<anforande>
<dok_hangar_id>2347560</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:97 Onsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 10 §) Biologisk mångfald (forts. MJU14)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>92F6DDA5-B9C9-4A32-9485-0AADCE20CACA</anforande_id>
<anforande_nummer>150</anforande_nummer>
<talare>ANITA BRODÉN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Den biologiska mångfalden är aktuell i kvällens debatt - det är snart kväll. Det är ett signum inte enbart för Folkpartiet, utan för många partier som talar sig varma för den biologiska mångfalden. Orörda älvar, SNF:s grundande, den vitryggiga hackspetten och torsken i Östersjön är några exempel på det som Folkpartiet har varit oerhört engagerat i. Det är därför med viss tillfredsställelse, herr talman, som jag konstaterar att regeringen i samband med vårpropositionen valt att återföra 50 miljoner till biologisk mångfald. Det är ett värdefullt tillskott med tanke på att regeringen fortfarande arbetar intensivt för att få fram verkningsfulla modeller och redskap för att effektivisera arbetet.
Den biologiska mångfalden utgör en stor post, 1,9 miljarder kronor, och nu tillförs 50 miljoner. Det är en post som hela regeringen anser vara viktig. Om vi går tillbaka ett antal år i tiden var den posten endast en bråkdel av vad den är nu. Jag har tidigare i kammaren påmint om att den biologiska mångfalden ger oss en buffert för att mota klimatförändringar. Det är värt att påminna varandra om det. Inte minst därför är det så viktigt att vi arbetar nationellt och internationellt med dessa frågor.
För alliansregeringen är det viktigt att blicka framåt. En modell som vi har velat ta reda på mer om, men som redan har fått tummen ned av en samlad miljörörelse, är den finska så kallade Metsomodellen. Jag kommer att beröra några av de skogliga frågorna, även om vi kommer att ha en särskild debatt lite längre fram. Vi tar med oss miljörörelsens argument i beräkningen. Men för att kunna hitta den allra bästa lösningen är alliansregeringen beredd att förutsättningslöst pröva, bedöma och utvärdera också detta verktyg för att se om en ökad delaktighet kan bidra till arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Visar det sig att modellen inte i några delar skulle vara lämpad för oss i Sverige kommer den givetvis inte att införas. Men om det finns någon god idé, om det finns någon förbättring på ett kostnadseffektivt sätt, är vi självklart öppna för detta. Syftet är hela tiden att få så mycket skydd och så rätt skydd som möjligt av insatta medel.
En annan modell, eller redskap som vi gärna säger, som är intressant att titta närmare på kan man finna i Statskontorets rapport. Den kommer bland annat att ligga som underlag för miljömålspropositionen. I rapporten tar man bland annat upp Sveaskogs möjlighet till utbytesskog vid reservatavsättningar också för bolag, inte enbart för privata aktörer. Det är en mycket intressant idé. Denna typ av både två- och trepartsbyten öppnar nya möjligheter att uppnå målet Levande skogar.
Syftet med allt skydd är att bevara den biologiska mångfalden, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Vi kommer som sagt senare att få tillfälle att diskutera avsättningar i samband med skogspropositionen och miljömålspropositionen.
Herr talman! Vi närmar oss vårbruket, både på åkrar och i trädgårdar. Glädjen att odla i sin trädgårdstäppa eller att skörda den första vallen byts nu för allt fler ut mot stor frustration, då marken och grödorna invaderas av den spanska skogssnigeln. Många av oss har dessutom problemet inpå den egna husknuten.
Näringen har ansvar för att minimera spridningen i samband med handeln med växtprodukter. Utskottet menar att det naturligtvis också kan finnas ytterligare behov av forskning på detta område. Vi förutsätter att näringen tillsammans med berörda forskningsinstitutioner prioriterar detta arbete. Men regeringen har också ett ansvar, varför Jordbruksverket har forskningsprojekt på gång angående bland annat skördeteknik för att slippa få sniglar i skörden.
Herr talman! Jag fortsätter på spåret mördarsniglar. Det är också viktigt att lämpliga och godkända medel för bekämpning av mördarsnigelinvasionen kommer ut på marknaden. Regeringen har därför tillskjutit 3 miljoner kronor extra till Kemikalieinspektionen för att ge dem större möjligheter att snabbare behandla inkommande ansökningar. Flera preparat har godkänts under den senaste tiden. Dessutom har Naturvårdsverket fått i uppdrag att i samråd med Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Sjöfartsverket och Tullverket arbeta fram en nationell strategi och handlingsplan för att kunna hantera främmande arter. S-reservationen slår därför in en öppen dörr, liksom pressmeddelandet och det möte man har haft i dag. Det som göras skall är redan gjort. Regeringen har skridit till handling.
Samtidigt med detta regeringsarbete pågår också ett arbete om dessa frågor på EU-nivå. En regelbunden samordning måste hela tiden hållas med EU. Vi måste kunna dra lärdom av erfarenheter från andra länder inom detta område. Regeringen tar dessutom andra internationella kontakter i samband med att berörda myndigheter nu håller på att utarbeta råd och informationsinsatser. Det är helt uppenbart att mer fokus behövs på områden som handlar om främmande arter. Nu menar jag inte enbart mördarsnigeln, alltså den spanska skogssnigeln. Klimatförändringar och utökad handel kommer att kräva såväl övervakning och uppföljning som rätta och kraftfulla åtgärder.
Herr talman! Jag ska avslutningsvis säga några ord om miljökvalitetsmålen. Den 31 mars överlämnade Miljömålsrådet sin fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen och delmålen till miljöministern. Det framkom att det kommer att bli mycket svårt att uppnå 9 av de 16 miljökvalitetsmålen.
Målet Skyddande ozonskikt är uppfyllt, vilket är intressant i sig, då det har handlat mer om en attitydförändring än om enorma ekonomiska insatser. Beteendeförändringar och attitydförändringar är alltså viktiga i det fortsatta arbetet, men det är givetvis också oerhört viktigt med stora ekonomiska insatser. Det måste gå hand i hand.
Det är väldigt intressant att läsa att de mål som vi har haft nationell rådighet över utvecklas åt rätt håll. Det förstärker ytterligare bilden av hur viktigt det är med internationellt arbete och överenskommelser. De riktigt stora målen når vi inte utan internationella och gemensamma åtaganden. Vi måste också satsa i andra länder. Det gagnar även vårt eget land.
Arbetet måste nu fortgå. Miljömålsrådet har pekat ut ett antal förslag till konkreta åtgärder. Det åligger alla oss politiker från samtliga partier och samtliga riksdagsledamöter att nu arbeta tillsammans för att uppnå de kvarstående miljökvalitetsmålen.
Det har inte låtit sig göra av oss i alliansen på ett och ett halvt år. Men tillsammans ska vi kunna klara det. Arbetet måste fortsätta, och det ansvaret måste vi dela.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga yrkanden. Jag hoppas samtidigt att det har framgått väldigt klart att regeringen tar dessa frågor på yttersta allvar.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0977824845202</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01MJU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>68614</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0997/#anf150</protokoll_url_www>
</anforande>
