2347546 GV0983 Riksdagens protokoll 2007/08:83 Onsdagen den 26 mars 2007/08 83 2008-03-26 00:00:00 Vissa handelspolitiska frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt BF2133D2-8699-492A-8182-7525C58F053C 182 MARIE WEIBULL KORNIAS (m) m Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Vikten av frihandel kan inte nog understrykas, och behovet av stabila spelregler är en viktig förutsättning för tillväxt och sysselsättning här hemma såväl som globalt. Sverige är som vi alla vet ett mycket handelsberoende land med ett fåtal stora, framgångsrika globala företag. Men för att små och medelstora företag ska växa krävs satsningar för att de ska våga expandera på den internationella marknaden. Den nyligen presenterade handelspolitiska deklarationen har många bra initiativ för handels- och investeringsfrämjandet. Detta tycks ha gått Carina Adolfsson Elgestam totalt förbi. En av nyheterna är satsningen på ett nätverk för svenska företagare med utländsk bakgrund, och jag välkomnar att kompetensen hos våra nya svenskar nu bättre kommer att tas till vara. Dessa företagare är en resurs i det svenska samhället. De har möjlighet att agera dörröppnare för svensk export eftersom de ofta har kontakter och unika kunskaper om de länder de tidigare varit bosatta i beträffande den rådande affärskulturen, språket, politiken och inte minst religionens roll. En annan nyhet är att Exportrådet tillsammans med närmare 700 företag har skapat en plattform för att marknadsföra svensk miljöteknik och hållbart byggande världen över. Det finns spjutspetskompetens inom dessa viktiga områden i Sverige, där vi kan vara behjälpliga för att lösa miljö- och klimatproblem globalt. En tredje nyhet i den handelspolitiska deklarationen är en ny företagsrådgivning som ska göra det enklare för småföretag att dra nytta av EU:s inre marknad. Det är viktigt att svenska företag faktiskt betraktar Europa som sin hemmamarknad - en marknad med 27 länder och nästan 500 miljoner konsumenter. Med EU:s nya tjänstedirektiv har marknaden för tjänster fått bättre förutsättningar, vilket innebär en stor möjlighet för svensk tjänsteexport. Totalt sett ökar handeln världen över. Men dessvärre finns indikationer på att Sverige trots allt tappar marknadsandelar på för Sverige viktiga marknader. Därför är handels- och investeringsfrämjandet så viktigt. Fru talman! Utskottet stöder EU:s kurs i WTO-förhandlingarna som syftar till att nå ett ambitiöst slutresultat med mer öppna och rättvisa handelsregler. Världen väntar fortfarande otåligt på ett nytt multilateralt frihandelsavtal. Dessa förhandlingar har pågått sedan 2001 och Sverige har varit pådrivande i att få till stånd ett nytt avtal. Bilaterala och regionala handelsavtal är bra, men det är också viktigt att få till stånd globala spelregler. Är Doharundan död, frågar sig många, eller finns det fortfarande hopp? Jag vill vara fortsatt optimistisk, men utgången är fortfarande osäker. Det är främst de minst utvecklade länderna i världen som mest gynnas av att det faktiskt blir en succé på slutet. Utskottet tycker att det är viktigt att Världshandelsorganisationen präglas av öppenhet, inte bara i de formella förhandlingarna, utan även i organisationens externa kontakter. WTO:s frihandelsavtal tar inte upp frågan om arbetsvillkor, vilket vissa länder gärna skulle vilja se. Men många utvecklingsländer anser att dessa frågor inte har någon plats i WTO-samarbetet eftersom de föreslagna standarderna för arbetsvillkor många gånger är alltför höga i förhållande till landets utvecklingsnivå. Det innebär att man i utvecklingsländerna ser att sådana villkor skulle underminera deras komparativa fördelar av lägre lönekostnader och därigenom försämra deras möjligheter till handel. WTO:s program Aid for Trade syftar till att ta bort flaskhalsar i utvecklingsländernas handelssystem och stärka utvecklingsländernas möjlighet att dra nytta av internationell handel. Ökad frihandel och förbättrade kommunikationer har öppnat nya möjligheter för svenskt näringsliv att verka internationellt, och givetvis förväntas svenska företag följa nationella lagar och förordningar i länder där de är verksamma. Internationella regler avseende mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, korruption och miljöhänsyn finns i dag genom mellanstatliga avtal och konventioner, till exempel FN:s Global Compact, ILO som reglerar frågor inom arbetslivsområdet och OECD:s utformade riktlinjer för multinationella företag. Det är viktigt att påpeka att riskhanteringsverktyget liksom riktlinjerna är frivilliga åtaganden från företagens sida. Enligt UD går det inte att utvärdera resultaten av enskilda företags arbete med dessa instrument, men en uppföljning är på gång om riskhanteringsverktyget verkligen varit till nytta. Många multinationella företag har bildat ett nätverk där de frivilligt tar socialt, etiskt och miljömässigt ansvar, så kallad corporate social responsibility - CSR. Det är företagsdrivet och företagsägt och är ett kraftfullt verktyg för globala företag för socialt ansvarstagande. Det handlar om att sprida uppförandekoder och förhållningssätt som företagen har utvecklat för att kunna möta olika utmaningar, och svenska företag är här ledande på världsmarknaden. Vi ska komma ihåg att CSR har blivit ett starkt konkurrensmedel för företagen. Just därför arbetar svenskt näringsliv i dag så framgångsrikt med dessa frågor. Konsumenter världen över kräver att få veta under vilka förutsättningar en produkt tillverkats. Annars kan det lätt leda till bojkott av vissa företag eller produkter. Miljömärkning och social märkning spelar en viktig roll för att informera konsumenter om globala rättvisefrågor. Globalt finns det många organisationer som arbetar seriöst med märkning som exempelvis Fair Trade, Rainforest Alliance och Krav. Ett konkret exempel på hur storföretag framgångsrikt arbetar med CSR-frågorna hade vi förmånen att få information om i samband med utskottets resa till Indien där vi besökte exempelvis Ikeas kontor i New Dehli. Företaget tar ansvar för sina underleverantörer, deras medarbetare och miljön. Det finns en strategi och ett levande dokument som företaget går igenom med samtliga leverantörer och underleverantörer. Bara i Sydasien finns 130 000 medarbetare som arbetar hos 100 leverantörer som i sin tur har ca 4 000 underleverantörer. Konkreta exempel kan vara att medarbetarna får ett bankomatkort för insättningen av lönen och på så sätt får kontrollen över familjens ekonomi. Företaget bygger dagis och skolor i anslutning till fabrikerna för medarbetarnas barn. Inte minst vid hantering av kemikalier vid infärgning av textilier visar exemplet hur ansvarsfullt man arbetar med frågorna. Detta tillvägagångssätt lyfter bokstavligen hundratusentals människor från en extrem fattigdom på ett sätt som traditionellt bistånd aldrig kommit i närheten av. Vikten av frihandel kan inte nog understrykas, och behovet av stabila spelregler är en viktig förutsättning för tillväxt och sysselsättning. 0906517990916 GV01NU9 N 2010-01-01 00:00:00 67009 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0983/#anf182