<anforande>
<dok_hangar_id>2347556</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:93 Torsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Översyn av EU:s budget</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F7FF0519-B5E6-49DA-804B-E64F64BCB231</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>ULF HOLM (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I detta utlåtande från finansutskottet om EU-kommissionens meddelande om översyn av EU:s budget har Miljöpartiet en reservation kring motiveringen. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2.
Den nuvarande långtidsbudgeten, eller femårsplanen, antogs i december 2005. Alla partier utom Miljöpartiet ställde sig då bakom förslaget till budget. Miljöpartiet sade nej framför allt för att EU:s budget var för stor och för att den gick i helt fel riktning, till exempel till jordbrukspolitik. Sammanhållningsfonden och globaliseringsfonden skulle få mångmiljardbelopp etcetera i stället för att se på framtidens utmaningar såsom miljö- och klimatfrågan.
En avgörande punkt för att det trots att blev ett beslut om budget var att en punkt om översyn av EU:s budget fanns med i den budget som antogs 2005. Självklart ser vi positivt på denna översyn även om den ska få genomslag först efter 2013. Det är dock en bra början.
En annan orsak till budgetöversynen är givetvis att det finns ett utbrett missnöje med hur EU använder sina pengar. EU:s egen revisionsrätt har på 13 år inte kunnat avge en ren revisionsförklaring gällande korrektheten i hur EU:s pengar används. Att man inte kan lämna en ren revisionsförklaring betyder att man inte kan intyga att allt har gått rätt till utan konstaterar att det finns oegentligheter. Hur mycket som är svinn och bedrägerier vet man inte exakt, men sådant finns. Jag vill här bara påminna om att EU-kommissionen tvingades avgå 1999 just på grund av bedrägerier och oegentligheter.
Visst pågår det ett arbete sedan några år med att försöka komma till rätta med dessa problem såväl inom EU-kommissionen som i medlemsstaterna, men fortfarande kan alltså inte revisionsrätten avge något ordentligt intyg om hur EU handhar sina pengatransaktioner.
Miljöpartiet menar därför att Sverige borde ha agerat mer konsekvent och faktiskt inte gett EU-kommissionen ansvarsfrihet år efter år som vi har gjort. Denna fråga kan inte vänta tills översynen av budgeten är klar utan borde gå hand i hand med den översyn som nu sker för att nå förändringar. I Sverige har regeringen starkt betonat att fusk ska bekämpas. Inför EU hukar man. Det är illa. Sverige måste ta initiativ för att bekämpa oegentligheter i EU.
Fru talman! Nog om bakgrunden till översynen av EU:s budget! Nu till åsikterna och de pragmatiska kraven på vad framtidens EU-budget ska innehålla.
Till kommissionens meddelande om en budgetreform har majoriteten i finansutskottet - de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna - skrivit ett utlåtande som är fylligt och som till stora delar tar upp så kallade allsvenska uppfattningar och överväganden kring EU:s budget. Dessa står också vi från Miljöpartiet bakom. Det gäller begränsning av EU:s jordbruksbudget och att det ska vara mer ordning och reda på pengarna. Det är ingen som kan säga emot de uppfattningarna. Det finns emellertid andra punkter som vi önskar hade tagits upp på ett tydligare och klarare sätt. Där har vi uppenbarligen en annan uppfattning än majoriteten.
Miljöpartiet anser att klimatpolitiken inte har getts tillräckliga resurser inom hittillsvarande budgetramar. De nya utmaningarnas andel av budgeten är liten och startar från en mycket låg nivå. Det ska dock tilläggas att stora delar av klimat- och miljöpolitiken givetvis ska genomföras nationellt utifrån ländernas olika förutsättningar samt att en hel del handlar mer om lagstiftning än om rena budgetposter. Samtidigt är det viktigt att EU:s budget inte innehåller delar som gör att en aktiv klimatpolitik motverkas, vilket såväl EU:s strukturfonder som jordbrukspolitik i praktiken gör.
Majoriteten i utskottet har svårt att prioritera när det gäller vad EU ska syssla med framöver. Det duger inte att i vida ordalag ange till exempel konkurrenskraft, brottsbekämpning, terrorism och relationer till omvärlden som viktiga prioriteringar och att miljö- och klimatfrågorna ska ges ökad prioritet. Prioriteringen och rangordningen bör vara mer konkret och mer snäv.
