2347431 GW09109 Riksdagens protokoll 2008/09:109 Onsdagen den 29 april 2008/09 109 2009-04-29 00:00:00 Fiskeripolitik m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 68016ABC-0CBF-4390-A585-8FD577824D8C 78 JAN-OLOF LARSSON (s) s Herr talman! I dagens betänkande behandlar utskottet Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2008/23 samt ett antal motioner. Jag tänker beröra några punkter i betänkandet. Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp genomförde år 2008 en uppföljning av vilka resultat och konsekvenser de fiskepolitiska insatserna får för företag inom yrkesfiske, vattenbruk och fisketurism. Syftet med uppföljningen har varit att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag. Man kan konstatera att mycket av den kritik som Riksrevisionen framför också har framförts av utskottet. Riksrevisionens granskning visar att en viktig analys och återrapportering för uppföljning av målen saknas. Det försvårar prioriteringar av kostnadseffektiva styrmedel. Det försvårar också när det gäller möjligheten att lämna relevant information till riksdagen. Detta är kanske ett av de viktigaste påpekandena som görs och som också gjorts av utskottet. Redovisningen utgjordes mestadels av formuleringar om att pengarna var förbrukade, inte om vilket resultat som hade åstadkommits. Min förhoppning är att vi här får se en annan tingens ordning. Den springande punkten för att kunna göra en utvärdering är att tydliga och uppföljbara mål sätts upp. Ett av de mål som den här regeringen har och som också fanns tidigare är att det kustnära fisket ska värnas. Här kan vi vara ense om att vi tyvärr misslyckats med att realisera det. Framför allt har det kustnära fisket fått stryka på foten när skrotningskampanjer genomförts. De båtar som fiskat skonsammast och som tagit minst resurser i anspråk har skrotats till förmån för det mer effektiva storskaliga fisket. Med den aktivitet som just nu pågår på västkusten kommer kanske nådastöten för det kustnära fisket på denna sida av Sverige. Här har det inte tagits någon notis om båtar som fiskar med rist eller inte. Selektiva redskap har ingen fördel i fler fiskedagar. "Tänkte inte på detta i förhandlingarna med EU", är ursäkten - "tänkte inte på detta"; man kan tro att det gäller ett komikerprogram. På västkusten regleras fisket utifrån två olika styrmedel: dels kilowattdagar, dels kvoter. Har detta med dagarna uppnåtts men inte kvoten fryser resursen inne, och man får svårt att täcka sina kostnader. När vi här i riksdagen beslutar att det kustnära fisket ska prioriteras borde det klart redovisas hur det görs. Så är inte fallet i dag. Herr talman! År 2012 ska EU:s fiskepolitik reformeras. Det finns ett antal frågor som behöver lyftas fram. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att fram till december i år fundera igenom sina ståndpunkter. Vilka förändringar vill varje land se? Vilka frågor är det mest nödvändigt att lyfta fram, och vad är mest nödvändigt att förändra? Bland annat kan den relativa stabiliteten nämnas - en fråga som påverkar EU:s hela fiskepolitik. Ska den relativa stabiliteten slopas? Ska den omfatta bara vissa arter, eller finns det andra tankar? Hur ska vi ha det med stödet till fisket - med investeringsstöd, skattesubventioner beträffande bränsle med mera? Tidigare har vi med skattemedel subventionerat utfiskning av flera arter. Diskussionen om EU:s framtida fiskepolitik blir aktuell först efter det svenska ordförandeskapet. Det vore bra om vi i de kommande diskussionerna kunde prestera en gemensam hållning från svensk politiks sida, alltså att vi kunde diskutera och komma överens om vilka frågor vi ska välja ut och driva. Vilka frågor är speciellt viktiga för Sverige och för svenskt fiske? Är det frågorna om regionaliseringen och om hur vi ska definiera denna? Är det frågorna om hur vi ska få till stånd en samsyn kring strukturen av fiskeflottan? Det hade varit en nyckel till att få en fiskeflotta i balans med biologin. Nuvarande system är inte det. Herr talman! Det är många stenar som det måste vändas på. Men det viktigaste är vilka frågor vi i Sverige ska prioritera. Vi kan inte driva alla frågorna på önskelistan. Troligen får vi då inte igenom någonting. En nationell samsyn kring fiskets förutsättningar kan positivt bidra till utformandet av den nya fiskepolitiken vid EU:s reformering av fiskepolitiken och omformulering av lagstiftningen. Därför anser vi att regeringen ska tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp som ska söka uppnå samstämmighet om vilka frågor Sverige bör driva i en ny fiskepolitik för EU. Tyvärr finns det inget intresse för detta hos den nuvarande majoriteten. Förslaget avstyrks. Herr talman! Även om det bästa vore att vi till december i år lyckas forma en svensk ståndpunkt kommer EU:s nya fiskepolitik inte att spikas förrän under nästa mandatperiod. Dagens majoritet är sig själv nog. Det kan också vara så att de inte vill vara med och forma den kommande fiskepolitiken i EU. Om drygt ett år är det, som sagt, val. Den nuvarande majoriteten säger att de om de förlorar makten avstår från att ha inflytande på den kommande fiskeripolitiken. Det får den nya majoriteten sköta. Det är också ett synsätt och ett budskap till dem som är beroende av en svensk fiskepolitik. Herr talman! En tredje fråga som jag vill ta upp handlar om EU:s fiskeavtal med tredjeländer. Det har nyligen visats tv-program om hur detta sker utefter Afrikas kust på både väst- och östsidan. Det är ett rovfiske som försvaras med att dessa fattiga länder behöver de inkomster de kan få av det här fisket. Och det kan vara riktigt. Vissa av dessa länders inkomster utgörs till en tredjedel av inkomster från sålda fiskerätter i deras vatten, vilket får till följd att befolkningens fiskemöjligheter försvinner och pengarna hamnar i redan penningstinna fickor. Vi skattebetalare satsar miljarder till fiskerätter för att subventionera stora trålare från Spanien, men också från Sverige, som ligger och drar upp maten från en befolkning som så väl behöver denna resurs - allt för att EU ska kunna behålla en större fiskeflotta än vi har resurser till. Meningen var att dessa subventioner till fiskerätter gentemot tredjeländer skulle försvinna för cirka tio år sedan. Men det finns ingen som vågar ta i denna heta potatis. Förlorare blir människor i tredjeländer som mister en livsviktig resurs. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 och står bakom samtliga andra reservationer. (Applåder) 0544046588414 GW01MJU22 N 2010-01-01 00:00:00 55211 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW09109/#anf78