<anforande>
<dok_hangar_id>2347422</dok_hangar_id>
<dok_id>GW09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2008/09:100 Onsdagen den 15 april</dok_titel>
<dok_rm>2008/09</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2009-04-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Globalisering</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A7F56729-9A96-4DEB-BF07-5FD25A5050E2</anforande_id>
<anforande_nummer>55</anforande_nummer>
<talare>HANS LINDE (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Var vi befinner oss avgör hur vi ser på globaliseringen och på dess konsekvenser. Det blev väl väldigt tydligt när vi lyssnade på Anne-Marie Pålssons anförande. Kontentan av det Anne-Marie Pålsson sade under sina åtta-tio minuter här var väl att marknaden kommer att lösa problemen, att marknaden kommer att lösa krisen - får handeln bara vara fri kommer vi att kunna passera den här lågkonjunkturen.
Men då kan man fråga sig om de barnskötare i Visby som dina partikamrater precis har varslat kommer att kunna få utbildning av marknaden så att de kan ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Och kommer de metallarbetare i Köping eller de arbetare vid Färilasågen i Ljusdal som jag i mitt anförande pratade om att kunna få en a-kassa av marknaden som de kan leva på så att de kan bo kvar i sina bostäder? Här behövs självklart gemensamma lösningar på gemensamma problem. Det är väl här som det skiljer mellan mig och Anne-Marie Pålsson. För oss inom vänstern och arbetarrörelsen är arbetslöshet aldrig ett individuellt problem utan ett kollektivt problem som kräver kollektiva lösningar.
Anne-Marie Pålsson insinuerar att vi i oppositionen i våra gemensamma reservationer lägger över ansvaret på andra länder, att vi är smygprotektionister. Jag tror att Anne-Marie Pålsson får läsa reservationerna en gång till. Skillnaden mellan Anne-Marie Pålsson och oss i oppositionen är att vi vill att bördorna till följd av den här lågkonjunkturen ska bäras solidariskt, gemensamt, i samhället. Anne-Marie Pålsson, hennes partikamrater och den borgerliga regeringen vill att bördorna ska bäras av Sveriges låg- och medelinkomsttagare, av dem som nu blir arbetslösa, av dem som är sjukskrivna och så vidare. Den politiken kan vi aldrig ställa upp på.
I övrigt bjöd Anne-Marie Pålsson på klassiska nyliberala teorier. Tyvärr, Anne-Marie Pålsson, stämmer de sällan överens med verkligheten. Sambandet mellan avregleringar, privatiseringar och fattigdomsbekämpning finns det oerhört få exempel på runt om i världen. Jag återkommer till detta och skulle gärna vilja att Anne-Marie Pålsson gick från teori till verklighet. Var ute i världen finns de goda exemplen på att dina teorier visat sig fungera i verkligheten?
</anforandetext>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<rel_dok_id>GW01UU13</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>54442</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GW09100/#anf55</protokoll_url_www>
</anforande>
