<anforande>
<dok_hangar_id>2347541</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0978</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:78 Torsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Minoritetsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7F1D36A1-5F53-475B-83DA-61A3FAD6B932</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE BERG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Till detta betänkande, KU13 
Minoritetsfrågor
, finns elva reservationer, varav tio kommer från Vänsterpartiet. I betänkandet behandlas motioner gällande teckenspråk, nationella minoriteter i grundlagen, utbildning, stöd till organisationer, äldreomsorg, medier och den romska minoriteten. Jag ställer mig naturligtvis bakom alla våra reservationer men väljer att särskilt lyfta fram reservation 5, som tar upp teckenspråket.
Herr talman! Språket är en viktig grund för vår identitet och vår självkänsla. Det är genom språket vi samspelar med varandra, och det är genom språket vi uttrycker våra känslor och åsikter. Språket är nyckeln till så mycket i våra liv. Om detta råder säkert inte den minsta oenighet här i kammaren.
I Sverige finns det i dag ca 10 000 personer som har varit döva sedan barnsben - ja, en tredjedel av dem är faktiskt barn. Deras modersmål är teckenspråket. För dem är svenskan ett andraspråk. Totalt är det ca 30 000 personer som är teckenspråkiga i Sverige i dag. Flera utredningar har behandlat teckenspråkets ställning i Sverige, till exempel SOU 2006:54
 Teckenspråk och teckenspråkiga: Översyn av teckenspråkets ställning
.
Vänsterpartiet delar den utredningens åsikt att teckenspråket ofta har betraktats som ett kommunikationsmedel för de människor som inte har kunnat tillgodogöra sig de hörandes språk. Vi menar att teckenspråket inte är ett substitut för svenskan. I likhet med utredningen anser vi att det är att betrakta som ett modersmål. Det är en insikt som delas av många som är insatta. Vi delar utredningens åsikt att det svenska teckenspråket borde ha samma folkrättsliga skydd som de nationella minoritetsspråken.
Herr talman! I denna fråga står vi uppenbarligen ensamma i denna kammare. Varken högeralliansens partier, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet är beredda att erkänna teckenspråket i denna betydelse. Dessa partier hänvisar nu till ytterligare en utredning, Språklagsutredningen. Hur många utredningar ska behövas? Hur många hänvisningar ska behövas?
I likhet med äldre människor i de nationella minoriteterna har de äldre döva många gånger vuxit upp utan att kunna använda sitt modersmål under sin skolgång. I dag har teckenspråket en stark ställning, men fortfarande ses det av många som ett substitut till den talade svenskan.
Vi i kammaren har dock i dag en möjlighet att ge teckenspråket en högre status och på så sätt ge dem som har det som sitt modersmål rätt att bli tagna på allvar i alla samhälleliga situationer.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.
</anforandetext>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01KU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>66444</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0978/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
