingen ansvarig myndighet eller regeringen har vågat ta sig an denna laddade frågeställning. Bakomliggande faktorer som leder till våldsagerande, både våld mot andra och självmord, är viktiga att utreda för att kunna minska riskerna för all typ av våldsagerande. Vi vet i dag att många av de narkotikaklassade läkemedlen, antipsykotiska läkemedel och antidepressiva läkemedel kan ha allvarliga biverkningar i form av ökad risk för självmord samt emotionell instabilitet, vanföreställningar, förföljelseidéer och andra bisarra beteenden. Allvarliga biverkningar uppträder oftast då man påbörjar, ändrar eller avslutar den aktuella läkemedelsbehandlingen. Vid flera av de senaste årens uppmärksammade våldsdåd har det framkommit att personerna som utfört dessa våldsdåd har varit ordinerade läkemedelsbehandling med antipsykotiska eller antidepressiva läkemedel. Enligt Socialstyrelsen har de personer som har begått självmord i samband med att personerna vårdats inom hälso- och sjukvården i de flesta fall haft en läkemedelsbehandling bestående av antipsykotiska eller antidepressiva läkemedel. Det har dock inte gjorts någon analys eller uppföljning av dessa fakta från Socialstyrelsens sida. Miljöpartiet anser därför att regeringen bör ta initiativ till att utreda frågan om det eventuella sambandet mellan läkemedel och våldsagerande. Man behöver även ge ett tydligt ansvar till någon myndighet att följa denna fråga vad gäller tillsyn och uppföljning samt skapa tydliga rutiner och regler för hur dessa frågor ska hanteras av rättsväsendet, hälso- och sjukvården och andra berörda myndigheter. Fru talman! Läkemedel är i dag den vanligaste behandlingsmetoden inom svensk hälso- och sjukvård. Enligt den senaste statistiken är totalkostnaden för läkemedel i Sverige ungefär 30 miljarder kronor om året. Kostnaderna för felaktig läkemedelsanvändning ligger enligt många bedömare någonstans mellan 20 och 30 miljarder. Några exempel på felaktig läkemedelsanvändning kan vara obehandlad indikation, felaktigt läkemedelsval under behandling, överdosering, biverkningar, interaktioner, läkemedel utan diagnos eller medicinsk indikation eller beroende. Hur stort är då problemet med felaktig läkemedelsbehandling? Den frågan finns det inget säkert svar på. När man läser Socialstyrelsens rapport Vårdskador inom somatisk slutenvård kan man få en viss uppfattning om storleksordningen av den felaktiga läkemedelsanvändningen. I rapporten konstateras att varje år drabbas 105 000 personer i sjukvården av skador som klassas som undvikbara. Det innebär att var femte minut, dygnet runt, året runt, skadas en person i den svenska vården - i onödan. Vårdskador definieras som skador som skulle ha kunnat undvikas. 3 procent av patienterna med vårdskador dör av sina skador. Det motsvarar ungefär 3 000 personer per år eller en person var tredje timme. Det innebär att vårdskador som är undvikbara skördar sju gånger fler dödsoffer än trafiken. En av de största orsakerna till dessa vårdskador är felaktig läkemedelsanvändning. Tiotusentals personer skadas varje år i onödan av läkemedelsrelaterade orsaker som överdosering av läkemedel eller onödig, utebliven, försenad, felaktig eller otillräcklig läkemedelsbehandling. Hur många som dör är mer osäkert, men många menar att det kan röra sig om upp till 1 000 patienter som dör i onödan varje år. För våra äldre är situationen än mer alarmerande. Ca 20 procent av alla äldre som läggs in akut på sjukhus har drabbats av biverkningar och läkemedelsrelaterade problem efter att ha fått felaktiga eller onödiga läkemedel. Många äldre får tio eller fler läkemedel per dag. Var fjärde patient är ordinerade direkt olämpliga eller farliga läkemedel. Den felaktiga läkemedelsanvändningen är ett allvarligt hot mot ett tryggt och säkert åldrande i dagens Sverige. Vi vet att många människor i Sverige drabbas av skador, sjuklighet eller död som orsakas av felaktig läkemedelsanvändning. Men det är anmärkningsvärt att det saknas säkra uppgifter om storleksordningen på de samhällsekonomiska kostnaderna samt hur många som drabbas och varför. Det här leder till att det är svårt att föra en seriös debatt om de här viktiga frågorna. Det finns därför en stor osäkerhet om vilka åtgärder som bör vidtas för att minska kostnader och lidande orsakade av felaktig läkemedelsanvändning. När vi vet hur stort det här problemet är och vad det består av har vi naturligtvis också en möjlighet att följa upp och utvärdera om den felaktiga läkemedelsanvändningen ökar eller minskar och vilken effekt de eventuella åtgärderna som vi sätter in har haft. Fru talman! Därför föreslår Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att det inrättas en kommission för läkemedelssäkerhet som ska söka svar på de här frågorna. 0247856302113 GW01SoU24 N 2010-01-01 00:00:00 55423 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW09113/#anf2