2347547 GV0984 Riksdagens protokoll 2007/08:84 Torsdagen den 27 mars 2007/08 84 2008-03-27 00:00:00 Gymnasieskolan föredragning av utskottsärende med eventuell debatt E7000E16-8F28-4F58-9DC5-4E6368E36676 30 CHRISTER NYLANDER (fp) fp Herr talman! Låt mig börja med att ge oppositionen rätt i en sak, nämligen att Sverige ska satsa på kunskap, att det är helt avgörande för Sverige att vi är en kunskapsnation. Den nya majoriteten gör det. Vi satsar på kunskap. Ni gjorde det inte tillräckligt mycket. Vi rustar upp hela utbildningssystemet genom omfattande reformer. Ni gjorde inte det under er tid vid makten. Vi vill ha ett gymnasium som ger fler elever chansen att lyckas. Ni blundade för misslyckandena. Vi höjer kunskapskraven. Ni gjorde det inte. Sverige behöver mer kunskap för att lyckas i den internationella konkurrensen. Därför är det viktigt att alliansens skolpolitik får verka fullt ut. Om några dagar får vi en viktig utredning som lägger fram förslag om hur gymnasiet kan se ut framöver. Den kommer att ligga till grund för en ganska omfattande debatt gissar jag - och har redan gjort i denna kammare i dag. Den kommer också att kunna ligga till grund för många viktiga reformer för Sverige. Jag och Folkpartiet ser verkligen fram emot detta. Vi måste ställa oss frågan: Varför behövs det reformer på gymnasiet? Vi har i dag en gymnasieskola som inte lever upp till de förväntningar och behov som finns. För många elever är den bra, vilket är viktigt att konstatera. När man talar om skolan måste man nämligen alltid göra skillnad på olika kommuner och olika skolor eftersom verkligheten ser olika ut. Men en av fyra killar har inte fått slutbetyg inom fyra år trots att utbildningen var tänkt att vara treårig. Var femte tjej har inte fått slutbetyg efter fyra år trots att utbildningen var tänkt att vara treårig. I dag sitter 60 gymnasieelever från Skövde på åhörarläktaren. Om den nationella statistiken skulle gälla även för dem, vilket jag hoppas och tror inte är fallet, kan var och en av oss i utskottet räkna ut hur många av dem som skulle hoppa av och inte få slutbetyg under de kommande fyra åren trots att deras utbildning är tänkt att vara treårig. Nu blir det naturligtvis inte så för dem, men för genomsnittet i Sverige är läget sådant. Av dem som får slutbetyg har 10-15 procent inte godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Vi ser också hur det individuella programmet växer och växer. Det som skulle vara ett undantag har blivit en regel. Fyra av fem som börjar på IV uppnår inte fullständiga slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program. Så kan det inte fortsätta. Sverige behöver reformer på gymnasieområdet. De som missar gymnasiet får svårt att få jobb senare. Om man hoppat av gymnasiet eller inte fått godkända slutbetyg löper man stor risk att hamna i arbetslöshet, att fastna i arbetslöshet. Gymnasieskolans utformning är i själva verket en av anledningarna till att Sverige jämfört med andra länder har en relativt stor ungdomsarbetslöshet. Det innebär ett senare inträde på arbetsmarknaden, och det innebär även att man halkar efter i utvecklingen som människa. Dessutom blir samhället fattigare. Så kan det inte fortsätta, och därför behöver vi reformer på gymnasieområdet. Vi ser också att gymnasiet inte alltid lever upp till de förväntningar som högskolan ställer. Enligt Skolverkets utvärdering anser varannan lärare vid högskolor och universitet att de unga studenterna har sämre kunskaper i dag än för tio år sedan. Inom områden som teknik, naturvetenskap och humaniora anser ännu fler lärare att kunskaperna nu är sämre än för fem-tio år sedan. Taktikval har blivit vanligare. Man väljer bort svårare kurser och blir därmed sämre förberedd för vidare studier. Så kan det inte fortsätta. Vi behöver reformera gymnasieskolan. Låt mig också säga att det för gymnasieskolan är viktigt att man genomför reformer även i grundskolan. Om vi kan lyfta kunskapsnivån i grundskolan kommer även gymnasiet att fungera mycket bättre. Därför är de satsningar vi nu gör viktiga för gymnasiet. Det handlar om lärarfortbildning, tidiga betyg, tydligare utvärderingar och mycket annat. Herr talman! Gymnasieutredningen, som lägger fram sina förslag på måndag, har ett mycket omfattande uppdrag. Vi kommer att få tre huvudinriktningar, nämligen studieförberedande, yrkesförberedande och lärlingsutbildning. Samtliga dessa tre inriktningar kommer att resultera i en gymnasieexamen. Hittills har avhoppen varit flest på de yrkesinriktade programmen. Genom de förändringar som vi föreslår ger vi nu fler chansen att lyckas. De yrkesinriktade programmen ska också kunna förbereda för högskolestudier. Det står tydligt i direktiven att så ska ske. De som vill ska kunna läsa in ämnen för att få högskolebehörighet oavsett om de läser studieförberedande eller yrkesförberedande eller väljer lärlingsinriktningen. Utbildningsminister Jan Björklund berättade i veckan att den fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen ska återinföras. Gymnasieingenjörer ska åter utbildas i Sverige. Reaktionerna har varit positiva. Utmärkt, säger Sveriges Ingenjörer, som i flera år varnat för den ökande bristen på ingenjörer. Det är precis det komplement som behövs, säger Scaniachefen. Jag tror att vi kommer att få ett liknande bemötande på många områden när den nya gymnasieskolan nu tar form, när utredningen kommer, vilket sker på måndag, när den remissbehandlas och när regeringen senare lägger fram sin proposition om förnyelse. Sverige får nu också en rejäl lärlingsutbildning, vilket många redan varit inne på. En sådan finns i de allra flesta andra länder som vi jämför oss med. Däremot har det inte funnits en ordentlig sådan i Sverige. Det är en lärlingsutbildning som ska vara tydligt förankrad i arbetslivet, ännu tydligare än yrkesprogrammen, men den ska även innehålla teoretisk kunskap. De elever som så önskar ska ha möjlighet att läsa in studieförberedande behörighetsgivande kurser. Försöksverksamheten startar redan till hösten, och som Mats Gerdau sade ser den ut att bli mycket lyckad. Gymnasieutredningen ska också ge förslag på nya behörighetskrav som innebär att eleverna har de förkunskaper som behövs. Det höjer kvaliteten på utbildningen. Med tydligare behörighetskrav höjs kvaliteten på gymnasieutbildningen. Utredaren tittar även på hur de lokala kurserna ska kvalitetssäkras, något som framförts i flera motioner som behandlas i betänkandet. Tillsammans med tydliga intagningsregler till högskolan blir det en del i att höja kvaliteten på utbildningen i gymnasiet. Vidare kommer utredaren att lägga fram förslag om att vi ska få fler lektorer i gymnasiet, hur betygssystemet ska se ut samt om, och i så fall på vilket sätt, flexibel skolstart ska införas. Dessutom tittar utredaren på system med frisökning. Jag tror att ytterligare områden behandlas i utredningen, och därför tror jag att vi kommer att få en ny och intressant diskussion om gymnasieskolans framtid. Det hade varit intressant att föra denna debatt efter att utredningen lagts fram, och kanske kommer vi att återkomma med fler gymnasiedebatter i kammaren. Uppenbart är att det behövs. Därmed, herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. 0731442709013 GV01UbU8 N 2010-01-01 00:00:00 67066 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0984/#anf30