<anforande>
<dok_hangar_id>2347546</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:83 Onsdagen den 26 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Plan- och byggfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5BE0DB13-E03F-46A9-9310-564FEE38109D</anforande_id>
<anforande_nummer>126</anforande_nummer>
<talare>CHRISTINE JÖNSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! En väl fungerande plan- och bygglag är en förutsättning för en bra fungerande kommunal och regional planering. En bra lagstiftning är också en förutsättning för att diskutera och lösa intressekonflikter mellan det offentliga och det privata och mellan olika intressen.
Sverige var tidigt ute med att genom byggnadsstadgan på 1870-talet reglera planeringen och var också tidigt ute med att lägga ansvaret på städerna, de nuvarande kommunerna. Redan på 1930-talet slogs städernas skyldighet att göra detaljplanering fast. Och än i dag pratar vi mycket och varmt, vilket jag tycker är riktigt, om en kommunal och regional planering och ett kommunalt planeringsmonopol.
Senare decenniers allt ökande utbyggnad och expansion har också ställt allt högre krav på god planering, bra framförhållning och alltmer samråd och dialog mellan medborgare och kommuner. Ett allt ökande krav på översiktsplanering, regional och mellankommunal planering har också tillkommit.
Plan- och bygglagstiftningen, PBL, tillkom i slutet av 80-talet. Denna lag har av många, framför allt privatpersoner, uppfattats som besvärlig och krånglig. Många olika beslut ska fattas. Få har de varit som har ansett att ett enkelt bygglov ska ta kort tid. Den enskilde anser ofta att man, förutom plan- och bygglagen, kommer i kontakt med ett flertal andra lagstiftningar vid till exempel ansökningar om bygglov och detaljplan. Detta har uppfattats som ett problem.
En stadsarkitekt beskrev en gång en bygglovsansökan där den sökande ville ha en carport. Men en besvärlig väg från grundkarta via detaljplan slutade med att den sökande tyvärr inte hade råd med bil men hade en väldigt fin carport.
Det är viktigt att diskutera alla olika avgifter som skiljer sig mellan kommuner och som gör att ett bygglov i en kommun kan bli väldigt dyrt i förhållande till i andra kommuner.
En översyn av PBL:n i början av 2002 blev slutbetänkandet 
Får jag lov?
 2005. Johan Löfstrand var inne på att det har tagit lång tid. Först kan man konstatera att det tog ganska lång tid att under dessa år diskutera det som blev betänkandet. Jag var själv kommunalpolitiker och svarade någon gång under 2004 på det som var PBL-kommitténs uppdrag. Jag kan konstatera att det tog tid att planera och få fram detta betänkande.
Visst är det några år sedan 2005, och Johan Löfstrand anser att det inte har hänt så mycket. Men precis som Johan var inne på har det kommit två propositioner, 
Ett första steg för enklare plan- och bygglag
 och 
Ny instansordning för PBL-ärenden
. Man kan inte låta bli att ställa sig frågan vad som hade hänt om man som Johan hade velat ha ett helhetsbeslut. Hur lång tid hade det tagit att få fram dessa beslut? Den väg som regeringen har valt, att först lägga fram dessa två propositioner och under 2008 återkomma med de två utredningar som är på gång, Byggprocessutredningen och Miljöprocessen, miljöbalk-PBL, är nog det som har varit en framkomlig väg. Jag tror inte att det hade varit framkomligt att, som Socialdemokraterna säger, göra ett beslut av det hela.
Dessa två utredningar - Byggprocessutredningen, som tittar på detaljplanering, ÖOL och ansvar och Miljöprocessen, miljöbalk-PBL - är två viktiga utredningar. De är en förutsättning för att man ska få den helhet som bland andra Johan och Socialdemokraterna eftersträvar. Under 2008 ska de vara färdiga, och det därför som de flesta motioner hänvisas till dessa utredningar.
Den nuvarande regeringen har arbetat bra och fått fram beslut på ett sätt som har varit viktigt för fortsättningen. Johan säger att det är två år, men ska man vara en petimäter är det ett och ett halvt år, ungefär 18 månader, sedan regeringen tillträdde. Tittar man på att den 31 maj är en slutpunkt och den 31 december en annan är besluten säkert framme på ungefär de två år som Johan visade på i sitt första inlägg.
Förutom motioner med hänvisning till PBL finns det också motioner om byggfel. Det är viktiga motioner då det kostar samhället mycket pengar att åtgärda de byggfel som kommer fram. Det är inte bara för samhället utan också för den enskilde viktigt att man tittar på och fortsätter utreda de byggfel som har blivit allt vanligare i byggbranschen.
Betänkandet 
Skärpning, gubbar!
 har regeringen tagit till sig och gett Statskontoret i uppdrag att ta fram nulägesbeskrivning och fortsatt planering. Även där har man visat en handlingskraft som jag tycker är viktig.
En annan del som också är viktig är att branschen själv gör ett bra självsaneringsarbete.
Det finns ett antal motioner som diskuterar energideklarering, bostadsanpassning med mera. Det är viktigt att Boverket tittar vidare på dessa frågar men också att man följer och utvärderar de regler och anvisningar som finns. Boverket har ett stort ansvar i de frågorna.
Fru talman! Jag ser fram emot de betänkanden som kommer under 2008 och en fortsatt diskussion om dessa viktiga frågor vad gäller PBL.
</anforandetext>
<intressent_id>0327078838011</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01CU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>66953</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0983/#anf126</protokoll_url_www>
</anforande>
