2347550 GV0987 Riksdagens protokoll 2007/08:87 Onsdagen den 2 april 2007/08 87 2008-04-02 00:00:00 Polisfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0299288A-DD11-40B5-AA15-4D8780354F2B 62 ANDERS HANSSON (m) m Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Polisens verksamhet är och förblir en av de viktigaste hörnstenarna i vårt samhälle. Vårt samhälle är uppbyggt på lagar och regler, och det är polisens uppgift att se till att dessa demokratiskt framtagna lagar också efterföljs. För att de ska kunna utföra sin verksamhet på bästa sätt krävs att staten ger polisen resurser som står i proportion till kravet som vi ställer på dem. En ytterligare förutsättning är självfallet att de medel som polisen blir tilldelade används på det effektivaste sättet. Vad som är det effektivaste sättet är en ständig fråga för debatt, men samtidigt också en viktig indikator på det engagemang som många människor känner avseende vårt polisväsende. Vi vill känna oss trygga på våra gator och torg. Vi vill bli väl bemötta av polistjänstemän om vi utsätts för brott. Polisens verksamhet måste också vara decentraliserad och nära medborgarna. Polisen måste vara tillgänglig och synlig för medborgarna. Polismyndigheten i bland annat Stockholms län och mitt hemlän Skåne genomför för tillfället en försöksverksamhet med mobila poliskontor. Kontoren placeras i centrum under fredags- och lördagskvällar. Valet av platser görs utifrån brottsstatistik på orten och antalet personer i rörelse. Försöket har mottagits mycket positivt av såväl medborgare som näringsidkare och ordningsvakter. Försöket ska utvärderas och därefter eventuellt permanentas. Vi medborgare ställer också krav på att polisutredningen ska gå fort och att förövare ska gripas och lagföras. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna ske är att polisen fysiskt har möjlighet att vara på plats. Alliansen hade som vallöfte att antalet poliser år 2010 ska vara 20 000, det vill säga en ökning med 2 500 poliser jämfört med i dag, då vi har 17 500. Till vår glädje har ansökningarna till polishögskolorna aldrig tidigare varit så många som de är nu. Årligen slås nya rekord i antalet ansökningar, och antalet intagna ligger högt. För vårterminen 2008 ökade antalet studenter på polishögskolan med hela 70 procent jämfört med tidigare år. Kulmen för studenterna nås under hösten detta år, då sammanlagt 1 600 polisstudenter beräknas gå på polishögskolan. Alliansens vallöfte om 20 000 poliser år 2010 kommer därmed med stor sannolikhet att uppfyllas. Efter kulmen på antalet intagna studenter kommer antalet platser på polishögskolan att återgå till ett årligt normalintag i syfte att kunna bibehålla minst 20 000 poliser inom polisväsendet. En stängning av någon polishögskola, som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde i mitten av 1990-talet under hela tre terminer, är således icke aktuellt. Jag kan dela K G Abramssons oro för fördelningen mellan polishögskolorna. Att innehållet i polisutbildningen är tillfredsställande och ändamålsenligt är självfallet väldigt viktigt. Nya krav ställs på poliser i framtiden, och därmed måste polisutbildningen uppdateras och anpassas till de nya krav som samhället ställer. Här kan nämnas just specialisering och behovet av specialistkompetens. En utredning om polisutbildningen som genomförs av tidigare länspolismästaren i Skåne och nuvarande Säpochefen Anders Danielsson ska redovisas på Justitiedepartementet inom kort, närmare bestämt den 16 april, har jag fått reda på. I utredningen ska presenteras konkreta förslag på hur polisutbildningen på bästa sätt kan reformeras för att klara framtidens krav. Jag får dela Lena Olssons och K G Abramssons åsikt om att det hade varit skönt om vi hade haft den i dag och kunnat debattera den, men vi får ge oss till tåls. Självfallet ställs inte kraven på nytänkande och anpassning bara på studenterna vid polishögskolan. Även aktiva poliser måste självfallet, precis som i alla andra yrken, vara anpassningsbara och mottagliga för nya rön och intryck i polisarbetet. Rikspolisstyrelsen genomför återkommande utbildningsinsatser för att höja polisens förmåga att upptäcka, bekämpa och utreda hatbrott, brott som rör HBT, familjevåld och brott med främlingsfientliga och/eller homofobiska motiv. Fru talman! I massmedier har vi kunnat läsa om attentat mot åklagare i Trollhättan och i Malmö. I det första fallet placerades en bomb utanför åklagarens dörr, och i det andra fallet avfyrades ett antal skott in genom lägenhetsfönstret i åklagarens bostad. Båda åklagarna hade engagerat sig i kampen mot den