2347547 GV0984 Riksdagens protokoll 2007/08:84 Torsdagen den 27 mars 2007/08 84 2008-03-27 00:00:00 Vuxenutbildning föredragning av utskottsärende med eventuell debatt DE7251A2-280C-4DAC-8957-C87815F8A6E7 101 GÖRAN THINGWALL (m) m Fru talman! Det är faktiskt la première fois för mig i den här talarstolen i dag. Det är naturligtvis en viss känsla att stå här och hålla ett anförande i Sveriges riksdag för första gången. Ämnet för dagen hade jag, måste jag erkänna, inte räknat med. Vuxenutbildning är nog så viktigt och intressant, men jag trodde när det begav sig för dryga året sedan att första ämnet skulle bli något om sjukvård. VSO, fru talman, är inte en popgrupp utan en förkortning av vård-skola-omsorg. Med mitt förflutna är det en triad som jag känner varmt för. Den kommer att bli en viktig utmaning för kammaren framöver. Utan bra lösningar av välfärdsfrågorna står sig ett land slätt. Det är därför viktigt att alliansen nu tar itu med vuxenutbildningen och försöker hitta nya grepp och öppna för ett nytänkande. Någon lär ha sagt: Det finns en skola som lär människan att vara just människa, som fyller tid och rum med väsentligheter - livets skola. Vad man lär är inte alltid det viktigaste - men väl vilka slutsatser man drar. I betänkandet UbU10 som vi behandlar i dag handlar första punkten om inriktningen på vuxenutbildningen. Jag kan konstatera att oppositionen här är överens med alliansen om att vuxenutbildningen har en viktig roll att spela i samhället och är en del av det livslånga lärandet. Utgångspunkten ska vara de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling samt arbetsmarknadens behov. Grundläggande vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, är viktiga motsvarigheter till den obligatoriska skolan. Likaså utgör den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasial särvux centrala komplement till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Varje kommun har att ansvara för detta och att erbjuda sådan utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Nyligen lade kollegan Mats Gerdau fram utredningen Frivux - Valfrihet i vuxenutbildningen . Frivux är tänkt att gälla för de nuvarande skolformerna kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Huvudsyftet med utredningen är att skapa valfrihet, vilket är ett signum för oss moderater, och höja kvaliteten i vuxenutbildningen. Detta uppnås genom att bättre anpassa utbudet inom vuxenutbildningen till det behov som finns och ge den enskilde möjlighet att själv välja utbildningsanordnare, vilket i sig leder till ett bredare utbud och flera alternativa utbildningsmodeller. Med frivux ersätts också korta och dåliga entreprenadavtal med långsiktighet och höga kvalitetskrav på alla anordnare. Alliansen har dock i nuläget valt att skjuta på reformen då mycket annat är på gång såsom ny betygsskala, nya kursplaner, ny gymnasieskola och lärarlyft. Vi kan inte fixa allt på två år. Vad beträffar den nya gymnasiereformen - som vi har diskuterat en hel del i dag - vill vi öka elevernas rätt att läsa på komvux. I dag har man rätt att läsa sfi och det som motsvarar grundskolenivå. Nu kommer också det som ger behörighet till högskolestudier. Vidare kom i förrgår Yrkeshögskoleutredningen med sitt betänkande om hur eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan ska sammanföras i ett gemensamt ramverk benämnt yrkeshögskolan. Jag återkommer strax till det. I departementspromemorian En ny betygsskala finns bland annat förslag om en ändrad betygsskala för vuxenutbildningen, med betygen A-E för att beteckna godkända resultat och F för icke godkända. Remisstiden går ut i maj i år. Något som ofta glöms bort är att det i vuxenutbildningen vidare planeras för exempelvis lärarlyft, skärpt inspektion och nya kursplaner. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen, fru talman, som jag nyss nämnt behandlas mer utförligt under egen rubrik i betänkandet. Socialdemokraterna är även här överens med alliansen om att de eftergymnasiala utbildningarna utanför högskolan ska sammanföras i ett gemensamt ramverk, den så kallade yrkeshögskolan. Utredaren föreslår en förenkling och ett förtydligande av systemet för eftergymnasial yrkesutbildning och att prioritering och resursfördelning på nationell nivå ska underlättas. Utredaren har vidare tagit ställning till att säkerställa att uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring sker inom området. Vidare klargörs olika intressenters behov, en uppskattning görs av dimensioneringen av de utbildningar som ska sammanföras under yrkeshögskolan och en bedömning görs av hur ansvaret för finansieringen av utbildningarna ska fördelas och i vilken utsträckning studiefinansiering kan komma i fråga. Skolverket fick i uppdrag av den förra regeringen att ta fram kursplaner med yrkesinriktning i kommunal vuxenutbildning. På grund av bristande behov har man dock valt att inte fastställa några nya kursplaner. Skolverket ger dock exempel på hur kurser kan sammansättas, och inget hindrar att enskilda kommuner startar dessa utbildningar. Vad beträffar resurser till vuxenutbildningen, fru talman, gjorde regeringen bedömningen i budgetpropositionen för 2007 att det dåvarande riktade statsbidraget till kommunerna var alltför styrande när det gällde omfattning och innehåll. Riksdagen beslutade i stället att det riktade bidraget skulle tillföras kommunalekonomisk utjämning. Inga nya omständigheter har tillkommit som motiverar en ändring av detta beslut. Vad beträffar validering är oppositionen överens med alliansen om att den ska ske i främst tre sammanhang: 1. som ett led i en pågående utbildning i syfte att klarlägga kunskapsnivån, anpassa innehållet i utbildningen eller förkorta studietiden för den enskilde, 2. i anslutning till vägledning för att definiera utgångsnivå för vidare studier och 3. för att dokumentera faktiska kunskaper och färdigheter inför ansökan om anställning eller i samband med personalutveckling på arbetsplatsen. Valideringsdelegationen har nyligen lämnat en slutrapport angående att initiera en pilotverksamhet avseende validering av utländsk yrkeskompetens. Rapporten remissbehandlas för närvarande. När det gäller svenska för invandrare slutligen är svenskundervisning självfallet en viktig byggsten för en lyckad integration i det svenska samhället. Goda kunskaper i svenska underlättar inte bara inträdet på arbetsmarknaden utan ger också en ovärderlig möjlighet för föräldrar att hjälpa och stötta sina barn i skolarbetet. Välutbildade lärare är självklart en förutsättning för detta. 61 miljoner har öronmärkts för deras kompetensutveckling i ett stort reformprogram, kallat sfi-lyftet, som regeringen har inlett för att förbättra undervisningen. Skolverket har fått till uppgift att utforma nationella prov på samtliga studievägar. Tydligare mål i kursplanen ska införas och även en tidsbegränsning, exempelvis tre sammanhängande kalenderår. Den nationella inspektionen förstärks i och med inrättandet av den nationella skolinspektionen. En prestationsbaserad bonus ska införas för de elever som blir godkända inom en viss tid. Vitsen med dessa åtgärder, fru talman, är att sfi inte ska vara en försörjningsmöjlighet för den enskilde eleven år efter år. Självklart kommer även fortsättningsvis hänsyn att tas till den enskilde elevens förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Det är viktigt att poängtera att statsmakterna inte ska detaljstyra undervisningen. Det måste finnas möjlighet för den enskilde anordnaren att efter sunt förnuft och beprövad erfarenhet lägga upp undervisningen. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande UbU10. (Applåder) 0824343942006 GV01UbU10 N 2010-01-01 00:00:00 67137 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0984/#anf101