<anforande>
<dok_hangar_id>2347555</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:92 Onsdagen den 9 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Djurskydd</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C6D0A1F3-4DAC-42E1-8830-73EFB0FCC75F</anforande_id>
<anforande_nummer>128</anforande_nummer>
<talare>ERIK A ERIKSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Betänkandet gäller djurskydd, och den debatten känner vi igen lite grann eftersom vi har debatterat liknande frågor och ett liknande betänkande tidigare under mandatperioden, efter valet 2006. Det är inte desto mindre viktigt att vi kan föra en debatt utifrån motionerna, som jag tycker i mångt och mycket är bra. De har goda intentioner.
Jag vill först och främst säga att alliansregeringen har stärkta ambitioner vad gäller djurskyddsområdet. Det gäller lantbrukets husdjur och sällskapsdjur. Några av inläggen före mitt inlägg handlar om sådant som inte ryms i de motioner som behandlas i betänkandet. Därför tar jag mig friheten att inom ramen för motionerna i alla fall kommentera något av det som har hamnat utanför kanten, utan att gå för långt ut.
Vi har en stark djurskyddslag i Sverige, och den ska vi bibehålla. Vi ska vara stolta över den. Det är vi också. Här finns ingen politisk oenighet. Vi anser att vi har den starkaste djurskyddslagen i Europa, troligtvis i världen - en av de starkaste i alla fall. Den har inte gjort sig själv. Att äga djur eller att leva med djur är ingen rättighet. Det är en möjlighet för vissa människor - inte för alla. Alla är inte lämpade att hålla djur. Därför är Centerpartiet och jag tacksamma för att det finns en stark djurskyddslag som ser till att skydda djuren när det behövs.
Vissa frågor som lyfts fram i motionerna har regeringen tagit upp genom utredningar eller på annat sätt. Det tycker jag är bra. Det visar ändå på, tror jag, att alliansregeringen även har lyssnat på oppositionen till viss del. Det gäller inte just de här motionerna, utan jag tänker på den tidigare omgången som vi har debatterat förut på det här området. Det tycker jag är bra. Det tyder på att vi alla trots allt har en grundinställning i Sverige som är ganska lika. Sedan sticker det ut här och där. Några vill mer och andra kanske har mindre förståelse för frågorna. Så kan det ofta vara. Alla kan inte brinna för djurfrågan i första hand. Men jag är glad att det finns många som gör det.
EU:s ministerråd har antagit en förordning och förbjudit utsläppande på marknaden samt import till eller export från gemenskapen av päls från katt och hund och varor som innehåller sådan päls. Här tror jag att vi lite till mans och kvinns känner att det inte är riktigt klokt att det alls finns en handel med dessa skinn. Jag tror att mer behöver göras. Jag tror inte alls att tillräckligt har gjorts. Vare sig den förra regeringen eller den här regeringen har kommit tillräckligt långt. Men vi måste ändå tro att ett samarbete med andra länder är en väg framåt. 
Fru talman! Jag har alltså kommit till reservationerna. Då gäller det även fångstmetoder av säl. Våren 2004 hänvisar utskottet till avtal om humana fångstmetoder som har förhandlats fram mellan EU, USA, Kanada och Ryssland. Här behöver vi nog komma längre och revidera avtalet. Det är bra om Sverige trycker på och visar vägen både inom EU och globalt.
Vi brukar från alliansens sida och från Centerpartiets sida betona att vi inte ska underskatta konsumentmakten. Ozonet i sprejflaskor är ett sådant bra exempel där konsumentmakten på ett tydligt sätt gjorde att marknaden sedan såg annorlunda ut. Det gäller att vi allihop som konsumenter är engagerade och ställer krav. Det gäller på många områden, inte minst när det handlar om livsmedel, djuruppfödning eller päls för den delen.
Frågan om kastrering av grisar har kommit upp. Exemplet är Norge där det har varit förbud mot att kastrera smågrisar utan bedövning sedan 2002. Ingreppen har gjorts med hjälp av veterinär.
Det totala förbud som Norge har beslutat om har inte satts i bruk, och det förväntas inte ske förrän 2009. Här har inte den tidigare regeringen heller påkallat ett förbud eftersom vi då skulle ha haft förbud i Sverige. Däremot kan jag säga att alliansregeringen den 21 februari 2008 fattade beslut om att uppdra åt Jordbruksverket att utreda om förutsättningar finns för att lekmän ska kunna använda lokalbedövningsmedel vid kastrering av smågrisar. Det är bra, och det tyder på att regeringen tar ett ansvar i frågan. Det har ju inte hänt något tidigare.
Sverige är en aktiv medlemsstat i EU. Så måste det vara. Vi klarar oss inte själva. Även om vi har en stark djurskyddslag lever vi på en stor marknad. Det kräver att vi är aktiva i EU. Det är den nuvarande jordbruksministern och alliansregeringen, och jag är glad över det. Det är naturligtvis också viktigt att riksdagen håller koll på vad regeringen gör. Både oppositionen och majoriteten i riksdagen ställer frågor, och det har väckts interpellationer sedan valet 2006.
