<anforande>
<dok_hangar_id>2347429</dok_hangar_id>
<dok_id>GW09107</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2008/09:107 Måndagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>2008/09</dok_rm>
<dok_nummer>107</dok_nummer>
<dok_datum>2009-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2008/09:439 om arbetslivsforskning på reträtt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>510DF98D-B5EE-4F75-81E3-2E40838B3711</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>EVA-LENA JANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill tacka Thomas Strand för att han ställt en bra interpellation.
Jag är lite fundersam över den argumentation som statsrådet använder när han säger att man från regeringens sida ville höja kvaliteten på arbetslivsforskningen, och man gjorde det genom att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Det känns med förlov sagt lite korkat att göra på det sättet.
Arbetslivsinstitutet, som alltså ägnade sig åt arbetslivsforskning, var vida känt och hade projekt runt om i Europa. Det var inte bara i Sverige man protesterade när regeringen bestämde sig för att lägga ned Arbetslivsinstitutet, utan man gjorde det runt om i världen. Det var professorer till och med i Australien som skrev på protestlistorna och menade att det var helt befängt att lägga ned ett arbetslivsinstitut som hade kommit så långt på forskningsområdet.
Min fråga till statsrådet, fru talman, är: Tänker man höja kvaliteten på fler ställen genom att lägga ned sådant som är det bästa Sverige har på området?
</anforandetext>
<intressent_id>048970816012</intressent_id>
<rel_dok_id>GW10439</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>55040</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW09107/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
