<anforande>
<dok_hangar_id>2347551</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:88 Torsdagen den 3 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sjöfart</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A9E3A141-9974-4E88-A4FD-7D41362D54A2</anforande_id>
<anforande_nummer>11</anforande_nummer>
<talare>LISBETH GRÖNFELDT BERGMAN (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Detta register verkar vara en av huvuduppgifterna när det gäller fritidsbåtar.
Man får inte överdriva likheterna mellan trafik till sjöss och trafik på land. Det finns betydande skillnader. När det gäller att skapa någon form av register för att polisen och Kustbevakningen ska kunna få fram identiteten på de båtägare som beter sig illa tror jag personligen att det är det bästa systemet i stället för att ha ett offentligt system som vem som helst kan gå in i.
Vi har båt i familjen. Jag är göteborgare, och om hela familjen, inklusive hund, befinner sig på Kosteröarna är det enkelt att slå upp oss i båtregistret och se att där finns ingen hemma; det är bara att gå in och hämta grejerna. Det finns betydande nackdelar med offentliga båtregister. Det är inte riktigt samma sak vad gäller bilregister.
</anforandetext>
<intressent_id>0321274454602</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01TU8</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>67739</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0988/#anf11</protokoll_url_www>
</anforande>