Fru talman! De frivilliga program som finns och som näringen står för - inte direkt kopplade till djurskyddslagen - är viktiga. Det är också viktigt att vi kan visa att svenska mervärden håller och att de kan ge en betalning. Det är ändå en fri marknad för livsmedel. Då är det viktigt att vi konsumenter visar att vi tror på den, det vill säga att vi inte köper sådant där vi inte vet ursprungsland eller uppfödningsmetoder. Där har vi alla ett ansvar. Det är inte bara politiken eller näringen som har ansvar, utan det är ett gemensamt ansvar.
Jag bläddrar vidare i betänkandet, och jag ser att det finns en reservation om djurtransporter. Det finns många exempel på att de också fungerar bra. Det är inga enkla frågor. Jag har personligen ställts inför dilemmat att frakta djur. Det är ingen rolig tanke att djur ska fraktas långt - oavsett om det rör min hund eller kor. Frågan är viktig. Djur ska inte behöva fraktas lång väg. Det är en intention som delas av många ledamöter. Ambitionen måste vara att vi har så korta transporter som möjligt. Det är även mer klimatsmart. Jag är glad att regeringen har satsat på småskalig livsmedelsproduktion och småskalig slakt. Jag ser fram emot vidare resultat av det arbetet.
Fru talman! Frågan om jakt på varg nämndes här. Jag vill ändå utveckla frågan något. Det har inte blivit tillåtet med fri jakt på varg. Jag är från Värmland - det kanske hörs! Alliansregeringen har förändrat 28 § i jaktförordningen. Det är ett hårt tryck av varg på några få platser i Sverige - mycket hårdare än på andra platser. Tänk om några ledamöter hade lagt manken till och åkt västerut, besökt dessa områden och lyssnat till vår länsstyrelse i Värmland. Länsstyrelsen efterfrågar just jakt på varg eftersom trycket är för hårt. Det handlar inte om nöjesjakt. Jag blir beklämd när man inte är beredd att lyssna på våra medborgare. Det kan väl inte vara så att det är för långt att åka på studiebesök till Värmland och lyssna på de människor som lever under hård press? De vet att deras ko kanske har fått sitt juver avslitet under morgonen. Det är ingen trevlig syn. Det är fruktansvärt för en djurägare att uppleva detta. Det som förändrades var 28 § jaktförordningen, som handlade om att kunna skydda sin tamboskap. Det är också en form av djurskydd.
Trafiken står för en stor del av lidandet för våra vilda djur. Det måste minimeras så långt det är möjligt. Jag vill skicka en tacksamhetens tanke till jägarkåren som tar på sig ett stort ansvar att avliva djur vid trafikolyckor. Detta måste ske fort. Om vi inte har en jägarkår fungerar inte det. Sedan må man vara emot avlivning av djur, men i detta fall är det absolut nödvändigt att det går fort. Vi accepterar inte ett sådant lidande.
Vi kan debattera djurskyddsfrågorna länge. Det är tur att frågan engagerar våra medborgare. Jag är glad att alliansen står upp för en stark djurskyddslag. Hur formerna ska se ut, hur vi utövar lagen, har oppositionen och majoriteten lite olika syn på. Men jag är glad att alliansen är överens. Vi är eniga. Vi har hittat en modell för hur vi tror att vi kan bli än mer effektiva. En sak vill jag nämna, fru talman, nämligen att det inte har varit effektivt. Kommuner har jämförts, och vi har sett att det inte finns en fullgod kontroll för att se till att djurskyddslagen efterlevs. Det är inte bra för djuren, och det är det vi vill förändra. Vi hoppas verkligen att vi uppnår det. Om det visar sig att vi är inne på fel spår får vi naturligtvis ändra spår.
Vi människor behöver visa mer respekt för varandra. Jag menar att reservationen om våld mot djur bottnar i hur vi människor mår. Vi människor måste må bra och befinna oss i balans för att orka ta ansvar. Människor som lever med djur finner ofta en inre balans genom att vara snälla tillsammans med djuren. Det är en symbios som inte debatteras så ofta. Det må låta lustigt, men så är det. Många människor mår gott av att få leva med djur.
Jag skulle önska att oppositionen inte framställer det som att alliansen inte vill djuren väl. Jag är helt övertygad om att oppositionen vill djuren väl, men vägen fram kan se lite olika ut. Detta gagnar inte frågan.
Vi ska stärka djurskyddet i Sverige. Vi ska fortsätta att göra det tillsammans. Jag tror inte minst på en stark folkrörelse. Jag tror på att man nationellt inom forskningen, näringen, veterinärer och organisationer kan hjälpa till att stärka djurskyddet. Det har visat sig de senaste dagarna. Men jag vill också nämna att Åklagarmyndigheten har fått ett rejält tillskott från statskassan för att korta de handläggningstider som gäller för våldsbrott och andra brott. Det spelar också roll när vi pratar djurskydd.
Kunskapen om djur är viktig. Ju mer vi vet om djuren och naturen desto bättre kan vi ta ansvar för den djuromsorg som vi vill ta ansvar för och leva upp till djurskyddslagens mål. Jag är glad att vi har en jordbruksminister som kallas för "hästkarl". Han kan hästar. Det är viktigt. Det finns många ledamöter i riksdagen som har god kunskap om djur och hur djur fungerar. Jag menar att det är viktigt att barn tidigt får ett nära engagemang till djur och natur. På det viset kan vi skapa större förståelse för djurskyddsfrågor och inte göra dem till några specifika perifera frågor som debatteras sent på dagen i riksdagen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0391973624515</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01MJU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>68198</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0992/#anf128</protokoll_url_www>
</anforande>
