<anforande>
<dok_hangar_id>2347560</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:97 Onsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Äktenskap och partnerskap</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>73694987-6EAA-4453-964F-08A4D3ECC6F1</anforande_id>
<anforande_nummer>62</anforande_nummer>
<talare>FREDRICK FEDERLEY (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det råder inget som helst tvivel om att Centerpartiets hållning i denna fråga är att vi ska ha en könsneutral äktenskapslagstiftning i Sverige. Vi var det första borgerliga partiet och ett av de tre första partierna i Sverige som ställde oss bakom en sådan lagstiftning. Men det råder heller inget tvivel om att vi vill att processen ska hanteras på ett seriöst sätt. Som en av Sveriges offentliga personer som är öppet homosexuella övervärderar jag inte frågan om en demokratisk process där regeringen ska komma till riksdagen med en proposition. Vi har redan hört många talare säga detta, men statsministern har aviserat att det till hösten kommer en proposition.
Jag tänker försöka samla upp en del av de frågor som har ställts av oppositionen som faktiskt förtjänar svar. De visar också vad det är oppositionen i dag är ute efter. Det är knappast att komma framåt i frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning.
Fru talman! Låt oss börja titta på vad oppositionen begär att vi i majoriteten ska rösta för. Man vill att mot den redovisade bakgrunden regeringen omgående ska lägga fram förslag om en könsneutral äktenskapslagstiftning i enlighet med Äktenskaps- och partnerskapsutredningens förslag, vilket bland annat innebär att partnerskapslagen upphävs. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.
Erforderliga initiativ är precis det regeringen håller på med. Just nu bereder man förslaget, och man vill ha en bred uppslutning. Man vill att regeringen ska vara enig i frågan. Det måste få kräva sina diskussioner.
Fru talman! Jag är inte orolig för de kompromisser som ska ske i regeringen i Rosenbad. Jag är orolig för de kompromisser som sluts i oppositionen där vi inte vet vart de leder någonstans.
Vi har i medierna fått svara på frågan om vi inte ska följa vår övertygelse och rösta med oppositionen. Men vad är det vi skulle rösta för? Jo, ett förslag som ni ställer inför fullbordat faktum, där vi inte vet vilka detaljer förslagen innehåller. Jag har läst den mest konkreta texten i ert förslag, och den säger mig ingenting om exakt hur lagstiftningen ska se ut, hur man ska förhålla sig till olika samfunds rätt att viga och juridisk status. Ni är beredda att hafsa igenom detta utan att vi når ett enda steg framåt.
Ni försöker få de personer som lyssnar på debatten, som sitter på åhörarläktaren, att tro att vi på något sätt skulle komma fortare fram om vi valde er linje. Men vi vet inte vad er linje faktiskt innebär, annat än det som regeringen redan nu gör.
Johan Löfstrand ställde tre frågor som förtjänar svar. När kommer propositionen? Det vet både Johan Löfstrand och jag. Det är inte vi i kammaren som avgör när en proposition kommer. Det avgör regeringen. Jag trodde att en representant för det parti som faktiskt är det mest regeringsvana partiet i landet hade koll på hur parlamentarismen fungerar.
Varför har ärendet dragits i långbänk? Först och främst anser jag inte att regeringen har dragit ärendet i långbänk. Regeringen väljer att hantera många olika åsikter på ett sunt sätt och att väga in olika aspekter. Vissa frågor är svårare och lite större än andra lagtekniska saker. Någon kanske vill jämföra en förändring i äktenskapslagstiftningen med ett vägbygge eller en skattelagstiftning. Men jag och många andra anser att den här frågan är större än så. Därför måste det få ta tid att diskutera frågan.
Vad betyder kompromissen? Ja, det är inte vi i den här kammaren som gör kompromissen, utan det är regeringen som gör den, och därför kan inte vi säga vad den innebär.
Jag har också hört Johan Löfstrand ställa frågor till företrädare för majoriteten om hur man kommer att förhålla sig till den kompromiss som kommer. Eftersom vi ännu inte vet exakt hur kompromissen ser ut är det svårt att svara på hur man förhåller sig till den.
Från oppositionen målar man ut Kristdemokraterna som ondskans axelmakt i svensk politik. Jag vill säga att det är långt ifrån sanningen.
Kristdemokraterna är en viktig del av Allians för Sverige och en konstruktiv del i arbetet med äktenskapslagstiftningen. Jag har ingen som helst anledning att attackera Yvonne Andersson eller någon annan kristdemokrat i den här frågan. Jag tycker att Yvonne Andersson gjorde ett mycket konstruktivt inlägg i debatten och visade sin regeringsduglighet och sin regeringsvilja.
Det är ingen hemlighet att Kristdemokraterna och jag inte har exakt samma uppfattning, men den hållning som Yvonne Andersson här redovisade visar att Allians för Sverige är ett regeringsdugligt alternativ och är beredd att handla när så krävs. Det var inget avståndstagande utan en konstruktiv ingång i en mycket svår diskussion.
Vi vet att många företrädare inom Kristdemokraterna har svårt att direkt ställa sig bakom den här lagstiftningen. Jag tycker att det inlägg Yvonne Andersson gjorde hedrar henne. Jag hoppas att medierna uppfattar vilken tydlig ingång hon hade i detta.
Det är också väldigt tydligt att man från oppositionens sida inte är ute efter att nå någon större framgång i den här frågan över huvud taget. Om vi ska vara rent taktiska i frågan är jag och Johan Löfstrand på samma sakpolitiska linje i detta, men vi har olika sätt att förorda hur vi ska hantera det.
Jag måste säga att det är ett väldigt märkligt agerande att ställa sig i talarstolen här och peka finger åt Kristdemokraterna, att peta in dem i ett hörn och ge dem åsikter som de inte har företrätt i den här debatten. Om man ville få med Kristdemokraterna på en könsneutral äktenskapslagstiftning vore det väl bättre att lyfta fram de positiva delar av den konstruktiva hållning som Yvonne Andersson här har redovisat i stället för att peta in dem i ett hörn och angripa dem med argument och åsikter som inte tillhör sakligheten.
När en statsminister gör klart för kammaren att det kommer en proposition till hösten ser inte jag, och inte heller Centerpartiet, att det finns någon anledning för oss att stressa fram detta förslag på det okonkreta underlag som oppositionen har lämnat i sin reservation. Det var också därför som jag på min blogg kommenterade att jag inte ser någon anledning att skriva under reservationen eller att rösta med oppositionen i dag.
Det är inte så att Centerpartiet eller jag är emot en könsneutral äktenskapslagstiftning - det har vi länge varit för. Men vi vill att ärendet ska hanteras seriöst och på ett sådant sätt som vi brukar hantera frågor. Man kan diskutera längden på remissvar, och det är väl ingen hemlighet att det är olika åsikter som gör att frågan tar lite längre tid än en del andra ärenden har gjort. Men ibland måste man låta saker ta tid, därför att de är större och viktigare än frågan om en väg eller skattelagstiftning.
(Applåder)
I detta anförande instämde Olof Lavesson (m).
</anforandetext>
<intressent_id>0868286862422</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01CU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>68526</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0997/#anf62</protokoll_url_www>
</anforande>