organiserade brottsligheten. Justitieminister Beatrice Ask tog under hösten 2007 ett initiativ till nationell mobilisering gentemot just den organiserade brottsligheten. Samtliga myndigheter inom rättsväsendet tillsammans med Tullverket, Skatteverket, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Kustbevakningen, Migrationsverket och inte minst Sveriges Kommuner och Landsting medverkade alla i ett gemensamt möte om vikten av att våra myndigheter samverkar mot denna form av brottslighet. Den organiserade brottsligheten utgör ett mycket allvarligt samhällsproblem, som i slutändan till och med kan vara systemhotande. Då den kriminella verksamheten ofta berör olika myndigheters ansvarsområden är det av yttersta vikt att myndigheterna samarbetar. Arbetet har fortsatt under början av 2008 med att en expertgrupp har tillsatts bestående av länspolismästarna i Skåne och Stockholms län, åklagare på den internationella åklagarkammaren i Stockholm, Säkerhetspolisens chef, Riks-krimchefen samt generaldirektören för Ekobrottsmyndigheten. Dessa personer ska föreslå konkreta åtgärder för hur den organiserade brottsligheten ska bekämpas på effektivaste sätt. Organiserad brottslighet är oftast gränsöverskridande. Därmed ställer vi stora krav på att vi samarbetar med andra länder utanför vår egen landsgräns. Vårt engagemang inom EU utgör en god grund för ett effektivt samarbete. Åklagarsamverkansorganet Eurojust är tillsammans med Europol två mycket viktiga organ för gränsöverskridande samarbete mot organiserad brottslighet. Genom införande av det så kallade Prümfördraget kan Sverige också underlätta för våra brottsbekämpande myndigheter att snabbt erhålla bland annat registerupplysningar om utländska medborgare med avseende på bland annat dna, fingeravtryck och fordon som varit föremål för brottsutredning. Alliansregeringen avser även att göra en översyn av vilka behov som finns av att inom ramen för det nordiska polissamarbetet skapa bättre möjligheter för de nordiska ländernas polismyndigheter att samarbeta operativt över gränserna. Av denna anledning bifalls i betänkandet en motion med detta innehåll delvis, vilket min kollega Krister Hammarbergh kommer att berätta mer om. Fru talman! Ett väl fungerande rättssystem måste vara effektivt och ha korta handläggningstider. Tiden mellan när brottet är begånget och till dess dom meddelas måste göras så kort som möjligt. Den svåra balansgången är att bibehålla en mycket hög rättssäkerhet samtidigt som man på kortaste tid gör en fullgod förundersökning. Handläggningstiden i våra domstolar ska också bli väsentligt kortare. Det är orimligt för såväl brottsoffer som gärningsman att få vänta på en rättegång i tingsrätten i nästan över ett år. Det pågår för närvarande försöksverksamhet vid Stockholms tingsrätt, vilken sedan 2007 utökats till att även omfatta Helsingborgs och Uppsala tingsrätter, med att minska de totala genomströmningstiderna för så kallad mängdbrottslighet. Här innefattas bland annat misshandel, skadegörelse och trafikbrott av mindre komplicerad karaktär. I försöket ingår även en lagreglerad möjlighet till utökning av användandet av förenklad delgivning i domstol, vilket är en av källorna till de långa handläggningstiderna. Regeringen gav i februari 2007 Åklagarmyndigheten i uppdrag att i samråd med Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket redovisa de åtgärder som har vidtagits inom försöket för att säkerställa och analysera effektiviteten och dess påverkan på övrig verksamhet. Resultatet av försöksverksamheten ska redovisas senast den 30 juni i år. Mycket är på gång, och fler utredningar och försöksverksamheter ska redovisas under 2008 i syfte att förbättra vårt rättsväsende och den polisiära verksamheten. Tillsammans med regeringens stora satsning på rättsväsendet, den stora ökningen av antalet studenter som sökt och antagits till polishögskolan, de krafttag som tagits mot den organiserade brottsligheten och inte minst intresset för hur våra framtida poliser ska utbildas och arbeta ser jag mycket positivt på den framtida polisverksamheten i Sverige. Vår polis genomför dagligen ett mycket bra arbete i vårt samhälle, och det arbetet ska vi förbättra ytterligare genom att polisen blir mer synlig och får mer resurser och att deras utbildning är ändamålsenlig. Synlighet, effektivitet och trygghet - det blir ledorden för den framtida polisens verksamhet. (Applåder) I detta anförande instämde Inge Garstedt och Krister Hammarbergh (båda m). 0843345349823 GV01JuU10 N 2010-01-01 00:00:00 67546 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0987/#anf62