2347547 GV0984 Riksdagens protokoll 2007/08:84 Torsdagen den 27 mars 2007/08 84 2008-03-27 00:00:00 Gymnasieskolan föredragning av utskottsärende med eventuell debatt E6B03604-E3A2-4395-9CC2-E4627D4CC126 4 ULRIKA CARLSSON i Skövde (c) c Herr talman! Om bara några dagar kommer vi att få ta del av den utredning som vi med spänning väntat på alltsedan alliansregeringen hösten 2006 drog tillbaka förslaget om Gymnasium 07. Utredningen är nödvändig för att lösa många av de problemställningar som finns i dag i den svenska gymnasieskolan. Det är dags för ett långsiktigt hållbart utbildningssystem inom gymnasieskolan. Vi måste nu ge elever och lärare möjlighet till studiero och stabilitet. Vi reformerar nu hela skolpolitiken med prioritet på kunskaper och tidiga insatser. Vi skapar en flexibel skola utan återvändsgränder. Jag kan i detta tidiga skede lägga till att jag inte vet vilka fördomar Mats Pertoft går och bär på, men förhoppningsvis ska den utredning som kommer på måndag visa på en möjlighet för alla elever att få en mycket god kunskapsnivå och på gymnasieskolan som en viktig del i elevernas livslånga lärande. Det förtjänar att sägas att det också finns mycket som är bra i den svenska gymnasieskolan. Det ska vi inte ta ifrån skolan. De allra flesta lämnar gymnasieskolan med kunskaper för fortsatta studier eller för att gå direkt ut i arbetslivet. Men har de tillräckliga kunskaper för att klara nästa steg i utbildningen, oavsett om det är en akademisk utbildning på högskolan eller olika former av yrkesutbildningar som är en påbyggnad? Det finns för många exempel på att nivån på kunskaperna hos elever som gått ut gymnasiet inte är tillräckligt hög när de kommer till högskolan. Det blir på något sätt som att nästa instans ska reparera det den tidigare inte har klarat av att göra. Man sänker kraven och inför basår av olika slag. Om Socialdemokraterna ser det som en vinst att man byter namn på IV till basår är det möjligt att det är ett under av nytänkande. Men jag tror att det är viktigt att vi går djupare än så. Också näringslivets olika organisationer har framfört kritik mot att de som lämnar de yrkesförberedande programmen varken har tillräckligt stor kunskap i karaktärsämnena eller, många gånger, i kärnämnena. Det har skapats en genomsnittsnivå på utbildningarna som är alldeles för låg. Det kan vi inte acceptera. Herr talman! Det är viktigt med en riktig problembeskrivning, men vi får inte fastna där utan föra en politik som inger både framtidstro och stabilitet inom skolvärlden. Jag och Centerpartiet ser, som sagt, med spänning fram emot förslaget som lämnas på måndag där mycket av det som vi har arbetat med under många år kommer att finnas med. Det är redan klart att det kommer att bli ett förslag med tre inriktningar - en inriktning mot en lärlingsutbildning, en studieförberedande inriktning och en yrkesförberedande inriktning. Gymnasieskolan är en frivillig skolform. Det är den tid i skolsystemet då våra ungdomar går från att vara barn till att bli vuxna - det år de fyller 18. Det är viktigt att vi tar speciella hänsyn till denna period i livet och inte detaljreglerar så mycket som en del politiker många gånger vill göra. Vi vill skapa en gymnasieskola som ställer höga krav på kunskaper av olika slag utan att värdera att de teoretiska kunskaperna är viktigare än de praktiska. Det har från oppositionspartiernas sida talats om att vi med den nya gymnasieskolan kommer att införa en sorteringsskola. Men det är just en sorteringsskola som den socialdemokratiska utbildningspolitiken har lett till. Det är just de elever som den gamla regeringen vill värna om som man har sorterat ut. De elever som inte har velat ägna sig åt eller haft förutsättningar för höga teoretiska studier har inte passat in i mallen för den nuvarande gymnasieskolan. Ett alldeles för stort antal elever har av flera olika anledningar fått känna att de inte klarar gymnasieskolan - en del för att de i grundskolan inte fick de kunskaper och det stöd som de hade behövt, en del för att motivationen och kopplingen mellan kärnämnen och karaktärsämnen varit alltför svag. Allianspartierna ökar valfriheten och möjligheterna för eleverna att lyckas i skolan. Vi gör satsningar för att tidigt upptäcka dem som har behov av stöd i grundskolan. Vi satsar på kompetensutveckling av lärare eftersom vi vet att engagerade, ämneskunniga och pedagogiskt skickliga lärare är en av de absolut viktigaste faktorerna för barns och ungas lärande. Vi skapar en gymnasieskola som blir en viktig länk i unga människors lärande inför vuxenlivet. Det är inga återvändsgränder utan en möjlighet att läsa in högskolebehörigheten också på de yrkesförberedande programmen. Vi ser också vikten av en god studie- och yrkesvägledning under hela skolsystemet och vikten av att tydligare stötta elever i de olika val som man behöver göra. Vi ser till individens unika kunskaper. Ingen mår bra av att stöpas i samma mall om denna mall inte ser till vars och ens förmågor. Det som är allra viktigast att upprätthålla genom hela skoltiden är att man arbetar på ett sådant sätt att unga människor behåller lusten att lära, motivationen, självförtroendet och tilliten till sin egen kapacitet. Därför måste det finnas olika vägar för olika barn och ungdomar genom det svenska skolsystemet. Vi måste se till alla delar. Herr talman! Lärlingsutbildningen startar redan i höst. Det finns ett stort intresse i Sveriges kommuner. Företagen ser stora möjligheter att vara en viktig del i unga människors lärande och utbildning. Samtidigt är det också viktigt med den kompetensförsörjning som detta kan ge framöver. I denna debatt hanterar vi ett antal motioner som har lämnats in. Det är spännande att se att de olika partierna i oppositionen har rejält olika prioriteringar. Det förklarar varför det inte hände mer på det utbildningspolitiska området under den förra regeringen. Det finns ibland en övertro på att om man bara stoppar in alla de områden som man känner behov av ökade kunskaper om i skolan löser sig alla problem. Det finns många viktiga moment, men vi måste också våga diskutera hur mycket som ska vara obligatoriskt. Gymnasieutredaren har fått i uppdrag att se över kärnämnenas innehåll. Det behöver göras för att se om det finns ytterligare moment som ska finnas med eller om det faktiskt finns saker som ska strykas. Det finns också behov av en grundläggande satsning på att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande blir en byggsten i grunden för den nya gymnasieskolan. Jag måste också hålla med tidigare talare om behovet av ett gott elevinflytande. Det är av avsevärd vikt att elever genom hela skolsystemet har ett stort inflytande över sin skolgång. Men att relatera det enbart till elevmajoritet i styrelser blir alltför fattigt. Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. (Applåder) 0836001490919 GV01UbU8 N 2010-01-01 00:00:00 67040 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0984/#anf4