<anforande>
<dok_hangar_id>2347557</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:94 Fredagen den 11 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2007/08:475 om Bromma flygplats</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B0F0E4AB-3258-41BE-BF3B-EF5C778EEB55</anforande_id>
<anforande_nummer>24</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en proposition om flygkapaciteten i Stockholmsregionen och när den i så fall kommer. Björn Vestlund har vidare frågat om jag kommer att acceptera ett avtal som binder upp en kommun under så lång tid som 30 år med en flygplats som knappast kan anses miljövänlig.
Vad gäller Börje Vestlunds första fråga, så är infrastrukturpropositionen, där flygkapaciteten i Stockholmsregionen också behandlas, under beredning. Jag avser att lägga fram den propositionen i september. I det sammanhanget bereds också förslagen från den av den förra regeringen tillsatta Flygplatsutredningen, som pekar ut Bromma som en av tio nationellt strategiska flygplatser.
Avtalet om Bromma flygplats är ett avtal mellan två parter, staten och Stockholms stad. Stockholms stad vill också ha kvar Bromma flygplats. Om kommunen inte skulle vilja det skulle de inte ha skrivit avtalet med staten. Ett långsiktigt avtal ger också större förutsättningar för investeringar i ytterligare miljöförbättrande åtgärder. 
Bromma flygplats bedriver ett aktivt miljöarbete för att minimera flygplatsens miljöpåverkan. Flygplanen flyger enligt vissa bestämda flygvägar. Nära flygplatsen förläggs flygvägarna, i möjligaste mån, så att bullret vid in- och utflygningar stör så få personer som möjligt. Längre bort från flygplatsen lägger man flygvägarna så att flygsträckan blir så kort som möjligt.
Luftfartsverket skapar incitament för flygbolagen att använda moderna flygplan, med renare och tystare motorer. I den startavgift som flygbolagen måste betala ingår en avgasavgift och en bulleravgift. Avgasavgiften ökar med ökande utsläpp av kväveoxider och kolväten och bulleravgiften är högre för de plan som bullrar mest. I bulleravgiften tas också hänsyn till flygplatsens känslighet. Bromma ligger i högsta avgiftsklassen.
På Bromma har banavisningsmedlet bytts ut från urea till kaliumformiat, som i dagsläget är den miljömässigt bästa produkten på marknaden. Största fördelen med avisningsmedlet, jämfört med urea, är att det inte innehåller kväve som bidrar till övergödning och försurning. I dag används biobränsle för uppvärmning av Bromma flygplats, och åtgärder för att spara energi pågår ständigt. Flygplatsen var exempelvis först i Europa med att använda strömsnål banljusarmatur med dioder.
Luftfartsverket har valt att göra sin egen verksamhet klimatneutral. Detta är de bland de första i Sverige med att göra. Klimatneutraliteten uppnås genom att Luftfartsverket så långt som möjligt vidtar åtgärder för att minska den egna verksamhetens koldioxidutsläpp till noll. Först när de egna åtgärderna inte räcker till för att nå nollutsläpp köper Luftfartsverket certifikat som visar att utsläppsminskningen har skett i projekt på annat håll.
</anforandetext>
<intressent_id>0183788551910</intressent_id>
<rel_dok_id>GV10475</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>68301</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0994/#anf24</protokoll_url_www>
</anforande>
