<anforande>
<dok_hangar_id>2347546</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:83 Onsdagen den 26 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Säkra livsmedel</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E4F46B07-2BE8-4399-BF21-156179A1FA97</anforande_id>
<anforande_nummer>154</anforande_nummer>
<talare>SOFIA ARKELSTEN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! För mig är det här andra gången som livsmedelsfrågorna debatteras här i kammaren. Det är bra att det kommer upp igen, för det här är viktiga frågor. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
När man tittar på betänkandet ser man att de stora frågorna i de 22 motionerna och de 27 motionsyrkandena handlar om märkningar, industriella transfetter och livsmedelshantering, närmare bestämt det som har kallats kanelbulledirektivet. Det är ett direktiv som bland annat innehåller bestämmelser om hur mat får tillagas om den ska säljas. Jag tänkte, fru talman, att vi börjar med det här direktivet.
EU, kanelbullarna och kyrkkaffet har ju debatterats mycket, och det är kanske den stora nyheten i dagens debatt. Det handlar om ett direktiv som har tolkats så hårt att vissa kommuner har känt sig skyldiga att stoppa bullarna till kyrkkaffet och att hindra sportföreningar att sälja hembakt och korv. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle stå här och försvara hockeymammornas rätt att sälja varmkorv på matcherna, men det är också ett mått av frihet.
Alliansen och utskottet är väldigt tydliga. Jag tror faktiskt att vi är överens om detta i alla partier. Jag har inte sett något annat i reservationerna. Utskottet förutsätter att det är tillåtet med småskalig hantering av livsmedel. Vi tycker alltså att det är viktigt att människor även i fortsättningen har möjlighet till lokal tillagning och servering av livsmedel. Det gäller skolor, äldreboende, föreningar och sportklubbar. Om det sitter kvar någon journalist där uppe på läktaren och funderar över en spännande nyhetsrubrik vill jag föreslå "Alliansen räddar kyrkkaffet"!
Vi säger också i utskottet att om riktlinjerna är otydliga så måste de bli tydligare, och behövs det så ska de utvecklas.
Överlag i betänkandet betonar vi i alliansen det arbete som pågår med att förenkla för småskalig livsmedelshantering och småskalig livsmedelsförädling. Det är något som händer bland annat i landsbygdsprogrammet. Vi jobbar med regelförenklingar, och tillsammans med näringen tar vi fram en livsmedelsstrategi.
Ett bra exempel på hur vi arbetar med information och kommunikation och inte bara lagstiftning är den vägledning som Livsmedelsverket tog fram för att göra det enkelt för kontrollmyndigheterna att bedöma de verksamheter som tidigare var undantagna men som nu omfattas av kanelbulledirektivet.
Livsmedelsverkets nya fina hemsida toppar i dag med information om att barn får vara med och laga mat på förskolorna. Det är en del i det pedagogiska.
Fru talman! Livsmedelsfrågorna ska hanteras med sunt förnuft, som min kollega Rune Wikström skulle säga.
När det gäller betänkandets andra avdelning, förslagen om märkningar av livsmedel, är det en favorit i repris från förra året. Vi har debatterat det en gång innan. Här pågår arbete inom EU. Livsmedelsmärkningen är totalharmoniserad, och det är bra att samma regler gäller i 27 länder. Det är nästan en halv miljard människor som bor i EU. Det är en stor marknad!
Kommissionen har nu lagt fram sitt förslag på bättre märkning av livsmedel, och syftet är just det som har efterlysts både i talarstolen och i motionerna: att det ska vara tydligt för kunderna som ska kunna göra välgrundade val. De har ett antal förslag, bland annat en minsta stilstorlek på innehållsförteckningarna. Det ska finnas uppgifter om energi, fett, mättade fettsyror, kolhydrater, sockerarter och salt på framsidan av förpackningen. Kraven på ursprungsmärkningen görs också tydligare. Det här står på s. 8 och 9 i betänkandet för den som är intresserad.
Innan beslutet fattas pågår diskussion i EU, och då har alla möjlighet att komma in med åsikter. Organisationer och näringsliv har redan varit med och tagit fram de här reglerna.
Fru talman! Det tredje ämnet är de industriellt framställda transfetterna. Jag är för återvinning. Vi känner igen motionerna. De är tillbaka - vi har debatterat dem förr. Det enklaste för stenografen vore kanske att bara klippa och klistra från förra året.
Men politiskt har detta blivit en väldigt intressant fråga, eftersom det handlar om inställningen till lagstiftning. Rent praktiskt har de olika motionsförslagen ingen annan effekt än det som redan händer. Redan nu är Sverige lika bra som Danmark. Den enda skillnaden är att vi har gjort det här med hjälp av information och kommunikation, medan Danmark har valt lagstiftningsvägen. Förbättringarna fortsätter ändå. Livsmedelsverket bevakar frågan och kommer att undersöka vilka fetter som har ersatt de härdade transfetterna. Jag hoppas personligen att de inte hittar palmolja, som är ett annat fett som framställs på ett miljömässigt väldigt dåligt sätt.
Fru talman! Det finns även några lösa motioner med i betänkandet. En socialdemokrat motionerar om att införa en egen märkning av att restauranger följer reglerna. Det är något som jag tycker ska förutsättas. Ett eget märkningssystem som inte visar något nytt eller ger något mervärde är inget att lägga skattepengar och tid på. Jag trodde nästan det var en positionsförändring vi såg här - att Socialdemokraterna har gått från att vilja ha smileys och glada gubbar till att tycka att "godkänd" är roligt. Men nu fick vi detta tydligt beskrivet av Bosse Bernhardsson.
En annan socialdemokrat motionerar om att tvinga livsmedelsbutiker att bygga kundtoaletter. Det är en fråga som är avgjord flera gånger, överklagad och beslutad i länsstyrelsen. Det finns inte lagstöd för att tvinga en butik att bygga sådant.
Så en extrasak. Jag kan inte låta bli att fascineras över Vänsterpartiet och er tro på statliga kampanjer för att förändra människors beteende. Det handlar om flaskvattnet. Vi är ändå lite överens om att skiftet har börjat. Jag ser att Jacob nickar. Sanningen är att försäljningen har minskat ganska mycket. Jag har tittat lite på det, och de stora flaskorna minskar mest. De små flaskorna ökar faktiskt något. Det visar hur konsumtionen förändras. Det är fler som äter utanför hemmen, och hälsotänkandet och sockerdebatten har också förändrat hur människor äter och dricker.
Jag hade ett likadant exempel som Jacob. Jag har träffat driftiga ungdomar i Dalarna som också har som affärsidé att sälja tomma flaskor. De finns på Facebook, bara att leta upp. De hade ett annat varumärke. Vi kan också se vad marknaden sätter i gång. Sodastream har kommit tillbaka till exempel. Jag som var barn på 70-talet tycker att det är kul.
Till sist vill jag säga till Jacob och Wiwi-Anne: Om de här statliga kampanjerna funkade skulle vi inte ha några hälsoproblem alls, eftersom vi har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och det lite mer omdebatterade Folkhälsoinstitutet.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0802826314426</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01MJU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>66981</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0983/#anf154</protokoll_url_www>
</anforande>
