<anforande>
<dok_hangar_id>2347546</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:83 Onsdagen den 26 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Säkra livsmedel</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FB40CAE3-EAF6-4FFA-BA10-3691F8BE807F</anforande_id>
<anforande_nummer>151</anforande_nummer>
<talare>BO BERNHARDSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Våra livsmedel har mer än någonsin tidigare hamnat i den politiska debattens centrum. Skälen är flera. I ett nationellt lite kortare perspektiv handlar det om fusket, bland annat om den så kallade köttfärsskandalen i höstas och om tyvärr återkommande fusk med hantering av livsmedel. 
Om man vidgar vyerna och tidsperspektivet påverkas debatten om våra livsmedel och våra val av livsmedel också av större rörelser i tiden. Globalisering och ökad internationell handel gör att också livsmedlen är föremål för det som brukar kallas ökad rörlighet. De produceras och transporteras över hela jordklotet. Det har naturligtvis stora fördelar, men det har också nackdelar. 
Till detta kommer klimathotet som snabbt har seglat upp som mänsklighetens kanske största utmaning. Jag tvekar inte att säga det. Det sätter strålkastarljuset på hur produktionen av livsmedel sker just ur den synvinkeln. Hur mycket växthusgaser genererar biffen eller tomaten? Vilka konsekvenser för miljön har livsmedelsproduktionen över huvud taget och olika val av livsmedel? 
I spåren av denna utveckling och denna debatt växer nu väldigt snabbt, tror jag, konsumentmedvetandet och kraven. Livsmedel ska självklart vara hälsosamma, och det är det som är fokus i den här diskussionen i dag. De ska också vara miljövänligt och rättvist producerade. Det senare handlar om att de som jobbar i branschen, varhelst i världen det är, ska ha bra löner, goda sociala villkor och fackliga rättigheter. Förutsättningarna för konsumentmakt ökar i informationssamhället. 
Det är bra, ja det är utmärkt. Men för att konsumenterna ska kunna utöva den makten och sitt inflytande och göra de riktiga valen krävs det inte minst att informationen är korrekt och tydlig, att livsmedlen är vad de ger sig ut för att vara och att de som producerar och hanterar livsmedel följer regelverken. Det är här som vi politiker kommer in.
Vi politiker måste, och det gör vi så gott vi kan, backa upp konsumenterna och deras val, backa upp konsumentmakten med lagar och regler som understöder den. Även om det jag säger inte är särskilt kontroversiellt finns det nog en del men kanske inte så mycket i det som vi behandlar i dag, är det en inledning som bör finnas med i det här sammanhanget.
Fru talman! Vi socialdemokrater har tre reservationer i anslutning till betänkandet. Där pekar vi ut tre områden där vi vill driva arbetet lite mer bestämt än vad den borgerliga regeringen och den så kallade alliansen vill.
Det handlar för det första om märkningen av livsmedel. Vi vill att arbetet för att få till stånd en ursprungsmärkning av livsmedel som gör det möjligt att se i vilket land ett visst livsmedel har producerats och förädlats intensifieras.
Det handlar för det andra om transfetter som är bevisat skadliga för hälsan. På det området vill vi bland annat att Sverige följer Danmarks exempel och sätter upp bestämda regler för hur mycket transfetter ett livsmedel får innehålla.
Det handlar för det tredje, och det tycker jag nog ändå är den viktigaste diskussionen, om att vi vill se ytterligare och skarpare regler för att förbättra hanteringen av livsmedel och förhindra fusk med livsmedelshantering i butiker och på restauranger. Det är det som vår tredje reservation handlar om.
Mot bakgrund av bland annat förra årets köttfärsskandaler i ett antal Icabutiker, vilken är den bästa metoden att förbättra livsmedelshanteringen, att stävja fusket? Är det hårdare straff? Är det att fler lagförs? Är det skärpt regelverk och ännu fler kontroller? Ja, det kan säkert bidra. Eller är det kanske att införa frivilliga körkort, som regeringen vill. Det kan kanske också bidra.
Vi som står bakom reservation 5 tror att det finns ännu bättre metoder. Vi tror att det bästa sättet, eller om jag ska vara lite försiktig det kanske bästa sättet, att komma till rätta med fusket är att öka upptäcktsrisken, att livsmedelskontrollerna sker systematiskt men också att resultaten av dem offentliggörs och sprids aktivt. I det sammanhanget går det inte att enbart förlita sig på Janne Josefsson och 
Uppdrag granskning
 - han hinner inte med - utan vi politiker som finns i kammaren och röstar måste också dra vårt strå till stacken.
Den tidigare, socialdemokratiska regeringen lade fram en proposition, den så kallade smileypropositionen, med just den här innebörden. Förebilderna finns bland annat i Danmark och i Kanada, men det finns också en del kommuner i Sverige som självmant har infört liknande modeller. Emellertid drog alliansregeringen tillbaka propositionen nästan direkt när den hade tillträtt. 
Propositionen gick ut på att, och det här är alltså en offentlig handling redan i dag, att offentligt och aktivt sprida resultatet och införa någon sorts godkändmärkning för restauranger och livsmedelsbutiker. Det intressanta i sammanhanget är att de flesta av remissinstanserna var positiva. Livsmedelsverket, Konsumentverket, Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges hotell- och restaurangföretagare, Sveriges konsumentråd med flera ställde upp på idén. Mot förslaget var, och det här är rätt intressant med tanke på vad som hände förra hösten, Svensk handel, kött- och charkföretagen och livsmedelsföretagen - och alltså den så kallade alliansregeringen som drog tillbaka propositionen. Remissomgången skedde förre köttfärsskandalen, så det är möjligt att det hade blivit ett annat resultat i dag.
Jag tror inte att man ska överdriva det, men i den här propositionen kan man bland annat läsa sig till att ungefär en halv miljon varje år insjuknar till följd av någon typ av matförgiftning. Många av dem beror på att man gör fel i hemmet. Men en hel del, kanske upp till hälften av dem, beror på dålig hantering i producentledet, på restauranger och i butiker.
Fru talman! Vi står naturligtvis bakom våra tre reservationer, men vi nöjer oss för tids vinnande med att yrka bifall till den som jag har pratat om senast, nämligen reservation nr 5.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0701525641715</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01MJU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>66978</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0983/#anf151</protokoll_url_www>
</anforande>
