<anforande>
<dok_hangar_id>2347546</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:83 Onsdagen den 26 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa handelspolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E1C1FFEC-0C7F-4133-A70A-1DE49479009C</anforande_id>
<anforande_nummer>179</anforande_nummer>
<talare>CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! En ung kvinna cyklar hem från sitt arbete. Hon är 17 år gammal, och klockan närmar sig midnatt. Hon är inte skiftarbetare. Hon har arbetat från tidig morgon. Hon har lite ont i fingrarna efter alla timmar vid symaskinen. Hon bor i en industri- och exportstad, Xiamen, i Kina. 
I en liten by i Indien utanför Bangalore sitter två små flickor. De är omkring elva år gamla. Deras familjer är fattiga, och alla inkomster behövs. De knyter mattor. Deras små fingrar är flinka. De två flickorna borde vara i skolan i stället och lära för livet. När skoldagen är slut borde de vara ute och få möjlighet till lek. 
I en alltmer globaliserad värld är prislappen många gånger viktigare, även här i Sverige, än arbetsförhållandena. Därför måste kraven öka. 
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2 och 5 i betänkandet om vissa handelspolitiska frågor. 
Det är viktigt att det internationella handelssystemet tar ett större ansvar för hållbar social och ekologisk utveckling. En rättvis globalisering kräver att kampen mot oacceptabla arbetsvillkor förstärks. En ökad konkurrenskraft får inte skapas genom rovdrift på människor och miljö. På lång sikt är det endast en socialt och miljömässigt hållbar utveckling som skapar en varaktig tillväxt. 
De mänskliga rättigheterna i arbetslivet måste stärkas. Global fri förenings- och förhandlingsrätt måste garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering elimineras. Det är inte acceptabelt att 70 miljoner barn under tio år i dag arbetar. 
När konkurrensen i världen hårdnar är en av globaliseringens utmaningar att samarbeta inom ramen för EU. Det är så det blir möjligt att stärka löntagarnas rättigheter och bekämpa arbetslösheten. För att klara detta måste EU satsa på en rättvis konkurrens, och det måste bli svårare för de multinationella företagen att erövra allt större marknadsandelar på konsumenternas bekostnad. 
Fru talman! Att frihandeln är viktig för Sverige och alla länder över hela världen är vi överens om i riksdagen. Det som skiljer oss åt är att vi från oppositionens sida inte har samma information om vad det är som händer inom WTO och med förhandlingarna vad gäller Doha och EPA. 
Vi behandlar här i kammaren i dag handelspolitiska frågor, och handelsministern är inte här. Det beror kanske på att det är ett motionsbetänkande, så det må vara hänt. Men utskottet har inte heller fått någon information. Därför känner vi socialdemokrater en viss oro. Vad är det som händer på detta område? Vi har inte fått någon information i en sådan här viktig fråga som frågan om frihandel som berör jordbruk och industrifrågor som är så viktiga för Sveriges fortsatta utveckling och tillväxt. Men det kanske är så att vi här i kammaren i kväll kan få information från de borgerliga riksdagsledamöterna om vad som händer på området. Det kan förhoppningsvis vara så att åtminstone de har fått information. Det är bra om vi kan få veta mer här i kammaren i dag.
Det är viktigt att Doharundan ros i hamn och att ett avtal inom WTO blir klart. Det är inte utan att vi nu känner en viss oro över att det drar ut på tiden. Det handlar om WTO:s trovärdighet långsiktigt men också legitimitet. Att ha multilaterala handelssystem är en garant för stabilitet och kan också vara en arena för konfliktlösningar. Man krigar inte med dem som man gör affärer med.
Fru talman! Tjänstedirektivet som ska skapa en bättre inre marknad för tjänstehandeln måste utvecklas. Det får aldrig vara så att arbetsrätt eller lönenivå sätts på spel eller utgör ett hot mot samhälleliga tjänster. För svensk del är det viktigt att behålla regleringen av arbetsmarknaden genom dispositiva lagstiftningar och avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Varje land har fått i uppdrag att anpassa sin lagstiftning. Och på UD finns det ett så kallat tjänstedirektivssekretariat som arbetar med att samordna och stödja departementen i arbetet med att genomföra direktivet. Men frågan är: Vad händer? Det handlar om en ny lagstiftning, och det är inga parlamentariker inblandade.
Det kommer förmodligen en proposition sent omsider hit till kammaren, och då ska vi ta ställning till den. Men kanske kan vi få lite mer information här i kväll om hur arbetet fortskrider, hur det går framåt med tjänstedirektivet som ska anpassas till svensk lagstiftning.
Det här är oerhört viktigt för tjänstesektorn. Det finns säkert runt om i vårt land företagare inom tjänstesektorn som sitter och funderar över att komma ut på en ny marknad. De vill nog ha besked om vartåt vägen går i den här frågan.
Fru talman! Vi socialdemokrater ser samhällsbygget som en armkrok - trygga människor vågar. Den välfärd som skapats i Sverige och Norden har skapats genom en helhetssyn på samhället och på hur förutsättningar för ekonomisk utveckling skapas. För ett litet exportberoende land som har haft framgångar på världsmarknaden har detta bidragit till att vi har kunnat utveckla vår välfärd och höja människornas levnadsstandard. 
Tillsammans med de övriga nordiska länderna har vi byggt upp en välfärdsmodell som bygger på att både män och kvinnor arbetar och att samhället reducerar de ekonomiska riskerna vid sjukdom och arbetslöshet. Sverige och andra nordiska länder är förebilder för många andra länder när de arbetar för tillväxt.
Det är i det här perspektivet som vi socialdemokrater ser dagens betänkande 
Vissa handelspolitiska frågor
, som handlar om rättvis handel och WTO, det vill säga världshandelsorganisationen.
Fru talman! I en liten by i Indien jobbar männen med att färga tyger till tekoindustrin. De har betalt så att de har mat för dagen och tak över huvudet. Men deras arbetsgivare har inte investerat i bra arbetsmiljö eller i återvinningssystem som tar till vara och renar sköljvattnet vid infärgningen. Det påverkar hela byn och deras hälsa när färgämnena från tygerna rinner ut i vattnet.
Den 17-åriga kvinnan från Xiamen har gått och lagt sig på natten. Hon somnade direkt. Hon ska snart upp till ett nytt arbetspass. Flickorna som knyter mattor har fått mat och har somnat utmattade och ska vakna upp till en ny arbetsdag, inte en dag i kunskapens tecken. Det är för dem vi ska se globaliseringen som en möjlighet till ökat välstånd i alla delar av världen, men globaliseringen måste fördelas rättvist.
Vi har alla ett ansvar, särskilt i industriländerna, att driva på och förbättra vardagen för alla dessa som inte har samma rättigheter som vi.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0731809135516</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01NU9</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>67006</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0983/#anf179</protokoll_url_www>
</anforande>