Miljöpartiet anser att budgeten måste anpassas så att framtidsfrågor som klimat- och miljöpolitik prioriteras tydligare och får en ökad andel av EU:s budgetram samt att EU:s budget klimatsäkras. Det vill säga, budgeten ska inte gå till verksamhet som förstör klimatet. Detta innebär till exempel mindre ekonomiska resurser till motorvägar och flygplatser och mer pengar till järnvägar. I just järnvägspolitiken finns ett klart mervärde för EU. Ska människor kunna ersätta flygresor som förstör klimatet med järnvägsåkande som är bättre för miljön krävs också att järnvägsnäten över gränserna förbättras och att en kraftig utbyggnad av höghastighetståg inom och över nationsgränserna görs.
Vi anser det också vara en viktig prioritering att lyfta fram den sociala dimensionen samt att dessa två grundbultar genomsyrar alla politikområden inom EU, detta för att optimal samordning ska kunna ske.
Miljöpartiet anser därför att en särskild arbetsgrupp bör tillsättas på EU-nivå. Den ska se över EU:s budget utifrån klimatfrågan som ett led i den påbörjade översynen och undersöka vilka delar i EU-budgeten som måste ändras för att klimatsäkra den. Det borde ligga i både Sveriges och EU:s intresse att försöka vrida budgeten mot en utveckling som inte påskyndar klimatförändringarna.
Tyvärr är stora delar av EU:s budget i dag direkt klimatförstörande trots de storslagna målsättningar som sattes upp vid EU-toppmötet i mars 2007 om att bland annat sänka utsläppen med 20 procent till 2020. Det var ett beslut i rätt riktning även om målsättningarna inte var tillräckligt högt ställda för att förhindra klimatförändringarna, bland annat mot bakgrund av underlaget från FN:s klimatpanel.
Att klimatsäkra EU:s budget borde vara ett svenskt krav att driva i EU. Varför vill inte regeringen och andra partier i riksdagen göra detta?
Fru talman! EU:s jordbrukspolitik bör åternationaliseras och kraftigt begränsas. Några exempel på galenskaperna i EU:s politik är att EU subventionerar tobaksodling med närmare 10 miljarder samtidigt som man har en målsättning att minska tobakskonsumtionen. EU har regler för så kallade säljfrämjande åtgärder med stöd till feta mjölkprodukter bland annat riktat till skolbarnen. EU ger stöd till produktion och konsumtion av smör och grädde på närmare 3 miljarder per år. EU ger stöd till vinodlingar och också stöd för överskottsvinst, som leder till att priserna dumpas. Det finns säkert många fler exempel, fru talman.
Poängen här är att det inte tycks finnas någon samordning av politiken. Å ena sidan har man fina folkhälsomål, men å andra sidan bedriver man en jordbrukspolitik för att stödja en motsatt inriktning. Slutsatsen är givetvis att det måste ske en analys av EU:s jordbrukspolitiks inverkan.
Det finns också exportstöd som har visat sig vara negativa på effekten för jordbruket i fattiga länder. Detta borde naturligtvis tas bort.
De problem som finns angående animalieproduktionens klimatpåverkan bör också uppmärksammas. De kvarvarande exportbidragen för djur inom EU bör upphöra.
EU:s fiskepolitik och fiskebudget är exempel. Man bör givetvis titta mycket noggrant på vilka effekter detta får på framför allt länder utanför EU.
Miljöpartiet delar majoritetens uppfattning om att EU inte ska ha beskattningsrätt. Därom är vi helt eniga. Behovet av en förbättring av Sveriges nettoposition är viktig, främst med hjälp av minskade avgifter. Det är därför viktigt att se över budgetprocessen, precis som utskottsmajoriteten anför.
Fru talman! Jag noterar också med stor tillfredsställelse att finansutskottet tydligt tagit ställning för att flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg ska upphöra. Jag har i flera interpellationer och frågor till ansvarigt statsråd Cecilia Malmström fört fram frågan och försökt förmå henne att agera på EU-toppmöten - men utan framgång. Tvärtom. Hon vill absolut inte lyfta fram frågan. Det är nu bra att riksdagen - som det ser ut - kommer att säga till regeringen att det är riksdagens enhälliga uppfattning att flyttcirkusen måste upphöra, dels för att den kostar flera miljarder per år, dels för att den ger upphov till tusentals ton extra koldioxidutsläpp varje år. Det är bra att riksdagen tar tydlig ställning i frågan, och jag hoppas att ansvarig minister kommer att jobba för detta framöver.
</anforandetext>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01FiU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>68203</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0993/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
